flatten_chunked_text
stringlengths 1
33.5k
|
|---|
Det var ej utan, att Saïd ben Ali kände sig illa till mods vid tanken på de många engelskt talande. Då han ej kunde få tala arabiska och ej var pliktig att tala engelska, ville han helst vara tyst, med hvad var detta obehag mot det han såg framför sig, då han för andra gången genomläste skrifvelsen? Där stod ju lärare och lärarinnor. Skulle han, Saïd ben Ali, studera tillsammans med kvinnor? Ej blott, att han icke frågade efter kvinnor, ej intresserade sig för kvinnor, han såg ned på kvinnor. Detta hade varit förhållandet hemma i Egypten, och här i England hade han sorgfälligt undvikit hvarje tillfälle att komma i beröring med kvinnor, han hade ej växlat tjugu ord med någon kvinna på trenne års tid. Saïd ben Ali var för resten redan förlofvad med en fjortonårig kusin hemma i Cairo, hvars ansikte han ej hade sett, sedan hon var åtta år, och nu vid hemkomsten skulle han gifta sig med henne. Detta med kvinnorna var något ytterst obehagligt. Han måste veta hur härmed förhöll sig, och han satte sig genast ned och skref till Abdallah El Kebel för att begära upplysningar om Nääs, ty Abdallah El Kebel var en af de lärare, som enligt egyptiska regeringens uppgift skulle ha studerat på detta ställe. Några dagar senare kom svaret. Upplysningarna voro tröstande i några afseenden, oroväckande i andra. |
E n smärt, inen kraftlös gestalt, livars niiiskiilatur aldrig fatt fasthet och rundning genom hälsosamt kroppsarbete; en varelse, som f r h barndomen iiisupit stenkolsröken, iilldainmet och fabriksmoralen, sa a t t hon nu ar, s % a t t saga, impregnerad darnied. Hon tar emot sina bannor ined en nästan frack niin. Den magiska djnrtiiiiijzrblicken tvingar Iieiine a t t sl % lied sina egna ögon, nien icke f i h h8i ' miistarn viindt ryggen till, iin hon gör en trotsig grimas, inedaii hon med handen förstulet stryker bort någonting, som glanser i ögonvriiii. Sadana konster ä r icke vardt a t t visa mästarn. Det biter inte pk honom. Xen det. torde kunna komma nhgon annan? Arma barn! Xeii det var icke ansiktsuttrjck da skiille studera, det var ju jacquardiiiaskiner! 6 % nu nied verkmastaren bort till den d a b omtalade vafstoleii med det intressanta tyget; se och beuudra dess behagliga, glansande yta. L å t Iionom rulla upp ljonimen och \ - isa dig tygets afvigsida. Hör honom förklara, huru det ar iiliderrarpens triidar, som g å upp och rjcka ned de a d r a och diirigeuoni bilda inönster, huru den dar andra lilla skytteln under tiden förriittar sitt arbete; lat honom rispa upp några tradar i kanteii af tyget och visa dig, huru fyllnadstrhden ligger dar sk v a c k e ~ t inbiiiidad mellan riita och afvigsida; säg dina: w jaha, jas&, javisst; verkligen Iiögst intressant i, och se för all del ut, som om du nu begrepe alltsainniam till punkt och pricka, ja, nära nog vore i stiiid a t t sjiilf göra efter det, om du komme i tillfälle. |
De samlade ihop oss, vi var tvungna, säger han som om dessa knapphändiga ord förklarade allt, både krigets orsaker, det faktum att ingen frågade honom om någonting, och anledningen till att han nu ligger bredvid S. i någon sorts läger i Bosnien, bredvid en tillfångatagen kvinna Hon är förvånad men helt samlad, som om hon var på väg till ett viktigt möte. och började springa mot byggnaden. Du skulle inte ha gjort det, säger M. med mörk röst. Köket vetter mot ett fält som tidigare var en fotbollsplan. S. tar ett steg bakåt. Hon säger det med en viskning, men H. rycker plötsligt till. Än så länge räcker det med Han talar inte om ensamheten, inte en enda gång uttalar han ordet, men S. märker att det är det det handlar om. Vad är viktigast, rätten till en far eller rätten till sanningen? Väggar där kontakterna ryckts bort, ett hål över vilket toalettstolen en gång suttit, fönster utan karmar. I det här landet verkar ändå livet, allas liv, utspela sig i en annan dimension, fri från fasor. Inte heller S. i sin alltför stora svarta kappa passar in i fru N:s sällskap. De försöker gissa hur många soldaterna är och om de redan är berusade. Det slår henne att folk, vare sig det rör sig om flyktingar eller journalister, inte kan säga hur staden ser ut nu. Varje morgon vaknar hon till något hon känner igen. Detta var under den där numera ofattbart avlägsna perioden i hennes liv då det fortfarande fanns ett samband mellan önskningar och beslut. Hon tar ömt hennes hand och ber henne följa med för att bli undersökt. Kanske är det som fortfarande pågår därnere omöjligt att förstå? Stockholm, januari 1993 Hon är hustru till en före detta vakt för ett magasin för jordbruksmaskiner. Hennes gula katt, sparvarna som hon matade i fönstret och den fastkopplade byrackan. Om allt går som det ska kommer hon att underteckna det sista dokumentet i morgon. De kunde fritt gå omkring på gården runt magasinet. S. vågar inte tacka nej. I en affär med porslin fingrar S. osäkert på en stor soppterrin, tallrikar med blå bräm, tunga silverbestick, åttkantiga brännvinsglas. Människor brinner som avfall i en container tillsammans med annat avfall men stinker hundra gånger värre. Som när man hittar en övergiven kattunge någonstans. Hon skuggar henne likt en fågel med utbredda vingar. |
Hon erkänner sin sjalfviskhet, sin okunnighet, sitt smkinne, och Daniel Deronda erhåller på sin bröllopsdag en biljett, der hon säger, att hon vill lyda honom, blifva sadan han önskar, ‘ en a f de bästa bland qvinnor, som göra andra glada öfver, att de kommit till verlden. ’ Och de svagare karaktärer, som kallas Rosamond och Hetty Sorrel. lyckliggöras till sist med en liten stråle af samma kärlek, författarinnans allt omfattande, gudomliga sympati. ‘ Det Iåg ofta i hennes tankar och på hennes läppar, att det enda vürdiga målet för all kunskap, all forskning, allt lif i verkligheten vore detta: “ att mcinniskorna mer och mer skulle lära sig (ilska hrarandra. ’ Hon bemödade sig att se endast det ädlaste hos människan, och det var denna sympati, hvilken gjorde henne så dyrkad. I Studies ’ i? % liternture säger Dowden om hennes böcker: “ Vi känna, då vi läsa dem, att vi ha att göra med en själ, och det en själ, som egt en historia. ’ Victoria Benedictson. (Ernst Ahlgren.) orgebudet om Victoria Benedictsons död och sättet på hvilket dö- den nådde henne gick såsom ett svärd genom deras hjärtan, soni älskat henne och i henne sett bäraren af en ny verklighetsdiktning, enkel och storslagen, kraftfull och ren som Iion säjlf. Ännu skymmes ögat och darrar handen vid blotta försöket att nedskrifva några rader om den hädangångna. Längre fram skall liennes närmaste qvinliga vän, fröken Ellen Key, teckna hennes personlighet och hennes så sorgligt afbrutna lifsgerning för Dagnys läsare. Här blott några drag af hvad som i hennes inre synes hafva fö- regAtt den själfvalda döden. Hon led sedan ett Ar af en tärande mjältsjuka och antydde redan då i bref till den, som tecknar dessa rader, att hon kämpade en hård kamp mot frestelsen att bära hand på sig själf. Allt sedan har hennes styfdotter, som var henne varmt hängifven, samt hennes närmaste vänner p.i det ömmaste vakat öfver henne och bistått henne i kampen. |
Heide, J. Övervakning • • Erövras • • Hierarkiskt fixerat • • Förväntan Uppstår Socialt dynamiskt Gott • • Väljs • • Personligt moraliskt • • Ont Som framgår av Tabell 11 är den huvudsakliga innebörden hos förtroendet möjlighet: möjlighet till samarbete, möjlighet till affärer, möjlighet att agera, möjligheter att lita på sina affärspartners; kort sagt möjlighet till ännu fler framtida möjligheter. 34 Just ’ man ’ och ’ kvinna ’ är i och för sig intressanta exempel på att även slutgiltiga kategorier kan destabiliseras och göras tentativa, åtminstone i vissa vetenskapliga diskurser. Mahoney, J. För det andra är det fråga om ett dilemma som i detaljer och i sin faktiska realisering kan skilja sig mellan olika företagssamarbeten, men som ändå kretsar kring ett och samma tema. Etablerad förvaltning Situationen som typiskt sett utgörs av relationer inom en koncern har hög befintlighet, men samtidigt låg angelägenhet. De olika fältens originaletiketter och beskrivningar på engelska finns i bilaga 6.42 I de fall flera fält har en snarlik roll eller funktion inkluderas inte nödvändigtvis utdrag för att illustrera varje enskilt fält. Citeringsstatistiken innehåller det antal gånger en av de publicerade artiklarna blivit refererad till, från en annan artikel i SSCI. Så, vem samarbetar man med? Genom att tydlighet inte sätts i motsatsförhållande till möjlighet, utan i stället i samstämmighet med ideologin kring kontroll kan informanten helt undvika det som är en viktig del av ideologin kring svek (i den mån man alls kan tala om svek), nämligen det personliga moraliska valet (se Tabell 15). I: M. Wetherell, S. Taylor & S. Ett exempel på det förra utgörs av Narulas (2001) metod för att avgöra om ett utvecklingsprojekt bör skötas inom företaget, inom företaget men med stöd i en allians, helt och hållet i en allians eller helt outsourcat. Kontrollsystemets aktörer däremot, är inte så mycket aktör som roll – en hierarkisk funktion att fylla (till exempel en försäljare eller VD). Men … då kunde det faktiskt vara på det 56 Varför ’ tydlig ’ och omkringliggande ord kan betraktas som en kollokation förklaras nedan. Samtliga kommer från stora listade svenska företag, aktiva på olika exportmarknader; samtliga är medarbetare – inte chefer – med omfattande erfarenhet av företagssamarbeten. |
Hvad särskildt utförandet af Lotharios parti beträffar, så saknade det här så godt s o m allt dramatiskt lif, hvarjemte sångaren stundom visade benägenhet att detonera. Allt detta torde dock kunna skrifvas på en lätt förklarlig rädsla h o s debutanten, äfvensom på obekantskap med rum förhållandena. — Vidare hade hr Linden öfvertagit Laertes ' parti, åt hvilket han gaf en betydligt starkare färg än hans föregångare, samt hr Grafström Jarnos mindre betydande roll. Fru Edlings Mignon är en alltigenom poetisk och välljudande skapelse med sann känsla och lif. Frölien Karlsohn sjunger Philine ' s parti väl, men tycks ej rätt hemmastadd i rollen för öfrigt. Till sist hafva vi att omnämna hr Lundmark, hvilken som Wilhelm Meister hade en genomgående lycklig afton. Ja, vi tveka ej att säga, det hr L. ej i någon roll bättre fylt sin uppgift än i denna. Hela partiet sjöngs mera jemt o c h de högre tonerna kommo mera öppna fram än vi någonsin förut hört hos denne hörbarligen framåtgående sångare. Sjelfva spelet var ock mera au niveau med karaktärens fordringar. Vi framhålla allt detta så mycket hellre, som vi någon gång emellanåt ansett oss böra framkomma med en och annan påpekning i ena eller andra afseendet beträffande hr L. Vi tro emellertid nu för visso, att hr Lundmark för framtiden skall varda af synnerlig nytta i dylika mera lyriska tenorpartier. Intressant skall bli att höra hr L. som Faust i Gounods opera af samma namn, hvilken för närvarande är under inöfning. Hvad den kommande repertoaren för öfrigt beträffar, äro dessutom följande repriser under inöfning, nämligen » Romeo o c h Julia », » Carmen » (med hr Brun i hans glansroll D o n José), » Kronjuvelerna », » Kungen har sagt det » m. fl. Fredagen den 31 dennes gifves » Don Juan » med hr Linden i titelpartiet, fruarne Östberg och Edling i donna Elviras o c h Zerlinas partier, frök. g. |
[Birgittas uppenbarelser Bok 1-3, ur Codex Skokloster 136 fol] FÖRSTA BOKEN. Hic incipit primus liber reuelacionum beate byrgitte que dicitur esse sponsa christi. Primum capitulum Wars herra ihesu christi ordh til sinna vtualda ok sötatasta brudh sancta byrgitta j hulkom ther han kunnoghir at han tok mandom ok awitir ok straffar them som hans lagh oc tro hafwa forsmat ok brutit ok kallar sancta byrgitto ok alla cristna människior mz henne sötelika til sinna älskelikhet oc thiänist Capitulum primum primi libri JAK ÄR skapare hymils ok iordz En j guddommenom mz fadherenom ok them hälgha anda Jak är then som talade j patriarchom ok prophetom ok then som the bidadho äptir, For hulkra astundan jak tok mandom vtan synd ok synda giri äptir minne lofwan ingangande j jomfrunna inälfwe swa som solin skinande gynom renastan sten ällir glas. Thy at swa som solin skinande gynom glasit skadar thz änkte Swa war ok ey iomfrunna iomfrvdombir smittadhir tha iak tok mandomin Ok swa tok iak mandom ok kötlika natur at iak forlät ey gudhdomin, Ok ey war iak thes mindre j gudhdomenom |
" Det är klart. " " Ja, det är ju bara " Dagen var redan förstörd. Hon suckade, slog ner blicken och skakade på huvudet. Du är ju inte klok. " " Det där är ju väldigt ädelt och fint, allt som din kille säger ", sa Charlie, " rent teoretiskt alltså, men vad har det med det verkliga livet att göra? Han lät alltså blicken svepa över hela menageriet, inklusive Wally, och sa: " Okay, ska ni inte gå och lägga er nu allihop? Han kan prata skjortan av folk, och sedlarna ur plånboken, efter vad jag hör. Säj det, pastor Isaac ... " ... är vi hemma i Timmermannens famn och beskärm, Timmermannen som gick på vattnet. " Spyflugor och hästflugor och tre sorters knott var efter honom, hett som i helvete var det och han hade just börjat " se apan ". Klamp klamp klamp klamp klamp. Då skulle Kaparn Charlie i alltför hög grad tappa ansiktet. Flickan såg först ut att vara mycket längre. Jag är den överflödiga kvinnan, den osynliga före detta frun. " utbrister han vid ett tillfälle, " sänd mig vilka prövningar du vill! Roger hade passerat på mindre än sex meters avstånd från pianot och dess svarte pianist på morgonen varenda arbetsdag i ... hur länge var det nu? Som pastor Blakey uttryckte det så väl, mitt i prick, så har dom vant sig vid västsidans sätt. " Femtionio hästar ... 4 700 000 dollar. " " Vad då för en låt? " Använd käften. ' Charlie bar sin crokersäck till den bortre väggen där det stod ett terrarium med sex enorma skallerormar, samtliga nästan lika stora som den som slingrade sig i säcken, och dom gled om varandra som om Djävulen själv uppenbarat sig som ett slemmigt, levande nystan av slingor med huggtänder som taggar och svällande av instängt gift. Kunde han slippa undan med ett bidrag på en dollar? Han var så slapp och kraftlös att det var svårt att föreställa sig det raseri och den animaliska kraft som bara några ögonblick tidigare fått den lilla gestalten att explodera. " Ta mig fan, Charlie, din grabb är ju lika svår som du! " GLADYS? " |
Fyra av fem besvärsfria 15 månader efter operation Goda behandlingsresultat beror delvis på selektion av patienter Hosoda [4] anger en peroperativ infarktincidens på 4 procent definierat som nytillkommen Q-våg. Enkätresultat. Det noterades ingen peroperativ mortalitet. 16 preoperativt jämfört med 17 postoperativt. Sedan inkluderades samtliga 72 opererade patienter under tiden oktober 1994-oktober 1995. Av de 65 patienter som kom på återbesök hade en patient genomgått reangiografi, därefter PTCA, ingen patient väntade på förnyad koronarutredning. Tabell III. 53 patienter (82 procent) uppgav att de var besvärsfria avseende angina, 9 Endast en patient (1 procent) utvecklade peroperativt infarkt (nytillkommen Q-våg), vilket kan anses vara en låg siffra. Gällande svarsresultaten, se Tabell III. Studien omfattade 72 patienter Till Mälarsjukhuset remitteras, förutom från det egna primära upptagningsområdet, även patienter från Kullbergska sjukhuset i Katrineholm samt till viss del från Nyköpings lasarett för koronarangiografi. Gemensam rond I litteraturen anges peroperativ mortalitet / sjukhusmortalitet ligga kring 1 procent vid primär kranskärlskirurgi [4]. Enkätresultatet, samt uppföljningen postoperativt, talar för att patienterna upplever vården på hjärtavdelningen som god samt att de är nöjda med operationsresultatet. Vi utförde först en pilotstudie omfattande 15 patienter, framförallt i syfte att få rätt uppläggning av den patientenkät som skulle tillsändas patienterna i kvalitetssäkringsstudien. Av de 65 patienterna fick 49 stycken (75 procent) bröstsmärta vid arbetsprov preoperativt, jämfört med 4 stycken (6 procent) postoperativt. Av de sju patienter som inte kunde följas upp med återbesök hade två patienter flyttat, en avlidit åtta månader postoperativt i komplikationer efter en lungcanceroperation, en haft reumatiska besvär, en nyligen blivit knäopererad, en befunnit sig på en längre tids utlandsvistelse samt en tyckt att det blev för långt att åka från Nyköping till Eskilstuna för kontroll. Det noterades också en påtaglig ökning av antalet patienter som stod på statinpreparat. |
Nej, något annat måste utfunderas Jag skall icke vara overksam, liten på det! ” Dock – jag måste väl. Det lärer vara gjordt i Turkiet. ” mumlade gumman för sig sjelf. Den mångbesjungna, mångbeprisade, löftesrika Maj med sina silfverskyar på högblå himmel, sina hvita och guldgula blommor öfver ljusgröna ängstufvor, sina svällande bladknoppar och ångande furuskogar, sina långa, ljusa dagar och sitt allt upplifvande solsken, skulle den icke vara för hvarje menniskohjerta välkommen? Om jag gåfve mig ut på en pilgrimsfärd ensam – Det kunde väl icke förbjudas. Mina föräldrar varo, naturligtvis, redan döda, och så voro äfven alla mina syskon. Hon såg sig forskande omkring och yttrade slutligen: Den betydde, att i klostret fanns en öfverlöpare, hvilken den grymme befälhafvaren då genast lät hemta, för att låta honom undergå den hemskaste tortyrdöd, såsom att med träsågar sönderstyckas, eller något lika lydande fasansfullt dödssätt, hvarpå den barbariska medeltiden var så uppfinningsrik. Dock – säg mig nu först: Hvar är din mor? – Det mäktar ingen mensklig hand, Cecilia endast dödens iskalla jernhand förmår något sådant. – Till bosättning, vördade fru. Och hon kan nog hafva skäl dertill. ” Icke ur stället! ” En lycka är det, emellertid, för mig och mitt hufvud, jemte alla mina öfriga ledamöter, att ingen vet, att jag är svensk till börden. ” Och ni kan sätta i fråga, att de odjuren icke skulle uppspåra mig hos min trolofvade! ” ropade Axel med ett sorgligt leende. Hon lade i hennes hand de båda för Cecilias framtida lycka så vigtiga papperen, brefvet från hennes far till hennes mor, samt Fredrik Pedersens dopattest, samt underrättade henne, i få ord, om huru dermed hängde tillsammans. ” Min ädle fosterfar! ” hviskade Märtha för sig sjelf, der hon stod bakom dörren. – Nå nå! Hon afbröts här af ett vapengny, hvarvid dörren gick upp och en dansk officer inträdde i rummet, sägande: |
Även elektroniska läroböcker behöver emellertid ibland uppdateras. Till nästa version av DrC önskar jag mig dock möjligheten att kunna förstora anatomibilderna ännu mer för att använda dem i patientundervisningen. Recensent: Jonas F Ludvigsson, ST-läkare, med dr, barnkliniken i Örebro; enheten för klinisk epidemiologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna [email protected] Apotekslistan torde vara särskilt välkommen för hyrläkare som inte tjänstgör på hemorten. Detsamma gäller för övriga städer i Sverige. Jag som använder Macintosh har dock aldrig kunnat dra nytta av funktionen, vilket är ett minus. Apotek. Övergripande funktioner En del förbättringar kan göras Det är bra t ex för den som plötsligt kommer på att han / hon glömde kontrollera en sak när han / hon skrev ut en medicin till patienten. Miniräknarnas enheter är förinställda för att passa svenska läkare (längd anges i cm, men kan ändras till inches om man önskar). Högst upp i menyn finns möjlighet att snabbt starta ett tidtagarur. Till nästa version hoppas jag på sänkt pris och kompletterande innehåll som rör barn. Här är det dock viktigt att hitta en balans mellan att å ena sidan relativt smidigt kunna ansluta till patientdata och å andra sidan behålla en hög grad av säkerhet. Möjligen hade man kunnat önska sig faxnummer då det blir allt vanligare att man faxar recept nu när vissa apotek inte längre accepterar inringda recept. Längre ner på samma sida återfinns leukemi, HIV, Kawasakis syndrom och parotit. Oxfordböckerna är mycket trevliga och skiljer sig inte särskilt mycket från den evidensbaserade bok som ingår i DrC. I Dr Companion-paketet ingår även följande: Kommunikation Personligen tycker jag att det varit värdefullt att snabbt kunna slå upp handläggning av Smittskyddslagens sjukdomar när man suttit i telefonen för att behöva meddela ett provsvar till en patient. Macintosh-stödet behöver förbättras. Utländska program må vara billigare, men DrC är väl anpassat för Sverige. I ledningen för det företag som säljer DrC sitter en svensk (Henrik Andersson), och i styrelsen återfinns en annan svensk, Anders Milton. Denna ska fungera med MS Word och Excel XP / 2000. Redogörelsen för celiaki är bra och uppdaterad. Det skulle göra det möjligt för läkare att se vilka patienter man haft under ett år. |
Övriga föremål i skolan ” .444 Därefter behandlades saker som fanns direkt utanför skolan: ” Flaggstången, flaggan och dess betydelse. Nomadskolans ledning började betrakta föräldrarna med större misstänksamhet när det gällde uppfostringsarbetet till goda nomader. Statistisk årsbok för Sverige 1933 (Stockholm 1933). Därigenom har man hävdat att detta är ett exempel på hur rädslan för det avvikande tilltog under den tidiga folkhemsepoken. I skrivelser beskrevs hur skolsituationen såg ut för tattarbarn runt om i landet och man krävde att myndigheterna utredde ett förslag till lösning för tattarnas bristande skolgång.689 Det här kom också att göra att Socialstyrelsen beskrev i ett utlåtande att det ” befolkningselement ” som kallas tattare och zigenare hade utgjort ett samhällsproblem i drygt fyra sekler. Samtidigt som utbildning betraktades som ett viktigt medel för anpassning, så har bofasthet varit en förutsättning för ordnad skolgång.6 Ett centralt drag är att nomadiska grupper har utmanat ett ” sedentarist mindset ” i det obligatoriska utbildningssystemet.7 Föreliggande studie ansluter till det ovan beskrivna forskningsfältet med den skillnaden att studien har ett historiskt perspektiv. För en programförklaring av denna utbildningspolitik se J. F. Woodsworth, “ Problems of Indian Education in Canada ” i C. Hylland Eriksen, Thomas, Ethnicity and nationalism: Anthropological perspectives (London 2002) Hyltenstam, Kenneth & Tuomela, Veli, ” Hemspråkundervingen ” i Kenneth Hyltenstam, Tvåspråkighet med förhinder? Den säkra zonen antogs vid sidan av sin skyddande egenskap även aktivt tillgodose samebarnens behov av undervisning och fostran av det de behövde i sitt vuxna liv som renskötande nomader. 772 Frågan omnämndes dock i SOU 1926:9, s. 75, 97 – 100; Andra lagutskottets utlåtande nr. During the first few years of the nomad schools the teaching had been strikingly like the teaching conducted in primary and elementary schools. |
Jag började njuta af lifvet i fulla drag. Man sade, att jag var glad som en galning. Så blef jag kär. » Med en hastig rörelse lägger hon handen öfver ögonen, som om dagern bländade henne. » Förlåt mig, Märta, det plågar dig, men detta måste vi två tala till slut med hvarandra. Det var första gången jag hade varit i närmare beröring med en ung flicka. Hon var mycket vacker. Jag tror, det var hennes skönhet, jag förälskade mig i. Hennes närvaro berusade mig, jag gick som i yrsel. D å berättade man mig en dag, att hon var förlofvad. Det är åtta långa år sedan, Märta, och jag har hunnit med mycket sedan dess. Men det var en tung tid, då först. Bedan då, medan sorgen var ny, kunde det dock komma underliga tankar om framtiden. Det var, som om något väntade på mig, och som om jag måste skynda mig att frigöra tankar och sinne för något, som skulle komma. Och så kommo sträfsamma, arbetstunga dagar, och minne och sorg skötos undan, och år följde på år. Jag blef en man, som någon gång med vemod mindes ynglingens första dröm. Längst inne i mitt hjärta fanns där dock nu en annan dröm. Jag kunde gå och längta efter att en gång råka en kvinna, en verklig kvinna; jag hade sett nog af dessa eleganta dockor, som trängas på baler och promenader. D å råkade jag dig, Märta! Jag kan inte kalla det att älska om igen, detta har jag aldrig känt för någon kvinna, du är den enda. Står nu det förflutna emellan oss? » Det blir alldeles tyst omkring dem. Hon ser på hans bleka, upprörda ansikte, och hon känner, att hvad han gifver är fullt och helt, och att det som varit icke tagit något ifrån henne. » Förlåt mig, Ivar, » säger hon stilla. » Min — för alltid. » Han kysser det blonda håret och de l å D g a mörka ögonfransarne. Uppmanen edra väninnor att oförtöfvadt förnya prenumerationen för det n y a året, emedan de eljes löpa fara att gå miste om de först utkommande numren. Af A v e. |
Levander går sedan vidare till s k dysfunktionella viscerala smärttillstånd (t ex » irritable bowel syndrome «, IBS, gastrit, underlivssmärta, abakteriell prostatit), där han anför ökad smärtkänslighet i det affekterade organet, i vissa fall även i andra vävnader (exempelvis ökad kutan smärtkänslighet hos IBS-patienter) som argument för sin hypotes att sensorisk sensitisering skulle kunna vara en relevant patofysiologisk mekanism vid dessa tillstånd. Dessa förändringar hade gått tillbaka när patienterna undersöktes i smärtfritt tillstånd efter insättning av höftprotes, vilket tyder på att känselförändringarna och dysfunktionen i det smärthämmande systemet hade orsakats och underhållits av pågående nociceptivt inflöde [2, 3]. Dessa kriterier behöver sannolikt vara relativt specifika för olika tillstånd. Två artiklar i detta nummer om sensorisk sensitisering kommenteras. En förbättrad diagnostik baserad på förståelse av patofysiologiska mekanismer skulle möjliggöra mer rationella terapival och utgöra en bra grund för utveckling av nya behandlingsstrategier. En framgångsrik smärtlindring måste givetvis utgå från smärtans orsaker, dvs smärtmekanismerna, vilket talar för mekanismbaserad smärtdiagnostik. Det är dock oklart hur detta neurofysiologiskt baserade koncept skall definieras för att bli användbart i forskningssammanhang och i klinisk praxis. Farmakologiska studier tyder på att effekten av morfin avtar när central sensitisering är etablerad. utlösande faktorerna. Vidare uppvisar patienter med fibromyalgi ökad temporal summation, dysfunktion av kroppsegna smärthämmande system och en mer uttalad och utbredd aktivering av centralnervösa strukturer i samband med smärtsam stimulering [1]. Författarens intention att lansera en » ny « patofysiologisk mekanism i den medicinska terminologin är delvis i linje med en internationell strävan att utveckla en kliniskt tillämpbar mekanismbaserad smärtdiagnostik som ett komplement till de nu aktuella diagnostiska principerna baserade på sjukdom, smärtlokalisation respektive symtomkonstellation (syndrom). Distinkta kriterier krävs Ett dilemma med artikeln är att Levander återkommande antyder att frånvaro av histopatologiska förändringar och / eller kända patogenetiska principer vid de tillstånd han diskuterar stöder hans hypotes att sensorisk sensitisering föreligger. Kontroversiellt diskussionsunderlag |
lidelsefullt armarna kring Thoras hals. Barn, du! Omfamnar Yngva. THORA. SANDÉN. YNGVA. Yngva kommer klädd i en enkel resdrägt. Kastar nästan Nej, men! Hvarifrån kommer hon? Från bangården nu sist. Så ringde jag för att spela främmande. Lägger hatt och resväska på en stol samt drar af sig sina handskar. SANDÉN missbelåten. tre månader. Men jag sa' ju henne, att hon skulle bli borta i YNGVA. tas ju bara tre veckor och jag ville bort hem, menar jag. Hm! SANDÉN. YNGVA. Se så, farbror doktor, var inte ond, nu. Det fat mas ögon. Lägre. Jag har sett dem framför mig hela Jag längtade efter mamma, eller rättare efter mam tiden medan jag varit borta. Lutar kinden mot Yngvas hand. SANDÉN puffar till Thora med pekNå, fru Thora? fingret. henne sedan på ögonlocken. Tänder eld under spritkokaren. Thora ser Yngva länge och forskande in i ögonen, kysser Yngva slänger förvirrad in handskarna i byråns öfversta låda. Kålhufvuden? SANDÉN pekar på Yngvas tornyr. YNGVA. SANDÉN. Usch, farbror doktor. Aj, för tusan! Jag tror, att jag har en festmiddag i YNGVA. Hjelp mig på med rocken, är du snäll. Yngva lyder. hvar muskel! Hur mår min älskvärda fru syster? Jo tack, mycket bra. Hon bad helsa så mycket. SANDÉN. YNGVA. Hon kommer snart och helsar på. Tackar! Jag håller så mycket af henne. Jaha. SANDÉN. YNGVA. Men det gör inte farbror doktor? Jo bevars. Hon är bara så förbannadt lik mig YNGVA leende. SANDÉN belåtet. SANDÉN. sjelf. Snusar. Hon hvarken svär eller snusar. sjelf. Adjö, fröken hemsjuk. Nej, de ovanorna har jag då ändtligen skaffat mig Adjö, farbror doktor. YNGVA. SANDÉN. YNGVA. Beqvämt säga farbror doktor, hva'? En vana se'n barndomen. Med dold bitterhet. Fast |
Vickberg hade slutat toalettbestyren och stökade ikring i rummet, släckte nattlampan, drog upp persiennerna, öppnade fönstren. Julisolen brände skarpt på den urblekta, gröna mattan. Flugorna dansade under takkronan, en ljusbärande bronsamorin. »Hallingen lät lura sig, det är då alldeles säkert. Salpeter, det är humbug det, min söta krummelur. Om Roger de Sars vore tjugu år yngre, skulle han ta plats som inspektor hos sig själf. Och så skulle Hallingen få vara patron och sofva middag – två timmar. Fy fan att jag ska sofva så förbåldt! Käppen!» Vickberg öfverlämnade käppen och uttryckte sin förhoppning, att sömnen måtte bekomma hans nåd väl. Baronen tog stadiga tag i sängstolpen och i käppens krycka och reste sig långsamt. Tum för tum höjde sig den breda, korta, fyrkantiga öfverkroppen, allt under det ansiktet gjorde fruktansvärda miner. Baronen hade ovanligt långa ben. Nu skakade han dem i tur och ordning, nöp sig i de magra låren och började försiktigt sin vandring till arbetsrummet. Vickberg följde. När baron passerade toalettens höga bronsinramade spegel, gjorde han några struttande pas och grinade illa åt sig själf. »Fy fan, att jag skulle bli så ful, innan jag dog. Det skulle Ulla ha sett! Sir du, Vickberg! Sir du såna ben! Tag bort belätet, Vickberg, annars blifver jag illamående.» Vickberg lade armen kring sin herres lif och förde honom bort till skrifbordet. Med en snabb rörelse sköt han brefvet in under tidningarna. Hans nåd måste förberedas. »Hva gammal är det jag är? Sextiofyra, hvasa?» »Hans nåd fyller sextiofem den –» »Sextiofem, säger du? Nå, det är riktigt. Sextiofem.» Han körde in pannan i ett hårdt grepp mellan högra handens tumme och pekfinger. »Säg mig, min söte vä – Sex-tio-fem, säger du? Säg mig, ska det vara mycket eller lite det?» »Det är så där midt emellan, herr baron.» »Nå så? Ja. Jag har min själ riktigt svårt att få det där klart för mig. Jag sofver också så förbåldt – |
Exempel på detta kan hämtas från en andra laboration då Tyko ber Tobias att ändra en svensk stavning av ordet alfa till engelskans alpha (IT 0208v). Emilia och utbytesstudenten har varsin dator framför sig och den andra svensktalande studenten sitter och äter mat vid samma bord. Studenterna som följer undervisningen verkar vara ovanligt intresserade av ämnet. Dessa fyller närmast en stilistisk funktion i det pågående samtalet och liknar den kodväxling som Gumperz (se t.ex. 1982:98) benämner metaforisk eller konversationell kodväxling. Forskningsfrågan lyder: 1. Sammanlagt yttrar sig nu 14 av de 24 studenterna. Deltagarnas förståelse framträder särskilt i analysen av attityder och jag betraktar attityder till svenska som en tredje realiserad kontextuell resurs i materialet. Jag vill börja med att tacka min huvudhandledare Björn Melander som med säker hand lotsat mig genom forskarutbildningen och avhandlingsarbetet. Som framgår av bilden har samtal i sak starkast institutionell prägel genom att de uppfyller samtliga kriterier som Drew & Heritage (1992) listar: syfte, ämne och deltagarroller är alla inriktade mot inlärning och utlärning av studieämnet. I tankekartorna nämner fem av sju svenskspråkiga studenter spontant olika aspekter som kan kopplas till en försämrad prestation då undervisningen äger rum på engelska. Men tidens internationaliseringstrend är inte synlig i själva undervisningen, och nedan diskuterar jag om inte kurserna kan ses som nationella snarare än internationella produkter. S. Andra kontextuella resurser har framför allt bäring lokalt i samtalet och uppstår mer eller mindre oväntat eller oförutsägbart i interaktionen. Ett viktigt ställningstagande som Rampton (2007:585), i egenskap av företrädare för lingvistisk etnografi, lyfter fram är att sammanhanget eller kontexten inte kan tas för given. S. Direkt efter den första frågan börjar några studenter småprata tyst med varandra. Resultatet visar att i stort sett alla ämnen har undervisningsmoment på engelska, men att omfattningen varierar mellan olika discipliner och utbildningsnivåer. Hult, Francis M., 2003: English on the streets of Sweden: an ecolinguistic view of two cities and a language policy. De svenska studenterna beskriver sig själva som ” medelbra ” eller ” bättre än medel ” på att tala och skriva engelska – även om de i samtal med varandra snarare betonar att de inte är särskilt duktiga på språket (se även avsnitt 7.4.3). |
Klassificerande processerskapar en relation eller ’ taxonomi ’ mellan deltagarna. Ett förslagvaldes ut och därefter deltog formgivaren Kerstin Olsson på AhlgrenEdblom arkitekter i innehållsdiskussionerna, samtidigt som skisser ochritningar tog form. Nordisk musikpedagogisk forskning. Vid ett par tillfällen är Anna på väg att gå åt ett annat håll, dåAnna genom att säga ” här ” eller ” vi börjar här ska vi se ” riktar Annasuppmärksamhet mot det som Ann-Charlotte har valt. Makt uttrycks på olika sätti olika teckensystem, bland annat genom avstånd; både rumsligt ochtidsmässigt ordnat avstånd. Frida säger att hon nog mest ritade upp hur rummen såg ut, att detmest var överskrifter och teman som hon markerade. I forskningsrapporten Konsten som läranderesurs undersöker Illeris tillsammans med Venke Aure och Hans Örtegren lärandesyn, pedagogiska strategier och social inklusion på nordiska konstmuseer (Aure, Illeris & Örtegren, 2009). Varje gate har en fråga som varitviktig för människor i alla tider. I projektet GIDDER undersöker Pierroux hur ” multiliteracies ” eller kompetens i sociala media och mobil teknik, får betydelse för ungdomarsmeningsskapande kring samtidskonst, både på museum och i skolan (Pierroux, under tryckning). Mycket av det som finns i det här rummet är olika föremål som har med Rom och romarriket att göra. Kommunikationen präglas av livliga samtal där Fanny gestikulerar mycket. Foto: Christer Åhlin / Statens historiska museum A13 Vad styr ditt liv? Därefter går hon till monter M6, en fritt stående monter somhandlar om funktionshinder. Ann-Charlotte läser högt för Anna om hur lång kvinnan var och jämförmed det hon själv känner till om medellängden idag. (Studies in Educational Policy andEducational Philosophy, Research report 10.) Filmerna utgör även underlag för analys av besökaresegna representationer, på så sätt att det blir möjligt att se vad som händerföre och efter exempelvis fotografering under besöksförloppet. Christine lutar sig framåt och tittar ner imontern. I syfte att ge besökarna tolkningsutrymme ochvalmöjligheter kring sina representationer svarade jag att de kunde tolkauppgiften fritt och att de kunde utforma sin bild på det sätt de själva ville. |
Som nu din maka är, skall han dig åter Så kär som fordom du hans hjerta varit. Om ej, så är han ej din broder mer Men skall som din och allas herre, låta Dig känna djupt hvem du har skymfat så BENGT. Som slägtens hufvudman nu skymfad blifvit! Och har du mer från broder min att mäla? Nej, uti dessa orden allt är sagdt. Så helsa då den stolte Bjelbojarlen: BENGT. HÄRVED. Förr skall han kunna skilja jord och himmel Och strand och bölja åt, än han skall rycka Min väna brud ifrån det varma bröst, Säg det, och far i frid ifrån min gård: Jag är för lycklig att dig straffa vilja HÄRVED. Vid hvilket hon i dag som maka bundits! För denna skymf uppå min brölloppsdag! Så möt ditt öde, du har sjelf det skapat! Och låt till spe för landets riddarhär Den gyllenduk med vadmalsvåden vara Från denna dag det märke som du bär Vid fredligt kämpaspel, i stridens fara (kastar med föraktlig åtbörd klädningen framför honom på golfvet, och går hastigt genom fonden, följd af sina knecktar.) 66 Sjunde scenen. DE FÖRRE (utom HÄRVED och KNECKTARNE). SIGRID (skyndar upp och fram på scenen till Bengt). Min ädle make! låt i vredesmode Ej fränden lemna denna dag din gård! Låt kalla honom åter! Osäll vore Din Sigrid evigt vid den dagens minne Som hennes sällhet gjort, om denna sällhet Dig skulle kosta slägts och broders kärlek! Du är mig mer än slägt och broder, mer KNUT. BENGT (omfamnar henne). Än allt i verlden! Må han vredgad fara! I tornet borde han fått plikta för Sin fräcka lögn, den djerfve äfventyrarn! Guds död! om jag uti min välmaktstid Till lön för bragden! Fått slikt ett bud, nog vet jag hvad han vunnit BENGT Området för min makt! Kol Tynneson För alla helgons skull, för min skull, Bengt! Glöm icke sändebudets rätt att färdas Blås icke gnistan till en vådeld upp, BENGT SIGRID Än är han ej utom |
Det kan vara av intresse att veta bakgrunden till den aktuella situationen. Av propositionen kan utläsas att anmälaren » bör « vara specialist i psykiatri. Sammanfattningsvis - ett utmärkt förslag från utredningen. Anmälan skulle göras på en av Socialstyrelsen fastställd blankett. Samtidigt visar min redogörelse ovan att den nya utformningen av läkares anmälningsplikt i vapenfrågor är ett juridiskt och praktiskt missfoster som leder till orimliga konsekvenser om man skulle leva upp till den. » Om en läkare i annat fall än som avses i första stycket (angående läkare verksamma inom psykiatrisk slutenvård, min anmärkning) vid undersökning av någon som innehar skjutvapen finner att denne pga psykisk störning är uppenbart olämplig att inneha vapen skall läkaren anmäla det till polismyndigheten. « Läkares anmälningsplikt beträffande psykiskt störda som inte bör inneha skjutvapen är en kontroversiell fråga, som har debatterats i medierna det senaste året. När polismyndigheten utrett alla dessa tusentals anmälningar (med mer eller mindre omfattande uppgifter om patientens sjukdom) och funnit att endast en bråkdel av de anmälda verkligen innehar vapen - vad göra med » de oskyldiga «? I föreskrifterna gavs exempel på beteenden och symtom / sjukdomar som borde föranleda anmälan. Självfallet framförallt allmänläkare, men även läkare inom specialiserad missbruksvård, geriatriker, neurologer, rehabiliteringsläkare, invärtesmedicinare etc. Tusentals anmälningar Vilka personer är det som av medicinska skäl är uppenbart olämpliga att inneha vapen? Förutsättningarna var att patienten var intagen på en sjukvårdsinrättning för vård av en psykisk störning, innehade eller kunde tänkas inneha skjutvapen och kunde antas inte böra inneha ett sådant vapen. Jag delar hans åsikt fullständigt - - listan kan göras oändlig - skall anmälas. (M) som omtalade att Socialstyrelsens gamla föreskrifter (se ovan) hade upphört att gälla. Ingen har ju rätt att välja vilka lagar man har lust att följa. « » Ribban « för anmälningsskyldighet skall vara densamma för patienter i öppen och sluten psykiatrisk vård. Inkluderande, rimligtvis, både män och kvinnor. Regeringen skrev sedan efter remissomgång sin proposition (En skärpt vapenlagstiftning, proposition 1999 / 2000: 27), varefter riksdagen beslöt att regeringens förslag till anmälningsparagraf för läkare skulle gälla fr o m 1 juli 2000 Även om detta vet propositionstexten besked: » Om det hos tillståndsmyndigheten visar sig att personen i fråga inte innehar skjutvapen bör (Sic!) Regeringen ändrade |
röst kom oc see Oc iak sagh, oc see en hwither hästher oc then pa honom sath haffde boghan oc honom gaffs kronan, oc han vtgik wynnandis at vinna Oc tha thet vplät annat insigleth hördhe iak annat dyuret sighiandis kom oc see Oc vtgik en annar hesther rödher oc them paa honom sat honom war giffwit at han skulde tagha fridhen fraa wærldenna, oc at the skuli jnbyrdhis dräpa hwar annan Oc honom wart giffwit eth storth swärdh, oc tha oplätz tridhie insigleth hördhe iak tridhia dyurit sighiandis, kom, oc see, oc saa iak oc see swarther hästher, oc han pa honom sath haffde wäghskaal j synne handh oc hörde iak swa som röst mit mällan iiij dyuren fiärdungh hwete för en päningh, oc iij fiärdung korn för en päningh. vinet oc olyonne skal thu ey skada, oc tha thet vplät iiij insighleth. hördhe iak fiärde dywrens röst sighiandis kom oc see häst blakkotther oc thän a honom sat hans nampn war dödhen oc hälwitit äptherfölgde honom, oc wart honom giffwen makt offwir fyra wärldenna dela at dräpa medh suärd hwngre oc dödhenom oc willom dywrom Oc tha thet vplät fämpte insighleth. sagh iak wndher altarit thera siäla som dräpne waro före gudz ordh, oc före the witnesbyrd som the haffdo, oc ropadhe medh store röst. sighiandis huru länghe herre hälgher oc sanner, thu ey dömer oc ey hämpnes wan blodh offwir them som boo j wärldhenne Oc tha wordo giffne hwariom thera hwit klädhe oc sagdis til them, at the skuldo än hwilas litlan thima ther til theras samthiänara vardha opfylte oc there brödher som dräpande äru, swa som oc the Oc sagh iak tha thet oplät siätta insigledh, oc see stoor iordon wart giordher, oc solen wart giordh swart swa som harklädis säkker, oc aller |
En mager och gänglig, något kutryggig figur, hvars lemmar sågo ut som vore de endast för tillfället sammanfogade, men kunde skiljas och operera på egen hand hvilket ögonblick som helst. Prosten Nissenius begaf sig åter hem till prästgården, ty då konungen icke vore att vänta förr än till natten vore det god tid. – Hvem säger så? Denna ” spökscen ” blef icke utan verkan på båtarna därute. Slutligen, då de redan voro så godt som framme vid borgen, yttrade han: Det var allt annat än lofvande. – Under sådana förhållanden synes det mig icke blott tillåtligt, utan äfven klokt att, beträffande giftermål, följa mitt hjärtas böjelse, äfven om min utvalda vore dotter af en hederlig Herrens tjänare i en obemärkt ställning – klokt äfven i det afseendet, att då jag vill rycka landet upp ur den djupa fattigdomen, måste jag själf föregå med goda exempel af sparsamhet och god hushållning. Och jag vet icke mer än en man i hela, vida världen, som skulle kunna hjälpa mig med den felande summan och det är köpmannen Gorius Hök i Karlshamn. Lyckligtvis var båtbryggan nära och icke, såsom fogden befarat, bevakad. – Möjligtvis skulle Blasius König Din tillgifna Då vi få vind i seglen tro vi så lätt, att kraften, som sätter vårt stolta skepp i gång, kommer från oss själfva i stället för af vinden. Till följd af sin tjänst hölls han dessutom mera än förr aflägsnad från prästgården. Jakko följde ögonblickligen uppmaningen, hoppade upp i sängen och drog gardinerna igen. – König! Hvad säger du härtill? Detta var också fallet vid brädspelsbordet; stundom dunkade han med brickorna så hårdt att den gode kyrkoherden hoppade till på stolen af förskrackelse och kastade misströstande blickar på sitt något ranka och skröpliga spelbord. Åskan tilltog. Då hade er räkning gått ihop, men nu blir ert facit alldeles rosenrasande. Snart var han lika ifrigt i tagen, som före explosionen, ja, om möjligt ännu ifrigare. Vid dessa ord steg blodet åt hufvudet på kung Karl, ögonen blixtrade och man såg att det heta, phalziska sinnet höll på att rinna ofver. |
Jag beskriver situationen för honom, förklarar för honom var gränsen går. I talet sade hon att faran för kärnvapenkrig är det största av alla hot mot liv och miljö på jorden. Vi fick uppleva att vi hade många som stödde oss i USA framöver. För att säga det rentut: Jag tror att det förekom mycket mygel i den här frågan. Därför var det viktigt för mig att klargöra inom partiet att vi stod inför en helt ny erfarenhet som parti. Först nästa dag tog Yngve kontakt med mig och sade att han ansåg att Thorbjørn Jagland skulle bli det naturliga valet. Landsmötets sal är tom, jag tänker inte på att presslokalerna också är tomma alla har gått ut för att äta. Valresultatet i sig ändrade ingenting. Det tvingar fram samtal, även om praktiska detaljer. Oklarheter och splittring kring utrikesoch säkerhetspolitiken även i vårt förhålland till Europafrågorna var något som han inte såg fram emot. Han var intresserad av industrins Decenniet präglades av att det genomfördes många mycket viktiga reformer på centrala områden av vårt samhällsliv. Den 19 oktober skulle " Our Common Future " formellt presenteras i FN:s generalförsamling. Samtidigt visste jag att det inte alls var någon garanti. Det var också en krävande uppgift att samla Arbeid rpartiet och fackföreningsrörelsen bakom det nya projektet EES. För Jørgen var det en särdeles uppenbarelse att man kunde få en ny kniv när man just hade tappat en alldeles ny man fått som present. Jag satte stort värde på hans kloka analysförmåga, hans stora kunskaper och den historiska överblick som han alltid hade. Jag måste hem så fort som möjligt, men arbetar mig igenom ytterligare några timmar med kommissionen. Haakon Lie citerar i en av sina böcker ett uttalande från en brittisk arbetarpartipolitiker: " I Kreml finns det inga klockor. " Också 1988 visade det sig att vi fick majoritet med stöd av Senterpartiet för inkomstregleringslagen, ett viktigt inslag i det inkomstpolitiska ramverket. Man ler litet oftare än vad som känns naturligt! När man har hållit sådana tal händer det ofta att både bekanta och obekanta kommer fram för att säga några ord, i regel positiva. I den nationella politiken skulle realiteterna säkert vara tämligen lika dem vi hade upplevt 1986 1989, att ett självständigt Senterparti skulle stå oss nära på många områden. Jag och mina medarbetare låg lågt. Vi ser honom gå i landsflykt för att fortsätta kampen som norsk försvarschef utomlands. |
Klockan hade blivit halv fyra på efternatten innan han gav med sej. När jag tänker på denna gränslösa, omåttliga skillnad mellan allting som aldrig har varit och aldrig någonsin har hänt och det som ändå är och ändå var då svindlar det för mig som om jag stod invid en svart, bråddjup klyfta. Han kan alltså bokstäverna redan? Och vi hörde. Jag vet inte varför. Jante-Vante hade inte någon bok alls. Klocktonerna klingar som ur en sommarhage långt borta. Det finns människor som inte tål en framgång! Sedan spottade han åt sidan, nära tre meter. Tidningsgumman har ännu inte varit här. Jag böjde mej fram mot Jante-Vante och stoppade in två fingrar i munnen i min mun, förstås! De fortsätter nedåt smalbenen och övergår nästan omärkligt i de tunna, smidiga, lätta skorna. Ja, här finns verkligen alldeles obegripligt mycket att förströ sej med. Till en början så försökte han väcka, luta dej hit, väcka Jesus. Dom gnager bara hål i botten på fartyget, så att det blir skeppsbrott. Det är enda gången som jag har sett en rödhårig, fräknig 7-åring studsa. Om nu detta säger dej någonting. Den rök som skorstenen på ett lokomotiv. Befrielse, frihet från allt ont, från nöd och sjukdom, från plåga, tvång och död! Allting kommer an på att uppdaga innebörderna, och närvaron! Sedan sa hon stilla: Fridsällen kysste henne på hand och hjälpte henne att klänga över skrankorna in i charabangen. Men hon lugnade sej inte utan började dra i ett av skåpen för att maka det tillbaka igen. Men vad som än menas med det, så är jag antingen abecedarian eller också är jag icke-abecedarian och ingenting annat. Här blir det foder, här blir det slakt! Då förstod jag på allvar att dom oskuldsfulla barnaoch studieåren hade lupit till ända för min del. Ingenting går till spillo. Han glufsade i sej bullen i ett enda nafs, så inkråmet kom inte åt andedräkten. Nu har jag suttit i väntrummet i nära 48 år. Hon har svårt för trapporna. Talar kräket i liknelser, eller är det bara taktlöshet? Kanske var det bara för två eller tre veckor sedan, eller för några månader sedan. |
Ok til mere bewaring allæ thisse forscrifnæ styckes, tha hafuer jac fornempde prowast Folqwiin oc myn brother Gynter waræ incigle meth wiliæ oc witschap hengt for thettæ breff, oc hafuer jac bethet gothæ men, swosom ær Anders Martenssøn, borghemæstære i Malmøghe, Hæneke Aghessøn, Jens Winter, Tule Anderssøn, Jens Brwn, Astrath oc Jens Albrichtssøn, rathmen i then sammæ stath, ladæ there incigle til witnesbyrdh hengæs for thettæ breff. |
Lag (1946:817) om bevisupptagning vid utländsk domstol 1 § I mål eller ärende vid en svensk domstol får domstolen besluta att bevis skall tas upp vid en utländsk domstol. Sådan bevisupptagning får avse syn, skriftligt bevis eller förhör med vittne, sakkunnig, part under sanningsförsäkran, målsägande eller den som avses i 36 kap. 1 § andra eller tredje stycket rättegångsbalken. Denna lag tillämpas inte om lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål eller rådets förordning (EG) nr 1206 / 2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur är tillämplig. 2 § Enskild part som begärt bevisupptagning eller som eljest enligt lag har att utgiva kostnaden därför åligge att inom tid som honom av rätten förelägges antingen till rätten avlämna skriftlig förbindelse av två vederhäftiga, inom riket bosatta personer, vilka en för båda och båda för en borga såsom för egen skuld för den kostnad åtgärden kan medföra, eller ock erlägga det belopp vartill rätten finner kostnaden kunna skäligen beräknas. Försummas det och har bevisupptagningen begärts av part, vare frågan därom förfallen. Vad nu sagts skall ej äga tillämpning, då kostnad för bevisupptagning skall utgivas av staten såsom part eller annars skall utgå av allmänna medel. 3 § Då rätten beslutat bevisupptagning vid utländsk domstol samt, i fall som avses i 2 §, vad där är föreskrivet blivit fullgjort, utfärde rätten framställning till den utländska domstolen om bevisupptagningen enligt bestämmelser som regeringen meddelar. Framställning om bevisupptagning skall av rätten tillställas Justitiedepartementet för vidare åtgärd. Framställning enligt den i Haag den 18 mars 1970 dagtecknade konventionen om bevisupptagning i utlandet i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur får i stället översändas till myndighet i den främmande staten som utsetts att mottaga sådan framställning (centralorganet). Där enligt regeringens förordnande omedelbar skriftväxling med den utländska domstolen må äga rum, översändes framställning om bevisupptagning till den domstolen. 4 § Närmare bestämmelser om gäldande av kostnad för bevisupptagning som avses i denna lag meddelas av Konungen. Ändringar och övergångsbestämmelser |
Han mottog ett ”öde, förlamadt rike,” såsom han sjelf brukade säga; i hvad skick han efterlemnade det, är för väl kändt för att här behöfva upptecknas. Endast om det allmänna kulturtillståndet må vi yttra några ord. Då Sverige blef delaktigt af kristendomen, hade denna förlorat sin ursprungliga renhet och hade redan fått sin katolskt-hierarkiska form; ”den själavård medeltidens svenska kyrka gaf kunde svårligen fullborda omskapningen af ett hedniskt folk till ett kristligt”204. Ännu vid reformationstiden herrskade hos folket mycken råhet och okunnighet, och de långa inbördes krigen hade stegrat förvildningen. Det gamla hednalynnet fortlefde, och minnet om blodshämnden hade än ej utdött. Konung Gustaf säger, att här ”mer än uti något annat kristligt konungarike eller furstendöme stort mord och dödslag alltid brukas, så att en part vårdade nu snart icke mera om att mörda, slå eller skjuta en karl ihjäl, än det vore en hund eller annat oskäligt djur.” Äfven öfver dryckenskapslasten klagas, men den herrskade inom alla stånd och hade länge herrskat; den heliga Birgitta yttrar sig ofta och skarpt om det tilltagande fylleriet hos ridderskapet i Sverige, ja, hvad som är rätt betecknande, då hennes man, den fromme Ulf Gudmarsson, beslöt att egna sitt återstående lif åt kärleksverk, botöfningar och försakelser, gjorde han äfven det löftet att — endast sällan dricka205. Men med allt detta var dock kärnan frisk. Sådana brott, som vittna om djupt sedeförderf, förekommo sällan. Stölder voro väl ej sällsynta, men inträffade dock icke oftare än mord, och blott ett fall af barnamord omtalas från Gustafs tid, och det kallas i rättegångshandlingarna en ”högvigtig sak”206. För att till god ordning tvinga detta slägte, styfsinnt och sjelfrådigt som det var, fordrades undervisning. Skulle reformationen gå fram, måste allmogen vinna kunskap om den nya läran, liksom å andra sidan konungen hoppades att kristendomskunskapen skulle mildra sederna och tämja öfvermodet. Sjelf sparade han sig icke, då det gällde att upplysa Sveriges allmoge i så väl religiösa, som andra för densamma maktpåliggande frågor; äfven gudstjensten antog i hufvudsaklig mån en undervisande karakter, så att kyrkan blef den egentliga folkskolan för undervisning i kristendomen. Detta var ock det enda lämpliga på en tid, då endast få af folket kunde läsa i bok, och man ännu knappt kunde tänka sig möjligheten att åt alla meddela en sådan kunskap. Dermed var äfven bättre sörjdt för den kristliga kunskapsodlingen, än medeltiden förmått göra. |
Allæ the mæn sum thætta breff høra ælla see / tha helsar jak Katerina Lydars / æuerthelika mæth warom herra Ihesu Christo. |
Nej, i en sådan skola kunde han inte gå. Han ville inte, inte, inte... Mamsell Beckström klappade honom på huvudet. Han försökte väja undan för slaget. Men min lille gosse, du är väl inte rädd för mig? Det får du inte vara. Nu ska du kalla mig tant Emilie. Ja. Är du rädd för mig? Han sneglade upp mot henne ett slag: Nä-ää Hans tant talade ännu en stund med tant Emilie. Och så sade hon adjö och gick. Nu var han alldeles ensam. Han förstod, att vad som än hände, skulle han inte kunna ropa på hjälp. Gamla Kerstin kunde inte höra honom, inte hans pappa heller. Ingen! Mamsell Beckström gick fram till ett skrivbord, öppnade en stor bok och skrev något i den. Det var ju Stellan du heter? Per Stellan Severin Petréus och min far är löjtnant. Han såg på henne. Nu skrev hon upp det där om glaskulan och vagnen och Märta Gyllencrantz. Han kastade en snabb blick tillbaka mot dörren... Men nu slog hon samman boken: Följ med mig nu! Hon öppnade en dörr där inne sutto alla bäckahästarna med händerna på ryggen. De vände sig om och bara stirrade. Han ryggade ett steg tillbaka... Kom med mig nu, sade tant Emilie. Han följde efter henne fram till ett bord, som stod på en upphöjning med en svart tavla bakom. Vid bordet satt en gammal gumma, likadan som tant Emilie. Men hon hade en lång, gul käpp i ena handen. Oscar hade alltså haft rätt! Det var rottingen. Buga dig nu, Stellan, för tant Augusta. Stellan bugade. Hälsa nu på dina kamrater. Hon snurrade honom runt på klacken, så att han åter stod ansikte mot ansikte med pojken med glaskulan och den med vagnen och Märta Gyllencrantz. Han bugade på nytt. Men ingen svarade. Då slog tant Augusta den gula käppen i bordet, så att Stellan hoppade till. Nå, svara, barn! Säg god dag, Stellan! Då skreko alla barnen: God dag, Stellan, så att han hoppade till igen. Och somliga av dem skrattade åt honom. Stellan placerades allra längst nere i klassen. Han stoppade ögonblickligen händerna bakom ryggen utan att ha blivit tillsagd. |
" Om världen införde arbetsplikt i strålade. Han svarade icke, men det lr a raren Samtidigt har en ny riksregering Wrat ^ Hitler, som man stället för värnplikt för uppväxande behövdes ej heller. Hela hans lilla let T " ff ^ m y cke t sägande nambildats i München, vilken kommer generationer ", skrev en gång den be varelse gav uttryck åt den sporran att övertaga makten i hela Tysk ^iaiokrat f USS ° Uni - Han är märkte amerikanske tänkaren Wil de, förpliktande tanke, som tänts I spetsen för densamma at, men en nationell soland. lalde * okrat, för vilken riket står står Hitler med Ludendorff som liam James, " skulle så småningom bakom den breda vita pannan: °vej kommande släkten genom sin arbets Partiet, han i — Kanske blir jag en av dem! är en man, utgånöverbefälhavare över det tyska ri tlf f ii insats betala den blodskuld, som krig Crayon. C SOm Wen ^ ° ^ därför de djukets samlade krigsmakt, general v. och militarism fört med sig. Då mCd fört^örre beredvillighet Lossow som riksvärnsminister och skulle människorna vandra stoltare, Wr «J° ende _ s k°la fylka sig omöverste v. Seissnersom rikspolis friare, rättrådigare genom livet, ty re sarnv^ ledare ta g ' en ur de högminister. Nutidens Evor tro sig kunna fram de hade lärt sig älska arbetet och,. a ss kikten. — I .samband Om revolutionen skall komma att kalla paradiset överallt där de upp ar att arbetets värden. " exkr, nämna, att Tysklands taga ett fredligt förlopp och om träda i — så nära som möjligt — < ^PriTi ' Det länder det lilla Bulgariens evakostymer. den - S ^ nes ka för avsikt att fatta hela riket kan icke förutsägas. folk till heder att det vågat sig på Låt oss hoppas det! Då skola land och 11 °r iaS. te tiden lämna Ho1 - Eleonora van d. Stratenatt söka praktiskt förverkliga denna det l en ' ända tiU hemlandet, de bayerska händelserna utgöra in Sternberg. William James vackra tanke. |
37.utan någon kännedom om hvad naturvetenskapen under det sista århundradet uträttat skulle kunna våga sig på en lifsåskådning. Då en biolog påträffar en missbildning, vänder han sig instinktlikt till studiet af utvecklingshistorien för att förstå dess uppkomst. Med lika stor tillforsigt kan en förnuftig förklaring af orsaken till hvarandra motsägande meningar sökas i historien. Det är lyckligtvis icke en ny företeelse, att engelsmän använda sin rikedom till att uppbygga och dotera inrättningar för uppfostringsändamål. Men för fem eller sex hundra år sedan uttryckte eller inneburo stiftelseurkunderna bestämmelser i det närmaste alldeles motsatta dem, hvilka Sir Josiah Mason ansett ändamålsenliga. Det vill säga, naturvetenskap var, praktiskt taget, okänd, hvaremot en viss literär dressyr anbefaldes såsom ett medel för förvärf-vandet af en kunskap, som väsentligen var teologisk. Det är lätt att upptäcka orsaken till denna besynnerliga olikhet i tillvägagående hos män, i lika hög grad besjälade af en varm och oegennyttig önskan att befordra medmenniskors välfärd. Om någon på den tiden eftersträfvade en kunskap, som gick utöfver den, hvilken kunde förvärfvas genom hans egen iakttagelse eller genom vanligt samtal, var det i sjelfva verket hans första behof att lära sig det latinska språket, eftersom allt Vesterlandets högre vetande var nedlagdt i verk, skrifna på detta språk. I följd häraf voro latinsk grammatika med logik och retorik, studerade på latin, uppfostringsmetodens grundpelare. Beträffande innehållet af det vetande, som meddelas på denna väg, ansågos de judiska och kristna heliga skrifterna, med den tolkning och de tillägg, som gjordes af den romerska kyrkan, innehålla ett fullständigt och ofelbart sant lärosystem. För den tidens tänkare voro teologiska satser, hvad Euklides ’ aXiomer och definitioner äro för vår tid. Medeltidens filosofers enda göromål var att, från de af teologerna Ur dagens Krönika. 2gifna data, deducera slutsatser, som voro i öfverensstäm-melse med kyrkans bud. De åtnjöto det höga privilegiet att genom logisk slutledning visa, huru och hvarför det, som kyrkan förklarade vara sant, måste vara sant. |
En studie av den statliga företagsamheten inom skogsindustrin fram till år 1960 ”, (Opublicerad licentiatuppsats, Statsvetenskapliga Institutionen, Uppsala Universitet), Uppsala. Maj:ts proposition nr 185 / 1964. 74 För en beskrivning av Rehn-Meidnermodellen, se Lundh (2002), s. 194. Detta stöd var enligt Nicolin inte i sig någon garanti för att företagen skulle bli framgångsrika. Anledningen till att 1970 har valts som slutår för dessa arbeten är att det då blir möjligt att fånga upp den forskning om Norrland som påbörjades före Umeå universitets tillkomst men som avslutades under 1960-talets senare hälft. Inom ett så geografiskt omfattande område som Norrland var det därför inte överraskande att det fanns områden som expanderade lika väl som områden där utvecklingen var svag eller visade en viss tillbakagång. Beträffande Norrlandsförbundets Skriftserie har nummer 1-8, utgivna mellan 1955 och 1969, excerperats. (2003), “ Västerbottens meste politiker ”, Västerbotten 2003:1: ss. Exempelvis anslog Landstinget i Västerbottens län avsevärda summor till samfinansiering av den infrastruktur som krävdes för att bygga upp utbildning och forskning inom odontologi och medicin. Norrlandskommittén medgav visserligen att frånvaron av en storstad i vedertagen bemärkelse var ett problem för Norrland. Ett annat exempel som nämndes var att näringslivet i andra delar av Sverige utnyttjade norrländsk vattenkraft och kunde anställa arbetskraft från Norrland. En mer ingående studie av Norrlandsdebatten efter denna tidpunkt har dock gjorts av nationalekonomen Lars Westin och ekonomisk-historikern Fredrik Olsson Spjut. Ett antal arbeten tillkom också som en del av eller i direkt anslutning till ett statligt utredningsarbete om olika Norrlandsfrågor. Åkerman studerade utvecklingen för varje län inom områdena befolkningsförändring, produktion, arbetslön och arbetslöshet samt skattekraft och fastighetsvärden under perioden 1922-1937. Ett av hans huvudresultat var att den institutionella kontexten inom utbildningspolitiken hade stor betydelse för beslutet. Stapelfällan var nu inte längre ett näraligganSe exempelvis Bylund (1959). Johansson, J. 17 Enligt William-Olsson fanns det i det här sammanhanget komplementära orsaker till befolkningsminskningen i Norrland. I sin avhandling konstaterade Filip Hjulström att elektricitetens betydelse som lokaliseringsfaktor hade minskat i samband med att kraftöverföringstekniken hade utvecklats. |
Han behandlar kvinnorna som han behagar och leker med dem som dockor. Herr X är arkeolog, intresserad av ” fornfynd ” och Herr Y ” reser i flugor för ett litet museum ” .195 Genom att göra Herr Y till en museitjänsteman, förses även denne, liksom Herr X, med ett antikvariskt intresse. När jag exempelvis skriver hänvisningen ” (s. 15) ” betyder det att alla citat ur dramatexten och därtill hörande diskussion efter senaste not eller sidhänvisning som föregår denna, gäller det som återfinns på den inom parentes givna sidan, i detta fall s. 15, i SV 33. ” Jo för mig! ”, försöker Axel, men Baronessan konstaterar att man skrattar åt 328 Ibid., s. 32. Törnqvist betonar att ” [t] he patronizing tone is obvious; she […] [calls] Mlle Y explicitly: ‘ […] the little one ’ (Sw. Anthony Swerling skriver i Strindberg ’ s Impact in France 1920 – 1960: If the wife is seen to be the “ stronger ”, then the work is “ comic ” – cheaply so: one rival bawling at another. I pjäsens slut säger nämligen Adèle: ” Det brinner! Det är noterbart att Herrn aldrig säger sig ha haft ett sexuellt utbyte med en prostituerad, utan att den enda kvinna som behagat honom på kaféet varit för lik hustrun. I analysen av Den starkare diskuterades dock möjligheten att betrakta Fru X som den starkare. ), Ann Arbor, 1975, s. 11. Hélènes oförmåga att bryta sig loss från moderns och Augustas fängelse hindras av såväl ett arv som planterats i henne som ” miljöns fatala makt ”, som Ollén skriver. Skillnaden är att kläderskan inte lika tydligt kan styra Amelie utan hon får gå vägen via sitt yrke för att klä upp och på samma gång utnyttja modern så att det enda som återstår blir just det tomma skal som Hans Lindström nämner. Men om vi håller oss till vad dramafigurerna faktiskt säger i dramat, framgår av replikerna att den utomsceniske mannen aldrig fick ” se sitt barn ”, något som han uppenbarligen försöker ta igen genom att betrakta henne på avstånd genom kikare. |
Den uppnås, om vänstern söker höja sig till regeringens ståndpunkt i fråga om rikets värnkraft och säkerhet i stället för att söka draga ned regeringen och riket till en lägre nivå. Liberalernas taleman i andra kammaren slöt sitt sista inlägg i remissdebatten med några ord om hvad » svenska riksdagens gamla rätt, dess plikt i denna tid och dess värdighet kräfde ». Vackra ord. Men den svenska riksdagens gamla rätt har aldrig inneburit befogenhet för något afdess partier eller fraktioner att uppträda pockande i det helas namn, aldrig heller inneburit rätt för dem att genom visnepolitik i den ena eller andra formen söka vrida statsmaskineriet ur gängorna. Den svenska riksdagens plikt har däremot alltid varit att befordra endräkt, se på det helas välfärd och befrämja de för rikets framtida bestånd nödiga åtgärderna. Riksdagens historia har haft många skiften, och dess minnen äro icke enbart vackra. Men högst har dess värdighet stått och starkast dess myndighet utvecklat sig, när den i tider af nöd och fara förstått att hålla regementet under armarna » och uppmuntrat sina medlemmar till villiga offer för rikets välfärd. Lägst däremot när partiegoismen härskat, personliga antipatier fått göra sig breda och utrikespolitiska afgöranden gjorts till voterings-nummer i de inre slitningarna.REFORMATIONSJUBILEET OCH VÄRLDSKRIGET af professor HJALMAR HOLMQUIST Själffallet är världskriget icke ett religionskrig. De franska katolikernas bekanta sats, att kriget utgjorde den tyska protestantismens försök att krossa den katolska kyrkans äldsta bålverk, har visserligen funnit genklang ej blott i Belgien utan ock i Danmark (den katolske konvertiten Johannes Jörgensens bok Klokke Roland, som med sitt tyskhat på kort tid uppnått 20 upplagor). Men häremot kan med instämmande anföras det afvisande svar, som den franska vädjan fick af Spaniens katoliker i El Debate 7 sept. 1915: » Det är en förbrytelse mot både det sunda förnuftet och den faktiska verkligheten att stämpla kriget som ett konfessionskrig. » Statistiken talar ock här ett lättförstådt språk. |
179 Professor Erik Krag i Oslo har gjort mig uppmärksam på samma motivs rika förekomst i rysk folkdikt. Hos Rafael Lindqvist, i hans tolkningar av Rysk sång I, avdelning Folkpoesi, finns många gripande exempel på samma tema. 188 Goethe und Schiller, Über epische und dramatische Dichtung. (Goethes sämtliche Werke. Jubileums-Ausgabe. Bd 36, ss. 149 ff.) 191 Lyrikens ”samlande nu” har jag i Poesiens mystik också jämfört med mystikernas nunc aeternitatis. Susanne Langer för sin del talar om ”timeless present” eller ”eternal present” i lyriken, a. a. s. 268. 191 I ett enkätsvar i Ture Nermans Troll i ord har Erik Lindegren berättat, hur han ofta får ”en rad liksom till skänks, som ett frö varur sedan dikten utvecklar sej. Den radens klang, som man liksom lyssnar sej till, följer sedan med i hela dikten”, s. 177. 200 Se för hänv. till Alfons Lyrisk modernism. En enquête. (BLM nr 6, 1946); vidare Vennberg, Från barock till romantik. (AB. 4.12.1947.) 206 Ekelöf, Gunnar, Dikt och musik. (Spektrum 1952.) 215 Lindegrens artikel om Ibsens Brand ingår i BLM 1942. 215—220 Cit. av Åke Janzon, Johannes Edfelt och Bengt Holmqvist tagna ur deras recensioner av Vinteroffer, införda allesamman 25.11.1954 i resp. tidn. Sv.D., DN. och St.T. |
– Nå, eftersom ni inte tyckes vara villig därtill, så kanske ni vill vara god och lämna mig tillbaka mitt manuskript? Åh nej, jag ber! Det var Nanas vänner från den stora supén. Samma vecka som den minnesrika och för generalstabsofficerarna så nedsättande processen i Rennes afslutades, innehöll den illustrerade veckobilagan till Frankrikes mest spridda tidning, “ Le petit Journal “, en större färglagd plansch, å hvilken man såg den franska republiken, representerad af en ståtlig kvinna med trikolorens färger i sitt bandulär, med högra armen visa vägen för tvänne personer, hvilka synbarligen representerade själsoch kroppsarbetet och hvilka fattat hvarandras händer som en symbol af enighet. Men det blef endast den ene som lyckades med detta. Fastän han med större rättvisa bort rikta sin dolk mot förföraren i stället för mot den förförda. – Har ni hört, utlät hon sig skrytsamt, att prinsen af Skotland redan låtit beställa en avantscen för sin räkning för för att få se “ Blonda Venus “ när han kommer till expositionen? Men någon stormande glädje, någon gemensam sång, improviserade tal, slagsmål mellan rivaler och dylikt, såsom för några tiotal år sedan, lyckas man nu mera icke att få bli vittne till; allt går lika lugnt och korrekt till väga som på kaféerna å andra sidan Seinen. – Vänta ska ’ du få se! Det var så lågt till taket, att en lång karl knappast kunde stå rak, och i det samma hängde några ytterst enkla “ kronor “ af trä och ståltråd, hvilkas primitiva ljusglans kastade ett mystiskt fattigdomssken öfver de omålade långborden, som man nästan tyckte klibbiga af ölglasens smutsringar, och öfver de tarfliga stolarna med halmsitsar – alltsammans anlagdt på att verka som den bjärtaste kontrast till de moderna lyxkaféerna, hvilka strålade i guld och elektriska båglampor nere vid boulevarderna ett tiotal stenkast därifrån. Hans mor, madame Hugon, hade emellertid vid middagstiden samma dag erhållit en hemsk, förkrossande underrättelse. Hennes föräldrar bodde i en helt annan del af Paris, men då hon hade sitt arbete i närheten af Trocadero, så hade hon flyttat ditbort för sig själf under de sista åren. |
Om Er resa till landet får jag höra i dag. Item: 50 kr hvardera, Karin och Hans att röra sig med i fall de stanna i stan några dagar, eller eljes, annars bara. Kära Greta, vänl Det är kallare än någonsin; snöluft, i dag! Härmed 50 Kr till taffeloch representationspengar, i st. för på födelsedagen. |
di perka på Brittas lås mä en pinne, å ställd sä ve fönstre å sa: »ä du inne, Britta!» men Britta ho kom inte ut. Sen hveska di finnt: »ä du ängschli för mor di?» dä halp inte möe, da skrek di å svor di, men Britta ho kom inte ut. Da tog di ôpp sten å i vägga di donka på fönstra di banka, på dôra di ronka å skrek: »gi dä ut!» å da kom Britta ut. Mä gamlingens gamle gevär i näfven geck Britta å smög bak mä knuta sôm räfven å huka sä ner å kröp. Sen fyra ho tå bak mä halmen i stacken å Däng-Jan han domp som en mjölsäck i backen, han slog sä i nacken, å Kvennfôlks-Pälle han stöp. Di dog å stog ôpp, di ble skenske i bena, di tängde, di gne, satt dä ella tå stena, för skôte va bare tå krut. Å senna ä Däng-Jan å Kvennfôlks-Pälle just itnô så rogat te gå te nô ställe å donke små jäntonger ut. Å Britta ho satt sä på jola å skratta, å vre sä å va sôm en sjuke fått fatt’a, kröp senna i sänga igän, men langt bål i Eda å langt bål i Köla geck eko tå sköte i bärga å töla å langt bål i Nôrge geck skratte å går fälle än. Bolaggsvinsta. Te rep ihopp så mö en kan ôt sä sjôl å barna, å ställ dä klokerst en kan för framtia, dä gär fäll hôriveli männisch, sôm har nô vet i skael. Ja, dä gär te å mä sômma tå djura, sôm itnô vet har. |
– Undan! Han grep henne hårdhänt, men hon höll sig fast skrikande. Utanför på dörren bultades det, innanför sparkade änkan på den, händerna på låset. Och så ... Upp flög dörren och ut flög änkan, hon i famnen, dörren i ansiktet på fru predikantskan Blomster. Tre svartskrudade diakonissor bildade grupp. Förfäran påtaglig, alls icke ordlös. Änkan Bina sökte omedelbart tillflykt hos syster Gunnel. – Han ville – ville – ville, snyftade hon hjärtslitande. Ingen tyckte det nödvändigt att fråga, vad. Saken var alltför tydlig. Här den tårdränkta Bina, där Josef Blomster med en ertappad syndares uppsyn och med hennes schal på armen. Väl att han endast var frikyrkopredikant tänkte statskyrkans tjänarinnor. Pastorn djärvdes en skygg, urskuldande blick på sin fru, som höll en näsduk framför sin blödande näsa, och en annan men ganska argsint på de tre systrarna. Dömd. Han knep ihop läpparna, sedan han med illa spelad överlägsenhet yttrat fyra ord av det anförande som var ämnat att rentvå honom: – Det är ett misstag – – Vi känna Bina Tjäder sedan många år och kan gå i god för hennes absoluta sedlighet, avbröt syster Gunnel med imponerande värdighet, och de andra två svartklädda instämde. Men fru pastorskan höjde ett pekfinger. – Josef, Josef, sade hon varnande. Bums tumlade änkan Bina in i gamla testamentets sagovärld. Men sig lik vände hon upp och ned på den dygdige hebreens äventyr med egyptiskan. Hon sträckte ut handen efter sin gråbruna ullschal stammande mellan snyftningar: – Lå – åt – mig få – min ma – antel! Josef Blomster blev alldeles rundögd, hans förstånd stod tydligen kav stilla. De andras likaså. – Vad menar Bina? frågade syster Gunnel beskyddande. Men änkan höll sina droppande ögon vid pastor Josefs djupt rodnande ansikte: |
Det var avdelningsläkaren, överläkaren, klinikchefen, sjukhusdirektören, landstingsdirektören, politikerna, regeringen eller EU. Under den hösten kom alla till insikt om att det var dags att ta ett aktivt ansvar för att förändra arbetsmiljön. |
Hela den högre aristokratien, flottans och arméns officerare, alla nådehungriga tjänstemän af någonsomhelst betydenhet skynda att bringa de nya maktägande sin hyllning, och deras underdåniga miner svärja trohetsed med hycklad glädje eller uppriktig, själfvisk tillfredsställelse, någon gång med en skygg blick af fruktan eller dåligt samvete, vid minnet af den starka hand, som nyligen lyft dem upp ur dunklet. Men jag tog strax min tillflykt till bönen och genomtänkte allt, hvad jag till mitt lugnande hämtat ur religionen. Hans röst är lik en yrandes i feber: Vänta litet, min tös! Hennes sinnesverktyg kunna icke fatta den. Återkommen till fängelset dricker han en kopp te och äter ett par skorpor, sedan sträcker han ut sig på bädden med en välgörande förnimmelse af, att han nu skall få ro. Skola de icke duka under för sin smärta och kanske förlora hälsa och lif? Major Carstenskjold har en besvärad min som om han blygdes för sin dragna klinga. Ert samvete skall uppenbara er vida mera, om ni gör er mödan – som det är er plikt för er frälsnings skull – att tänka allvarligt öfver ert lif. – Ja. Från vinden kastas böcker, hela grefve Schulins efterlämnade boksamling dansar utför trapporna, kaminerna fyllas med gamla, sällsynta folianter och bålen tändas. Och vagnen rullar festligt fram genom de vikande människohoparna längsmed hufvudstadens förnämsta gator, men kungen är blek som ett lik och stirrar omkring sig med stela ögon. Det förefaller honom som om han för många år sedan skulle ha läst en roman af samme Gellert – » Den svenska grefvinnan G:s lif » – däri hans pojkförstånd tagit fasta på åtskilligt moraliskt kontraband – blodskam och tvegifte – midt i all den välmenande kristligheten Men sömnen kommer icke. Hennes blickar flyga söderut, mot hufvudstaden. Så snart ni antagit denna min hypotes äro människans villkorliga och fria handlingar icke längre oförklarliga. Ute är luften mild och ren. Där är i prästens väsen mycket som stöter honom tillbaka och mycket som drager honom till sig. – Jag är mycket belåten med denna ert sinnes oro – försäkrar han tvärtom. Drottning Karoline Mathilde promenerar åter på Kronborgs vallar och längtar bort, ty marken bränner henne nu. |
De egna arbetsoch samtalsrum på Nackas psykiatriska mottagning ledde alltså till en personalgrupp präglad av slutenhet och separering. Th e second, performativity, concerns how mental healthcare uses physical spaces and the kind of practices and activities these spaces influence or constrain. Ett exempel på ett flytande objekt är djungelpumpen från Zimbawe, en enkel pump vars syfte är att pumpa upp rent vatten på landsbygden. Denna i huvudsak materiella rumsliga praktik kunde ses såväl i mentalsjukhusens rutiner som i procedurer där den presumtiva mentalsjukhuspatienten var tvungen att genomgå såväl en rituell som konkret kroppslig förändring för att kunna få patientens status.4 Detta har släktskap med Topors (1993) exempel från den decentraliserade psykiatriska vårdens där goda intentioner försvagas av den kontroll och övervakning som skapas av materiella objekt och procedurer.5 Steinholtz Ekecrantz (1995) beskriver hur patienterna internaliserar ett institutionellt inifrånperspektiv som materialiserar sig i uttrycket att ta in någon till något när det från den intagnes synvinkel handlar om att ryckas ut från det egna sammanhanget. Artikeln handlar om det nya Nackaprojektet som en modell för framtidens psykiatriska vård. Säkerhetsdiskursen framstår som en motdiskurs mot diskursen om öppenhet och jämlikhet. An introduction to the interpretation of visual materials. Ett diskursivt förhållningssätt innebär att det inte finns några självklara metoder eller procedurer för tolkning av materialet utan forskare med diskursiva anspråk måste i varje konkret fall utforma sina begrepp så att de passar de problem som de tittar på (Howarth 2007). Genom att konstruera en målgrupp med särskilda behov - vars behov visar sig vara allmänna behov, ” praktiskt, vackert, trivsamt, tryggt ” (SOU 1991:92, s. 58) - kan således en normaliserande och homogeniserande diskurs om ’ allas behov ’ ses träda fram. Rumshöjder, ljusinsläpp, material, färgsättning, inredning och möbler har jag också analyserat, främst genom foton. Mellan 1975 och 1978 gjorde journalisten Lis Asklund fyra tv-program för Sveriges Radio som hade ’ den nya psykiatrin ’ som tema. Den fysiska miljön tillsammans med procedurer och rutiner styr patient såväl som personal i vissa roller så att den hierarkiska ordningen upprätthålls (Filipe, intervju). |
Sexåttaoch kaste son, Ringelringel satt en gång i Men på halsduken, alldeles invid halSundquist och nyvaldes fru Marja tolvsidigt format. Prenumerationspris tankar, och en kamel trampade p i bosen, satt en ödla och blänkte så med _- nom. Ringelringels kropp upphörde att sina grönskimrande fjäll, att professo10 för helar. 6 leva, men hans tankar komma ofta till rerna icke ens förstodo var det var, för kvartal. Annonspris mig. Med andra ord: han lever i mig, förrän hon ringlade ihop stjärten och i så att jag är tillsammans med honom. » det hon plötsligt förändrade färg, kilade största se annonstaxorna. A » För dig är allt detta enkelt och in under stenarna, som aldrig berätta 23 KUNGSGATAN klart, men fast jag fått veta mycket något for människoma. stav. Om de vill lita skada närmare: också kallas renare. F ö r övrigt tion. Men han hade ändå nöje kopplerska för a t t fälla en prosig är det deras ensak, de har dock - Han kan utåt förhäva sig, hindras hon a v sin moderskänsla a v hennes närvaro. Det var i Ryssland j a g hrstämmanderätt över sin egen men samtidigt innerst inne lida a t t tänka sig sin tillvaro i någon henne med den beundran, man äghörde uttrycket " Polisen är förperson! av en pinande mindervärdighetsmån högreställd, innan hon varit nar dyrbara föremål p å ett muVarför, frågade borgmästakänsla? I synnerhet är det fallet något för en m a n. Hon vet j u seum. V a r honom Iyxkvinnan ett brytaren i ordningens tjänst. " Det vore o r ä t t sagt om Sverges ren vidare, är det bara en enda med religiösa män, som skapar dessutom, att han behöver henne konstverk, som han föga studerat, poliser. Men nog förbryter man, den prostituerade bryr sig våra religiösa föreställningar? Men m ä n n e n att hon mera undantagsvis faller in under Iösdrivarproblede sig ännu här och var mot den om? relse? fysiskt begär av henne. |
Ledarskribenterna tala om de psykololan återupptogo de förvillade fåren i den giska orsakerna till den minskade nativiallena saliggörande kyrkans famn. teten. Den inställning mot mödrarna som Följande exempel, gripet ur högen, visar vilka fördärvliga följder detta medeltar sig uttryck i den ekonomiska politiken tida samvetstvång har på barn och lärare. har naturligtvis sin psykologiska orsak. En konfessionslös socialdemokratisk lä- Flertalet barnaföderskor reflektera väl rarinna måste för att inte förlora sin plats inte medvetet över eller opponera sig mot bli katolik. Inför sina elever, som voro att man tar deras förlossningsslant. De mycket förtjusta i henne och som visste äro inte vana vid att samhället på något att hon icke var katolik av övertygelse, sätt uttrycker sin tacksamhet över att ett måste hon vid de obligatoriska kyrkobebarn lötts till världen och begära det inte. söken böja knä och göra korstecknet Men de få inte heller hjälp att känna Efter det första kyrkobesöket kom hon den stolthet, den trygghet som skulle göra hem, likblek och nedbruten och vågar inte att en kvinna med större glädje toge mot se sina flickor i ögonen mer. Men att hålla på sin övertygelse betyder i det fascistiska Osterrike att svälta ihjäl. Så förstör den kyrkliga regimen, som stöder sig på de beväpnade landsknektarnas bajonetter, det ståliga uppfoste t t barn. finner orsaken till barnminskningen i den » större osäkerhet som tillvaron ingiver,. Ja, det är riktigt, men däremot är det bestämt fel då tidningen lite längre ner i artikeln beskyller ringsverk som det socialdemokratiska det nu levande släktet för att » framtiden Wien uppförde, och världen är åter ett inte angår det ». Kanske är det just för att framtiden angår var och en som har kulturcentrum fattigare. Det är fullkomligt oriktigt att anta att barn så förtvivlat mycket, som männidenna kristligt-sociala regim som till varje pris uppehålles av västmakterna, bildar ett skydd mot den nazistiska faran. För det första är terrorn som den utövar alls icke mindre, endast annorlunda färskorna rädas att bli föräldrar. Diskussionen under värsta kristiden i arbetarpressen, däri just arbetarkvinnorna livligt deltogo, visade förbluffande tydligt att rädslan för arbetslöshet och alltså för att gad än i Tyskland. |
När bref korsa hvarandra så är hin lös! Komme Lycko-Pers recetten före, så fick Ni hålla inne recettmedlen tills jag uppfyllt förbindelsen. Derför rör jag mig ej ur fläcken. Jag reflekterar starkt på pjesen, och skall ge Er ett formligt löfte om Ni hjelper mig med ett förskott (i vexel t. ex.) på 1,000 Fr, och sedan 1,000 Fr när manuskriptet lemnas. Låt oss träffas och språka. Jag var i Génève i går och fick sådana notiser om Fredsligans sammanträden som korsa alla mina planer. Men låt mig sitta der jag sitter. Misslyckas affären för Er, så får Ni betäcka Er på en recett af Lycko-Per. Detta är 1,400 Kronor. Lyckas den, antar jag Era permanenta andeler af hvilka Ni afdrar förskotten. Ni reser ju för resa skull! Aug Sg. Men skulle bra gerna vilja ha talat ett par ord med Er innan Ni reser hem. Bäste Herr Josephson! Eder |
Vi har funnit det meningsfullt att indela motiven i hämnd (11 fall), självmord (9 fall), patologiska (7 fall), reaktiva, dvs eldsanläggelsen ses som ett utlopp för vrede, ångest, vanmakt, här med ett särskilt starkt rop på hjälp (22 fall) samt ett fall som inspirerats av sataniströrelsen. Länsrätten ansåg inte att lagen om psykiatrisk tvångsvård var tillämplig, hon skrev ut sig och chefsöverläkaren gjorde anmälan om vård enligt LVM. En multihandikappad kvinna hade tidigare överlämnats till psykiatrisk tvångsvård för mordbrand vid flera tillfällen och för mord vid ett tillfälle. Hon skulle följas upp på vårdcentral eftersom hon inte ville ha kontakt med baspsykiatrin. Bakgrundsförhållanden Vi frågade oss då hur de kvinnliga eldsanläggarna tagits om hand inom vården före gärningen, och om de nu med det snävare sjukdomsbegreppet i stor utsträckning skulle dömas till fängelse. Hon häktades och inkom några dagar senare sedan hon i häktet utvecklat hallucinationer för syn och hörsel, och känslor av förföljelse och panik. Hon hade varit storkonsument av psykiatrisk vård, ofta intagits för psykiatrisk vård efter självmordsförsök som även varit våldsamma, tidigare anlagt eld i sin lägenhet, hotat att döda flera personer, plågats av mordtankar och även uppgivit att hon hört röster som uppmanat henne att döda olika personer i omgivningen. Samhällets principlösning för omhändertagande av avvikande människor har varit mentalsjukhus eller fängelse. Sex av dem är inte svenska medborgare och ytterligare fem är födda utomlands. Samtidigt förstärktes samhällsskyddet genom införandet av särskild utskrivningsprövning (SUP) vid risk för återfall i brottslighet av allvarligt slag. Man kan således förvänta sig en ökad kriminalitet som resultat av dels minskade (slutenvårds) resurser inom psykiatrin, dels den minskade möjligheten till tvångsvård. Olika motiv för att elda Eldsanläggelse är för dem som är intagna för vård ett sätt att kommunicera en önskan om förändring av situationen, inte sällan i riktning mot fastare ramar [4]. Vid intagningen vägrade hon ta mediciner, svarade bara att hon ville ligga på sängen, få mat och röka. Tre kvinnor har påtvingats abort. Beträffande eldsanläggelse i självmordssyfte eller vid klart patologiska motiv - hallucinationer, vanföreställningar eller allvarligt störd verklighetsuppfattning i övrigt - är det närmast självklart att fängelse inte är aktuellt. |
» Just det, j a, » medgaf han förtjust, i det han räckte henne handen, den hon dock icke låtsade se. Ni bistår oss således? » » Mer än gärna. Det skall bli ett särdeles nöje att få göra er blifvande fästmös bekantskap. » » Tusen, tusen tack! Jag skall då icke längre uppehålla er. Tillåt mig bara säga, att ni gör mig en större tjänst än ni kan ana, eftersom min blifvande fästmö, likt fruntimmer i allmänhet, håller m y c k e t på konvenansen och eftersom j a g i hela Stockholm icke känner någon annan, som skulle kunnat göra mig denna tjänst, o c h inte hon heller. Ja, näst en söt liten fästmö går ingenting upp emot en storsinnad ungdomsvän. Mjuka tjänare, min allra bästa, snällaste fru " Wimmer, och tack för denna angenäma stund! I morgon således, klockan sju. » » Klockan sju. Dörren föll till mellan denna och henne, för att aldrig mera öppna sig. På klockslaget följande dag stod vagnen utanför dörren, o c h lutad mot dess dynor satt en » burrig » och utstyrd ung dam, af Nils Oskar presenterad som hans blifvande fästmö för fru Anna, som lätt o c h obesväradt intog sin plats bredvid henne. Marsala 1894 Den unga damen tackade under ett ständigt och obehagligt fnissande för den stora tjänst fru Anna visade dem, ordade om Wagner, Meyerbeer, Auber o c h andra musikens heroer, om sin längtan att rikligt få fördjupa sig i hnfvudstadslifvet, som hon ännu föga kände, och uttalade till sist sin förhoppning, att fru Anna o c h hon skulle bli riktigt goda vänner och att Anna framdeles skulle komma på besök i hennes och Nils Oskars gemensamma hem i Västmanland, där denne var kronofogde i X socken — som fru A n n a väl visste. Fru A n n a slapp att svara, ty vagnen stannade i detsamma utanför operahuset, där en mer än vanligt stark människoström böljade fram och åter, somliga studerande den uppslagna affischen; andra stannade liksom tveksamma vid ingången, och ännu andra armbågade sig fram för att riktigt k o m m a i tid. Ett och annat obestämdt mummel af missnöje hördes äfven bland mängden, men därpå gaf vårt sällskap ej akt. |
See, wiste jag icke det? Nu är Arket fullt, och jag har uppehållit mig med onödiga krumsprång: Det är sant, jag har många myndiga efterdömen för mig i detta mål, så at klokt Folk intet lärer lee åt mig som den endaste wärkställaren af detta fehlet; Men derför har jag burit mig lika illa åt, och jag råder alla, som både i åhr, åt åhre och alla åhr ha at giöra med wiktigare ährender, Rättegångs-Saker, wärkställigheter af goda ordningar o. s. w. at intet ligga, som jag i dag giort, bland Formaliteter, onödigheter och kringswep, utan giöra från sig och bringa Sakerne med förnuft, renhet och skyndsamhet til sina slut. Kan nu någon annat säya, än at hela detta Arkets innehåll kunde blifwit sagt i tre rader? Fy Argus: I<o har du talat förmycket om dig sielf. II<o har du warit widlyftig i lappri. Hwad ha så många ädla, wittra, käcka , förnuftiga Läsare och Läsarinnor at giöra med Måns och Bålla? Kunna icke dina Critici få mumla länge nog. III<o har du måst afbryta ditt usla ämne, utan at engång kunna slutat. Ja, jag tilstår alt detta, och nu i harmen skall jag wräka slutet från mig i en rad, det må nu bli så ofullkomligt som det will: Måns och Bålla slöto sin kärlek med knuffar , skrik och skiällsord. #THEN Swenske |
Lifs-besvären bör man döda, Om man stadgad är – och vis, Vid din åsyn lifvets möda Jag förgäter, min Lovise, Skönsta Vän, min rena låga Aldrig släcks den, må du tro, Från dig skild är mig en plåga, Råka dig är all min ro, Ensam du i hjertat hvilar, Dagligt nämner jag ditt namn, Redligt bröst det aldrig smilar, Ja, blott dödens styng och pilar KAn mig rycka ur din famn. Till Herr A. U. Grill. At med stadgad dygd ock lycka Ock med guldet i sin hand Vett ock insigt mer besmycka Uti andra magters land, Det är ädelt, det är värdigt; Svenska Ungdom, om du vill, Lätt ditt låford snart bli färdigt Att berömma denne Grill. Lillieholmen d. Till Herr C. B. Wadström. Att en dygdig vänskap öfva Med en känd och ärad Vän Är det nöijet vi behöfva, Ack, hur lycklig är eij den! Men at den försigtigt leda, Eij om vägen fara vill, Skall en Wadströms låf bereda Af en Adolph Ulric Grill. Lillieholmen d. Skönhet hjertat fängsligt håller, Damons suckar sammandrar; Men Uttini all ting tar I de durer och i moller. Gud vet, hvad Uttini våller; Pergolesi var hans Far. Skålar. Sjung fritt dens skål vid cyper-vin, Som mildrar Nordens trumpna mine, Kung Gustaf! ||: Kom, klinga, Cousine! Ett blod så varmt, så dyrt och godt, Bör älskas, älskas utan mått. Kung Gustaf! ||: Vår kärlek din lott. Så kom då, glada Folk, och sjung Din trohets-låf för sådan Kung. Han vördas: ||: Af Gammal och Ung. Från Bonden i sin valmars-drägt Till våra Hjeltars tappra Slägt Han vördas: ||: Frimodigt och käckt. Ryktet utsprider Bland Aristider Scheffers hjerta, dygd och ära; Men vi begära At få frambära Vin och drufvor till vår lust. Vid vinets söta must Får snillet eld och lust. |
I en mer aktuell studie arbetar Heo och Tan förutsättningslöst. Därutöver har vägledningen diskuterats mycket i ” webbgruppen ” med ingående representanter från andra kommuner.621 Delvis parallellt med det samarbete som beskrevs ovan mellan Ovanåker, Bollnäs, Söderhamn och Ljusdal har Ovanåker också bedrivit ett annat samverkansarbete gällande verksamhetssystem med Bollnäs och Söderhamns kommun (OBSkommunerna). Det sistnämnda syftar på hur samhällsstrukturen i perifera samhällen är svag, detta till skillnad mot samhällen i världssystemets kärna som kan fungera som egna suveräna enheter inom systemets ram.309 Beroendeskolans stora inflytande resulterade även i empiriska bidrag som framstod som utmanande gentemot moderniseringsteorin. 580 Ockelbo kommun, Handlingsplan kommunstyrelsen nöjd medborgarundersökning, Kommunkontoret, 2006-11-20. Skillnaderna är emellertid betydande och betecknande är exempelvis Umeås höga värde som tidigare redovisats. 257 kommunen genomfört stora investeringar i bredbandsutbyggnad föreföll det rimligt att även arbetet med kommunens hemsida och i förlängningen edemokratiska funktioner, stärktes i prioritetsordningen. (1991), The Third Wave – Democratization in the late Twentieth Century, Norman: University of Oklahoma Press. United Nations, (1972), Declaration of the United Nations Conference on the Human Environment, www.unep.com, 19 januari 2010. De småregioner som är beroende av offentlig sysselsättning utgör emellertid den stora avvikelsen i sammanhanget. Montesquieu (1998) [1748], Om lagarnas anda, Stockholm: Ratio. Även dessa perspektiv kommer att studeras i de empiriska avsnitten och behandlas därför. Tillvägagångssättet i den idag klassiska undersökningen från 1959 inleds med att klassificera stater enligt en närmast dikotom syn på demokrati. Det har att göra med att sociala fenomen inte bara är relaterade till en horisontell men också till en vertikal kontext. 541 Eftersom materialet tydligt uttrycker förhållandet med tillräckliga men inte nödvändiga förutsättningar skulle en alternativ metod för att analysera materialet kunna vara att tillämpa kvalitativ jämförande analys (QCA) utvecklad av Charles Ragin med hjälp av ” fuzzy set ” och logiken från Boolsk algebra. De olika enkätfrågor som skall mäta detta har omräknats till indexform i intervallet 0-100. |
Vänd på frågan, anser Garrett, och hänvisar till accepterade anvisningar, som anger citering, parafrasering och summering som godtagbar användning av annans text. Det faktum att dessa tillfällen av oredlighet visar ett klart mönster snarare än att vara isolerade tillfällen, gör detta till ett allvarligt fall. Expertgruppen har dock inte funnit att Carleson på ett övertygande sätt kunnat visa detta. Expertgruppens sammanfattande bedömning: Thomas Lundeberg har i flera yttranden, liksom muntligen vid sammanträffande med expertgruppen, hävdat att de sakkunnigas kritik är felaktig eller inte underbyggd. I ett av arbetena påminner resultaten om de som IBL redovisat i ett opublicerat manuskript samtidigt som textavsnitten är identiska. Vidare kritiserar de hur den vetenskapliga publiceringen har hanterats, och hur texter har återanvänts. Ett referat av Garretts mycket ingående genomgång kan inte göra den rättvisa, och de som sysslar med forskarutbildning kan ha nytta av att läsa utlåtandet i dess helhet. Detta kan vara väsentligt, eftersom hennes definitioner fått betydelse även i de medicinska fall som Vetenskapsrådet handlagt under våren 2006 (se nedan). Expertgruppen bedömer därför att Joakim Carleson i de angivna avseendena brutit mot god vetenskaplig sed. Sakkunniga anser det dock otroligt att försöken kunnat gå till som Carleson uppger. » I de sakkunnigas utlåtande anges detaljerat ett antal punkter där de forskningsresultat som redovisas i Joakim Carlesons avhandling kan ifrågasättas. « (Min översättning.) » Varningssignaler om att det fanns tveksamheter i JCs avhandlingsprojekt kom fram redan vid halvtidskontrollen utan att de togs ad notam. « Utöver de sakkunnigas bedömning utnyttjade expertgruppen en skrivelse från Carleson via advokat Carl-Johan Malmberg 2004-08-27 och fyra pärmar med material inlämnat av Thomas Lundeberg 2006-04-07. Ingen på laboratoriet - utom Thomas Lundeberg - har sett Carleson utföra experimenten. Expertgruppens sammanfattande bedömning: » I de sakkunnigas utlåtande anges detaljerat ett antal fall där brister av olika slag funnits. Om avvikelse från god vetenskaplig sed |
Försummar fullmächtig sin hufvudmans rätt; hafve tå hufvudman våld, at tala honom lagliga til, och söka sin skada åter. Finnes fullmächtig hafva retadt, eller förledt någon til oskiälig rättegång, eller emot bättre vett drifvit orättfärdig sak, eller brukadt vitterlig falskhet; böte tijo, tiugu, eller mera, til hundrade daler, eller plichte med fängelse, och varde honom ej mera tillåtit at föra andras saker för Rätta, alt om Domaren pröfvar thes brott vara. Drager sådan fullmächtig sig ifrån saken, innan slut ther varder, at straff thermed undgå; plichte äntå, som sagdt är. Varder någor öfvertygad, at han ock hemliga skrifvit i saken för hufvudmannens vederpart, eller gått honom med skiäl och råd til handa; böte hundrade daler, eller straffes med fängelse vid vatn och bröd, och vare ärelös. Alle äga Rätten heder och vördnad visa: Ty skal ej någor, i stället för laga fullmächtig, låta öfvermaga, tienstedräng, eller annan otienlig, gifva thes skrifter in, eller til munteligit förhör skicka. Giör thet någor; böte i Härads och Kämnersrätt två daler, i Lagmans och Rådstufvurätt fem daler, Hofrätten tijo daler. § Tager någor sig talan för Rätta i then sak, ther han hvarken är målsägande, eller ombudsman, eller äger å embetes vägnar kära och söka, eller efter Lag ther til lof hafver; böte i Härads och Kämnersrätt tre daler, i Lagmans och Rådstufvurätt fem daler, i Hofrätten tijo daler, eller mera, som saken är til: Sker thet hos Konungens Befalningshafvande; böte fem daler, thes ensak: fylle ock i thessa fall allan skada. CAP. Om hvarjehanda invändningar i rättegång; så ock upskof. |
G 3 » Sko, sko liten fot »; af — E — 3 » Förlåt mig! » af L — m 3 Kvinnokärleken i den moderna diktningen; af V. A 4 En sjuksköterskas minnen; upptecknade af Gerda Wigström I — X 4, 7, 9, 14, 19, 26, 34, 45, 54, 83 » Förtrolighet emot hvar man »; af Öda 7 » Våra telefonsystrar »; af Biped 7 Öfverblick; af A. N. 8 Fredsadressen; af A. L — ni 8 Glädje i hemmen; af lam 9 Knäckebröd som salongsprydnad; af Cecile Gohl ... 9, 11 I Kindergarten; af Tora Kjellberg^ (med 3 ill.) 10 Bref från en f. d. fästmö till en gift väninna; af Mial 11 Ett hem för arbeterskor; af Gerda Meyerson 12 Om » skönhetens betydelse » 12 Våra barns näsor 13 Svar till f. d. fästmö 14 Kvinnohjärtat 14 Slutet? af I. Stade 15 Om boklån och bokföreningar; af H 16 Kärlek liknar; af F. M. Sibbern 16 » Linien » 17 Sjuklingar och deras omgifning; af Emy ... 17, 18 Våra tilltalsord; af Eva Wigström 18 » Ack, mina nerver! » af I — a 19 Barndomsvänner; af Adi 19 Rannsakning; af Ringa Elbe 22 Fångna prinsessor. Litet om aristokratisk kvinnouppfostran i Krakau; af E. Weer 23 Ett föredrag om Finland 24 Hemkänsla; af Adi 26 Internationella Kvinnokongressen i London 1899 26 Moloksoffer; af Tom 28 Kvinnliga örtagårdsmästare; af Maria Bolin 30 När vårhattarne profvas (med illustr.) 32 Ett mönslerrum för billighet och smak; af Amalia Fahlstedt (med 2 illustr.) |
främmande prinsessan blef nu återskickad till sina fränder; men Messeria smyckades till brud, och vardt gifven åt den unge konunga-sonen. De lefde så tillsammans i mången god dag, med tukt och ära. Men prinsen glömde aldrig mera bort den fagra Messeria. B. Konunga-Sonen och Prinsessan Singorra. Ifrån Skåne. Det var en gång en konung, som rådde öfver ett mäktigt rike. Han var en stor höfding, och låg ofta på sina här-skepp, både sommar och vinter. Det hände sig så en gång, när konungen var i leding, att hans snäcka stadnade ute på villande sjön, och kunde icke gå hvarken fram eller tillbaka; men ingen visste hvad det var som höll skeppet fast. Då gick konungen upp i fram-stammen, och såg hvarest Hafs-frun satt på böljorna vid skepps-bogen, och kunde han nu väl veta, att det var hon som hejdade fartygets lopp. Han tog så till orda, och frågade hvad hon ville. Hafs-frun svarade: »du slipper aldrig härifrån, med mindre du lofvar mig det första lif du möter på din egen strand.» Som konungen nu icke visste sig någon råd att komma dädan, jakade han till Hafs-fruns vilkor. Genast blef snäckan åter flott, vinden blåste i seglen, och konungen fick en god bör, ända till dess han kom i sitt land igen. Konungen hade en enda son, som var femton vintrar gammal, och i allo gaf godt hopp om sig. Den unge prinsen höll sin fader mycket kär, och längtade högeligen efter hans hemkomst. Vid han nu fick se vimplarne på konungens skepp, der de gingo fram öfver hafvet, blef han mycket glad, och lopp ned på stranden, för att helsa sin fader välkommen. Men när konungen igenkände sin son, blef han illa till mods, ty han hugsade hvad löfte han gifvit Hafs-frun. Han vände derföre sina ögon först till en galt, och så till en gås, hvilka gingo omkring på sjö-stranden. Derefter drog han upp till sin borg, och gaf befallning att galten skulle kastas i hafvet; såsom ock skedde. |
Bonden begav sig rätt uppåt skogen och tänkte därvid för sig själv, att nu gick han väl den här vägen för sista gången. Men knappt hade han hunnit ett stycke uppåt höjden, förrän en liten pilt kom springande emot honom. Han var skön och smärt som ett ungträd. Håret var silkesmjukt, och ögonen lyste som stål. «Ack, sådan skulle min son ha sett ut, om jag hade fått behålla honom!« sa bonden. «En sådan arvinge skulle jag ha haft. Det skulle ha varit något annat än det svarta otyget, som min hustru har dragit hem till gården.« «Goddag i skogen!« hälsade bonden. «Vart skall du ta vägen?« – «Goddag igen!« sa barnet. «Om du kan gissa vem jag är, så ska du få veta vart jag går.« Men då bonden hörde rösten, blev han alldeles blek. «Du talar, som folk av min släkt brukar tala,« sa han. «Och om inte min son vore hos trollena, så skulle jag säga, att det är du.« – «Ja, nu har ni gissat rätt, far,« sa gossen och skrattade. «Och eftersom ni har gissat rätt, så ska ni få veta, att jag är på väg till mor.« – «Du ska inte gå till mor,« sa bonden. «Hon frågar inte efter varken dig eller mig. Hon har inte hjärta för någon annan än en stor, svart trollunge.« – «Menar ni det, far?« sa gossen och såg fadern djupt in i ögonen. «Då är det kanske bäst, att jag stannar hos er nu för det första.« Bonden kände en sådan glädje över barnet, att tårarna ville tränga fram. «Ja, stanna du bara hos mig!« sa han, tog gossen i sina armar och lyfte honom högt i luften. Han var så rädd för att förlora honom en gång till, att han vandrade vidare med barnet i famnen. |
1: 50 samt för dödsannons inom ram kr. 5: — ett pris som måste betraktas som synnerligen moderat, då hänsyn tages till vår upplagas ovanliga storlek och den jämna och utbredda spridning tillkännagifvandet därigenom erhåller. Bedaktionen af Idun. * Under oket För Idun af Hella. K on satt med händerna slappt nedsjunkna i knäet och stirrade framför sig i den af en enda lampa upplysta salongen. Plötsligt spratt hon till vid den tunna skarpa klangen från pendylen borta på spegelbordet. Hon räknade klockslagen, ty hon kunde i dunklet icke se urtaflan. Elfva! Hon lade med en suck af trötthet ihop det framför henne på bordet liggande handarbete, hvarmed hon under aftonens lopp då och då gjort ett försök att sysselsätta sig. Men de styng hon i kväll tagit därpå, kunde lätt räknas. Hon reste sig och började gå fram och tillbaka på det mattbelagda golfvet. Slutligen kastade hon sig ned i den i ett hörn af rummet stående gungstolen. Hon tillslöt ögonen och stödde hufvudet tungt mot konsolatören, under det hon i ett nervöst oroligt tempo trampade stolens medar. Klockan slog tolf. Hon rätade på sig och trädde långsamt fram i lampskenet. Hon måste väl gå till sängs, fastän det var ändå olidligare att ligga och kasta sig af och an i sängen och vänta, vänta — men det skulle endast reta honom, att finna henne uppe, då han kom hem. Hon stod med mörk uppsyn och smärtsamt hopknäppta händer, utan att blifva färdig med att sätta i verket beslutet att släcka lampan och gå och lägga sig. Huru förgrämdt var icke uttrycket i detta bleka anlete, huru trött var icke hållningen på detta ännu ungdomliga hufvud, som förr burits så käckt och stolt! Slutligen släckte hon lampan och gick in i sängkammaren. Det var varmt därinne. Hon tyckte sig redan i inbillningen känna den motbjudande blandning af tobaksdoft och punschångor, som hennes man brukade medföra, och gick bort och öppnade fönstret och lät sin heta panna svalkas af den friska nattluften. Då rummet blifvit afkyldt, stängde hon fönstret och började långsamt kläda af sig. Då hon lagt sig, föllo hennes ögon på de på nattduksbordet liggande bönböckerna. Hon sköt dem åt sidan. |
Det finnes dock bevis derför, att en sjöko visat sig ännu senare vid ön. Tvenne »kreoler», Feodor Mertchenin och Stepnoff, berättade, att de för omkring 25 år sedan vid Tolstoj-mys på östra sidan af ön sett ett för dem okändt djur, hvilket framtill var mycket tjockt, baktill afsmalnande, hade små framfötter och visade sig med en längd af ungefär 15 fot öfver vattnet, än höjande sig upp, än hukande sig ned. Djuret »blåste», men ej genom blåshål, utan genom munnen, som var något utdragen. Det var brunt till färgen, med stora ljusare fläckar. Ryggfena saknades, men när djuret böjde sig, kunde man, till följd af dess stora magerhet, se ryggradsutskotten. Jag anstälde ett noggrant förhör med båda sagesmännen. Deras berättelser voro fullkomligt öfverensstämmande och tycktes kunna göra anspråk på trovärdighet. Att det djur de sett verkligen varit en sjöko, bevisas tydligen dels af beskrifningen på djurets form och sätt att bete sig i vattnet, dels af uppgiften om dess sätt att andas, dess färg och magerhet. I »Ausfürliche Beschreibung von sonderbaren Meerthieren» säger Steller, s. 97: »Under det de beta, höja de hvar fjerde och femte minut nosen från vattnet för att blåsa ut luft och litet vatten», sid. 98: »De äro om vintern så magra, att man kan räkna ryggkotor och refben»; samt s. 54: »Några sjökor hafva på huden temligen stora hvita fläckar och strimmor, hvarigenom de se fläckiga ut.» Då de nämnda infödingarne ej hade någon kännedom om Stellers beskrifning af djuret, så kan ett falsarium här ej föreligga. Rhytinaslägtens dödsår måste derför framflyttas minst till 1854. Härvid är att anmärka, det många omständigheter tala för, att Rhytina-hjordarne snarare blifvit bortdrifna från de rika betesmarkerna vid Beringön, än utrotade derstädes, och att arten dött ut till följd deraf, att den på sin nya vistelseort ej kunnat uthärda kampen för tillvaron. Sjökons från de flesta nutida djurformer afvikande gestalt anger för öfrigt, att den, liksom alfogeln på Island, dronten på Mauritius och de stora strutsartade foglarne på Nya Zeeland, varit den sista representanten för en djurgrupp bestämd att utdö. |
Med polaroidskyddet nedsänkt över glasögonen och en styv, skuggande mösskärm kan jag redan föreställa mig flötets rörelser i solstänket. Ormvråkar kan man dagligen se på fälten runt bykärnan. Talgoxarna är tidigt uppe och river ner rimfrostens lillfingerstora prismor med vingarna när de far omkring i hängbjörken. Rådjuren går alldeles rakt över isen. De blå solblekta nyporna förtrollar humlan. Djuren simmar mellan småöarna och skuttar ovigt över hällarna. Det är svårt att veta hur mycket man ska bekymra sig om kattugglans kärleksliv. Träbåten ligger orörlig på sidan och speglas i bottenävjan. Vinden har ökat. Fälth & Hässler, Värnamo 1999 I den svaga vinden förflyktigas dimmolnen över vakarna. Men det fåtal kräftor som man fångade i håvarna var förkrympta, håglösa överlevande av dem man tidigare satt ut. Fågeldöden i Östersjön orsakad av oljeutsläppen innebär alltid lokala katastrofer för sjöfågeln och kusten. Trädstammens rygg är så högt upp att jag fäster en träbit i snöränden och kastar över den. Natt med arkipelager1985 Den kanske finns kvar någonstans uvar sägs bli märkvärdigt gamla. I handelsboden står ett äldre par och väljer hundmat. På dagen har han säkert letat igenom den lilla långsträckta ön, nosat längs stränderna efter något ätbart eller jagat skogsmöss på den flacka, såriga uthuggningen mitt på ön. Fisket börjar alltid med en hemlighetsfull förväntan när jag gräver efter metmask i den mörka, smuliga jorden. De åtta törstiga hästkrafterna arbetar jämnt och hacklöst ute på dyningen. Alla spatserar försiktigt i gräset och vänder åt samma håll efter ett invant och överenskommet mönster. En karl i röd skogshjälm landade just där med sin plastbåt. Vid en plötslig vändning skymtar den gulfläckiga sidan och den ljusa buken. Senare iland syntes den knivskarpa isens klösmärken i roddbåtens stäv. En vinterdag går jag norrpå till träsken. En gul katt på andra steget får blänket i ögonen men sitter avvaktande kvar när jag kommer klampande. Jag närmar mig ett av öns kalhyggen. |
I all synnerhet gäller detta en dikt som den här är fråga om: Lucretii De Rerum Natura. Det är naturens enda stora epos, aldrig öfverträffadt, i hvilket dess drifter och lagar skildras i ord lika oförgängliga som dessa: »Vivida vis», den outrotliga innersta kraften i allt, »æternum vulnus amoris», det eviga kärlekssåret, för hvilket människosläktet blöder, »fatis avolsa potestas», viljan, som den »makt, som människan slitit från ödet», dessa och hundratals andra uttryck af samma art skola citeras, så länge föreställningar som dessa bilda mönstret för garnen på lifvets väfstol. Så är den gamla lärodikten om naturen en gång i hvar grubblares lif texten, vid hvilken han söker kämpa sig till klarhet. Många hafva också skrifvit om Lucretius – flera mästerligt – så Lange i sitt kända arbete öfver materialismens historia, Sellar och Symonds i England, Sainte-Beuve och Martha i Frankrike. I Sverige hafva vi nyligen i Emil Fehrs studie öfver Lucretius erhållit en samvetsgrann och kärnfull redogörelse för hans dikts tankeinnehåll, nerskrifven med en ungdomlig oförskräckthet, som tilltalar. Hvad här följer, är blott ett par anspråkslösa aforismer, fria drömmerier öfver det stora verket. |
Och den, som under en vanlig begreppsförvirring talar om nerver så- som något liktydigt med nonsens, nyckfullhet, inbillning, bör bli övertygad om nervernas solida verklighet, - kropp och ande, Det hjälper ej, an jag kan exakt redogöra för, vilken ledningsappsrat, som fungerar, vilket förlopp som utspelas, när jag gråter av sorg eller rodnar av glädje. Men det är heller icke avsikten med en sådan människoförklaring p i fysiologisk grund. Den ger oss i alla fall djup respekt för det oändligt sinnrika verktyg, som är oss givet. en starkare känsla av att dess utsökta jämvikt icke får rubbas, dess tålamod icke pressas över hövan, dess försvarsåtgärder mot sjukdom inte raseras. Den tyska utställningen är ett förträffligt utförande av en god idé. Borde inte Röda korset fullfölja sitt eget uppslag genom att sammanställa ett vandringsmuseum, dels av inköp av de viktigaste numren frin Dresden, dels av åskådningsmaterial, som svenska fackmän själva kunde åstadkomma? X — Ray. i Men önska, att de med konst eller vild måtte behållas kvar i sitt gamla skick, det vore fåfängt. Faktum ar. att prästhem, som under nya förhållanden sökt behålla oförändrade gamla traditioner, ha lidit av m slitning, en spänning, i n börda, som da äldre icke kände t i l l Det är mig omöjligt att helt försjunka i idyllen ens en söndagskväll. Jag måste fram till bokskåpet a h leta fram m anklagelseskrift, som skrivits av en senare tiders dotter mot den tunga börda traditionen om gästfrihet lägger på de nutida ekonomiskt svaga prästhemmen. Boken heter Prästaskräcken och har t i l l författare Sonja Hanesson själv en dotter av de småländska prästgårdarna. Hon skildrar, hur släkt och bekanta, resande ämbetsmän, såsom jägmästare, hä- radskrivare och inspektörer, våldgästa prästgården, hur installationsa h visitationsmiddagar t i l l biskopens ä n dra ner familjen i skuld och skriver: “ I min barndoms långa snyltgästgalleri kan jag inte minnas en, som en enda gång återgäldade den trevnad, m vänsäll husmor spritt långt utöver mänsklig förmåga och mänskliga krafter. ” var Det alltså avigsidan eller snarare tecknet på att prästgårdsgästfriheten i Bina gamla former överlevat sig själv. Devinez. |
Icke nog med dessa motgångar. Ryttmästaren måste också utstå den pinan att icke hafva någon, för hvilken allt det nya kunde omtalas. Med det ”nya” menades de känslor, hvilka dag för dag fingo allt starkare makt med honom, ju oftare han sträfvade uppoch nedför Smedsklefven förbi det lilla huset, der en viss misstroende blyghet hindrade honom att alltför ofta stanna. Också kände sig den stackars ryttmästaren i en ofantlig förtjusning, då han efter tillbörlig tid fick återse sin värdinna, och han var just i starkaste farten med hela serien af sina kärleksförtroenden och hela serien af de deruti inblandade klagomålen öfver allt det oerhörda, ja otroliga ofog, som ”madame” tillåtit sig i afseende på matlagningen, då han tvärt afbröts af ett besök – och den besökande var just den väna Karolina. Det kan vara troligt att ryttmästaren Hoving antog denna intressanta händelse som en vink, den der icke borde förbises. Huru som helst, antingen frieriet skedde den aftonen eller någon annan, men icke förflöt så synnerligen lång tid, innan den irrande främlingen, som kommit till den ”galna” staden för att söka någon diversion i sina många inbillningar, förde med sig derifrån en innerligt älskad hustru. De nygifta bosatte sig på en egendom icke långt från Göteborg, och deras äktenskap blef ett af de lyckliga, der qvinnans makt och värde visade sig i sin rätta dager och till sin rätta nytta. Ryttmästaren, som så länge sökt en hamn, erkände nu att han kastat ankar i en af de bästa. Men med sina experimenter upphörde han ej så snart – de voro i alla fall så oförargliga, att hans hustru med ömhet kunde le deråt. Denna förening gaf en ljusbrytning åt fru Maria Lannerstjernas sista dagar. Dock hade hon många bittra prof att bestå, innan hon, år 1821, tjugufyra år efter sin makes bortgång, fick gå att förena sig med honom, till hvilken hennes suck så ofta flytt på bönens och hoppets vingar. Slut på förra delen. Noter |
dettaar stod deil vackra och odattande ultsta1lningen. färdig. Utstallnil-igen har fått ett mycket lyckligt läge. Där husen börja glesria ute på den vackra Amsteldijk och utsikten 6ppnar. sig. öfver det vida, gröna slättlandet har staden Amsterdam fritt upplåtit det erforderliga omridet. Det första som fängslar ögat, då man kommer inom utstiiIIhiilgens områdu är ett p r på vänster hand ileIiglia vackra gamla holländska hus. Man frestas ovill-. korligen att genast stiga in, och hetta är också nie ni^^- gen, ty har är utstiiliilingen från år 1813 inrymd, och vi börja siledes stuclerp utstalllningen i ratt tidsföljd. V3 stiga in i " t ' Huis 1813 ", ett typiskt burget hem frhirder? tiden. Det är en njiiltning att " genonlvandra ' de vackra gamla rummen, matsal, salong, hvardagsrum och sängkammare, alla i minsta detalj genomtinkta och väl ordnade. Att har göra en jamfö1,relse mdtaiil förr och nu ar emellertid ej oddadt iiöjsarnt. Visserligen ha vi lika vack-, ' sömmerska,. diamantarbeterska o. s. v., redogöres för hennes stallning som l i r a h n a, tjänarinna, butiksbitrade, barimorska m. m. Vidare finnas har i minialtyr hela sjukhus och försörj~~ingsinrättriingar, full; möblerade OCH befolkade, Iivilka på (ett ganska roande !satt visa dåtidens * sjukoch fattigvir+arbetes primibiva fÖrhUlanden. - Ed afdelning framvisande kviniians staqdpunkt för hundra Ar sedan inom litterati~r, konst och musik saknas ej heller. De öfriga utstallningsbygg,gnaderna utgöras först oclF frimst af den stora utställningshalflen; hvilkenl inrymmer hela den moderna utställ~~ing,en, vidare två restaurat ?onsbyggnader, en paviljong för teservering samt en liten administrationsbyggnad, alla placerade rupdt en planterad öppen plan. |
Det senmoderna samhället Intimitetsbegreppets status i det nutida västerländska samhället framstår fortfarande efter forskningsöversikten, begreppsdiskussionen och analyserna som otydlig. Den feministiska kritiken av allmänsociologiska behandlingar av det privata livet ter sig som en upprepning av den kritik som feministiska kritiker under 1970-talet riktade mot dåtidens allmänsociologiska behandlingar av familjen som en trygg hamn i en i övrigt osäker och alienerad värld. Berger, Peter, & Luckmann, Thomas. Jag däremot är intresserad av att förstå intimitet som social kvalitet och som möjlig att uppstå i sociala sammanhang, också av olika kvantitet. Although this work is mainly concerned with intimacy as a concept perceived as characteristic of late modern society, other concepts proposed in theories of late modernity, such as reflexivity, liquid relations and risk has, during this work, been found to be vaguely defined. Vad som utmärker fenomen som kunskapsobjekt är enligt Husserl att de präglas av ett inre eller invändigt förhållande till sin omvärld. Band III. sätt som de senmoderna teoretikerna kritiserar formuleringar av en postmodernitet. Se Fehr (2004). En sociomateriell tolkning av Oslo. En sådan tolkning får också stöd från empiriska forskare.126 I detta kapitel vill jag med anledning av intimitetsbegreppets samtidiga aktualitet och vaghet kommentera forskningsöversikten med utgångspunkt i 123 Liknande kritik har riktats mot emotionsforskningen: ” The abundance of empirical projects and studies are indeed impressive. Sosiologisk teori i utvalg. Den förändring som fortfarande pågår av det moderna uppfattas däremot som så påtaglig att graden av förändring är jämförbar med det tidigare skiftet från ett traditionellt till ett modernt samhälle. En omständighet som försvårar detta är dock att den empiriska förståelsen av intimitet, vilken jag menar är synonym med nära relationer, är alltför vag för att peka ut de relationer som präglas av intimitet som relationell kvalitet. Andersson, Sten. Detta kvantitativa steg från två till tre deltagare är enligt Simmel därtill det kvalitativt största steget vad gäller skillnaden i olika stora gruppers sociala karaktär. Familjen i det moderna. Framväxten av intimitet som forskningsfält. |
Mången torde finna det swårt och motbjudande att, just i ett ögonblick då Riket efter otaliga bemödanden änteligen återwunnit fred på alla sidor, genast påtänka sådana anstallter, som wore man hotad af det förfärligaste Krig. Men den gamla Sanningen står fast, att ingen bättre bibehåller freden, än den som alltid är beredd att strida. Deremot, om en mäktigare Stat hade orsak att anse en mindre mäktig fruktande att wåga med sig mäta sina krafter, så skulle denna tanke blifwa en uppmuntran för den förra, att mot den senare yrka allt djerfware anspråk, och med wäpnad hand sätta dem i werket. Men, torde mången säga: hwad förslår dock hela den styrka Swerige i närwarande period kunde uppställa? Är den i någon mon jemnförlig med den andra Makter kunna disponera? Kan den, om behofwet påträngde, blifwa tillräcklig att förswara wår sjelfständighet? Och om den dermed icke skulle kunna förswaras, hwartill tjenade ett sådant utomordentligt bemödande, om ej att alldeles förstöra Landet? Se här mitt swar: |
ningar o. d. förlora i intresse om de righeten att utifrån få arbetshjälp till MONICA. bliva gamla. hemmen och de höga tjänarinnelö Är det någon fråga ni gärna vill nerna, vilka tillsammans med det dyra se offentligt dryftad, så telefonera eller kosthållet överstiga vad många borger skriv därom till Kvinnornas Tidning. liga hem kunna avse för detta ända Vi låta Monicas fråga gå vidare Annuhellreskicka oss en inledningsartikel mål. Det resoluta sätt, varpå massor till våra läsarinnor. Den är ju så Sänd oss edra meddelanden, även om !av bildade husmödrar vetat att lösa pass aktuell och framförallt så viktig, ni vet med er, att ni icke är skicklig tjänarinnefrågan genom att själva och att den är väl förtjänt av en ingå stilist. Vi genomse alla bidrag och j på egen hand utföra de husliga syss ende dryftning. Skriv ned Edra tan göra de korrigeringar ifråga om språ-1 lorna är värt både aktning och beundran kar i ämnet och sänd oss dem för ket, som äro nödvändiga. Och man tror deras försäkran, att de publicering i ett följande nummer! Har ni något av intresse att säga må fysiskt väl av den med arbetet föl andra kvinnor så låt Kvinnornas Tid jande motionen och att det är en stor ning förmedla det till dem. tillfredsställelse för dem att genom eget Svar på ingångna skrivelser lämnas arbete kunna nedbringa hushållsom Intet kan förliknas med kvinnans omgående — pr brev, om svarsporto kostnaderna. ömhet och hängivenhet. Man för bifogats, eljest i tidningens brevlåda Detta är den vackra sidan av saken, glömmes av sina bröder och vänner, under den signatur brevskrivaren önskar. men det finnes kanske här som annor misskännes av sina kamrater, men aldrig av sin moder, syster, dotter Bliv medarbetare i Kvinnornas Tidning! städes även^en avigsida? Frågan kommer tvivelsutan att före eller älskade. (Chateaubriand.) falla mången hård, men den framställes icke " för att såra utan endast för att från och med 10 december Bortslumpas hela det kvarvarande lagret av Kappor, Dräkter & Pälsar. Detta är ingen utförsäljning av underhaltiga varor, utan fullt kurant konfektion, som vi med stora förluster utförsälja. |
Sedan fru Lager praktiserat medicin i Chiöppna baktill samt med enkla sömmar och en remsa C^J^ tik vägledt vetenskapen, så är det i andra cago och Rockford, 111., reste hon till S:t Louis, eller ett broderi omkring halsen. Längden är knappa fall vetenskapen, som lärt köket mångt och mycder hon blef bekant och ingick äktenskap med 2 j qvarter samt bröstvidden (nedom armarne) knappa ket, särskildt i fråga om sättet att koka mat. Låt pastor M. E. Carlsson, som då var metodistprest 2 qvarter; den måste nämligen läggas dubbel bakoss tänka på vår köttsoppa, i ett helt hvardagligt men snart öfvergick till lutherska kyrkan. Han till, då de lindas. Inga knappar få finnas annat än hushåll. Köttet jemte de nödvändiga ingredienär för närvarande lärare i musik vid Gustavus en vid nacken. Bland mössorna är en del försedd serna sättes öfver elden med kallt vatten, ett lätt Adolphus College i S:t Peter. Kärlek till läkaremed fem rader spetsar och dragband, andra äro alllock lägges på, och alltsamman bringas långsamt kallet förmådde fru Carlsson att komma till Mindeles släta med endast en spest kring kanten; båda i kokning. Det tager emellertid sin tid, innan neapolis, der hon genomgick en kurs i Minnesota slagen äro gjorda af battist. köttet blir uppmjukadt, och i den falska föreställMedical College, från hvilken hon graduerade i ningen att man kan påskynda denna tidpunkt geTröjorna äro gjorda af ljusröd flanell och liksom våras. nom att elda duktigt under grytan, ödslas det skjortorna öppna bak; tröjorna måste dock ha 3 ' D:r Carlsson är den första svenska dam som bränsle o c h åter bränsle. Man får också ett bål, eller 4 knappar, en längd på 8 tum samt vara litet utexaminerats vid denna lärdomsanstalt o c h äfven som o m det gälde att smälta metaller. Men vatsmalare än skjortan. den första svenska som haft rättighet att utöfva ten uppnår, också o m det utsattes för den starBindlarne göras äfven af ljusröd flanell, 3 | alnar läkareyrket i Minnesota. |
Med försvarsbesluten 1992, 1996, 2000 och 2004 skars numerären ner och det nya så kallade insatsförsvaret skulle komma istället. Risken för socialbidragsberoende var då högre i gruppen med militär bakgrund än i jämförelsegruppen, vilket är ett motsatt resultat i förhållande till de icke könsseparerade analyserna samt då män jämfördes med män (oavsett modelltyp). Två år efter avvecklingen av regementet i Kiruna har antalet anställda inom näringslivet minskat något, vilket skulle kunna ses som en effekt av den militära avvecklingen (se bilaga 1, figur 16). Eftersom en förhållandevis ganska stor andel av det totala antalet sysselsatta i Sollefteå arbetade inom militära verksamheter kan avvecklingen av den militära verksamheten i det här fallet bli extra tydlig. Kommuner med en befolkning runt 50 000 och däröver har haft en förhållandevis positiv utveckling. Detta är samma fenomen som Bradshaw också noterade i sin studie. När en grupp har en oddskvot som är större än 1 så har den gruppen en överrisk att exempelvis drabbas av arbetslöshet. Att individer med militär bakgrund löper en överrisk att inte vara sysselsatta kan således till viss del förklaras av olika pensionsrelaterade avtal som den militära gruppen haft tillgång till. ” Nya förband hotas av nedläggning ”, Dagens Nyheter, 23 april, 2008. Flyttningsnetto Kommun Bor 1998 Flyttningsnetto 1998-2002 Procent av bef. Precis som vid många andra orter har det statliga bolaget Vasallen arbetat med att utveckla det gamlaregementsområdet till en ny stadsdel. Tillgänglig: 2009-05-13. http://hem.passagen.se, avståndstabell för svenska städer version 3.1. The result applies whether one looks at different types of effects related to the labour market or effects related to health. Det framgår heller inte om eller hur beräkningar av eventuella effekter har genomförts. Dessutom är alla variabler utom ” inkomst ” dikotoma det vill säga kan bara anta två värden som exempelvis arbetslös – ej arbetslös, har flyttat – har ej flyttat, och så vidare. Modellen ger också möjligheten att utröna bostadskommunernas betydelse för olika utfall. Om det är så att de spelat mindre roll kan det vara viktigt att inför kommande nedläggningssituationer överväga huruvida olika typer av kompensationsjobb är nödvändiga eller inte. |
- Både vi på kansliet och nämndens ledamöter, vars samlade kliniska expertis är mycket stor, går igenom materialet som ligger till grund för vår bedömning. - Kliniska prövningar kan göras på olika sätt och de modellstudier som ligger till grund för våra beslut ska specifikt belysa svenska förhållanden. LFN ska inte göra egna efterforskningar. Men han säger att om LFN dragit samma slutsatser som Malmöforskarna så hade Lantus naturligtvis inte ingått i läkemedelsförmånen. Ibland ger underlaget upphov till tveksamheter, och vårt » ja « kan då kopplas till en tidsbegränsning eller andra begränsningar, säger Anders Wessling. Resultatet av studien publiceras på sidan 2402 i detta nummer av Läkartidningen. |
Marianne gick omkring i rummet. Det är som ett enda tag ur en kall dusch, det är att ovillkorligen bli nykter vid. Börje såg glad och förtjust ut, när han hoppade ur kupen, men naturligtvis blev det ingen ömmare hälsningsscen mellan honom och hans fästmö; han avskydde sådant. Och nu, då han såg henne så där på avstånd, nu stötte det honom mindre med hennes nakna axlar och att man såg ryggen långt ned i en snibb. Man skiljes och det sagda är som viskat i vinden. Han tänkte på någonting långt, långt bort, på någonting som han aldrig sett, utan endast längtat efter: klar, djupblå himmel, pinjer och oliver, och så över allt detta det varma, varma solskenet. Marianne talade entonigt och såg ned på sin solfjäder. Varför kunde han icke tala ut, när han visste till punkt och pricka vad han ville säga! I början av juni kommo Mariannes bröder. Hon hörde honom i förstugan. Det kom en glad liten blink i hans ögon, och Marianne drog sig tillbaka förlägen. Sedan Börje hängt upp teaterhuvan, tog han emot kappan. Jo, jag skall säga er: det är något ofrivilligt, otillräkneligt i det, och Börje vill behärska allt genom sin vilja, genom sitt förstånd. Tror ni att mina husgudar kunna trivas här? Jag tror aldrig att Börje själv tänker på sin mor, svarade hon likgiltigt. Eller trodde ni att han fått sin finkänslighet alldeles till skänks? Hon kunde bättre se hans ansikte så, med armbågarna mot hans knän och hakan stödd i händerna. Ni gör er sak förträffligt, sade han med sitt ihåligt ironiska löje, men jag vet ändå var skon klämmer. Den lugne Börje! Marianne. Han tyckte det var roligt att hon stigit upp så tidigt. Hans sinne sög in dessa mjuka färger, strök sig mot denna varma komfort, njöt denna kvinnliga försköningslusta, vilken låg som en grundton över allt. |
honom, gick fram åth torget, då såg h:rn tilbaka effter dhe andre, de kommo itt sedan wart en sådan con fu sion at iag in tet kan säya huru d e t gick till, iag stodh ibland th e andra, så kom een åth m ig m ed en bardisan, iag h ö lt påken em o t, ig en o m hatten och n eder i axlen, der a f iag föll kull, reste m ig up, ärnade slå någon a f w achten igen , m en hade så när slagit M:r A lefelt, om han ick e ropat åth m ig. Löfgren wart och sedan slagen n eder till m arken a f w achten, iag m en te honom warit e e n af w achten, slog så h on om itt slagh m edan han låg, tå to g herren påken a f m ig. F:s hwad han g iord e m ed påken? S:s, d et såg iag in tet, ty iag stod långt ifrån, hade in tet i händerne. H :r baron n ek te sig gått på w achten m ed p åken, m en allenast då en k om och slo g m ig på fingren, sade han, h ölt iag från mig; tå kom M urm an och to g a f m ig påken. D rängen Johan berättade sedan, när d et tillbaka att höra effter sin wäria, när iag kom på torget stod der någre studenter, dem iag frågade effter wärian, äntel. kom iag till Carling som stod på torget, fick wärian igen. F:s om han in tet såg hw em som halp co rn eten på taket? H an n ek te sig det sed t, effter corn eten reedan war på taket, när påken war uthkastat, bar sig fått itt slag, tog den först som hade påken, m en war in tet w iss på hw em den sam m a war. bew ittna, A lfelt sade th et andre studenter, nem bl. A roseliu s och W essb erg skulle berättat och sig förklarat. |
»Ja, jag undrar inte på, att denna nyhet öfverväldigar er, Algot Everus.» »Per Knutsson,» mumlade Algot och fortfor att stirra på mr Harris. »Jag tyckte att ni var lik Per, men jag trodde, att det endast var en slump. Jag ser nu, att ni verkligen är Per Knutsson. Per, Per!» Algot kastade sig till hans fötter. »Förlåt, hvad jag brutit mot dig!» »Jag förlåter, ty jag vet, att ni har fått gälda era synder.» »Jag är ej värdig ditt förbarmande, Per. Förlåt att jag benämner er så förtroligt, men den gamla vanan sitter i mig.» »Behåll era vanor! Jag skall också betrakta dig som en vän, en bror, Algot, om du blifvit en bättre människa, hvilket jag tror.» »Ja, Per, jag är annorlunda – lidandet har kväst mitt högmod och ...» Han började snyfta som ett barn. »Se så, se så, Algot, stig upp!» Per hjälpte honom ur hans knäböjande ställning och tvang honom att sätta sig. »Berätta mig nu hela din historia och hvad som föranledde, att du reste till Amerika.» Algot berättade, utan att dölja något. Det var en ruskig skildring, så att Per ryckte till då och då af verklig afsky, men sökte att dölja det så mycket han förmådde. »Jag skilde mig dock ej från min syster med mindre än att hon fick veta din oskuld, Per. Jag sade henne, att det var jag, som begått stölden och kastat skulden på dig.» »Gud vare tack och lof!» utbrast Per med glädjestrålande ansikte. »Endast för detta, Algot, glömmer jag hela mitt lidande. Tro mig, då jag säger, att min största smärta var att veta mig misskänd af Camilla.» »Jag förstår nog det – jag förstod länge, att du älskade henne.» |
Larson till, om han wille lägge sin hustrv thei mordh till fultt och fast och dö therupå. Ther swarede han ia till. Seden spordes henne till, om hon wille lägge sin man forme mordh fultt och fast till. Ther swarede hon och ja till. Hustrv Margrete Peder Påffuelsons witnede, att hon wiste ther inthef förre vdaff, att Anders Olßon war mÿrdt, än förwempde Karin kom vth och sade till förme hwsirv Margrete: 'Ach, thei står nu ille till', och war blodug om både hender. Och sporde hustrv Margrete henne till: 'Huj så?' 'Gudh bättre migh, Anders Olßon är ihiel slagen'. Och sade hustrv Margrete: 'Huem giorde thei?' Swarede Karin: 'En bådtzmaw', ändhå ther war ingen annen bådtzman inne än samme Karins man. Och seden hade Karin sagdt till förme Margrete och en annen hwsirv, som med samme hwsirv Margrete vdj then andre stuge war: 'Til effuentÿrs I thöre nu både twå seÿe, att iagh haffwer giort thei'. Senieniia. Althenstundh att thå förme misgärningh war skeed, förnempde Karin sade thei vpå en bådtzman, sammeledfs gick hennes man om morgonen ther either till Kong:e M:tz befalningzman Erich Biörnson och sade och för honom, att en bådtzman hade giortt samme gärningh, och thå Erich Biörnson sende någre till Erich Larßons, som vm mordet skulle ransake, war eblandh them [samme] [24] thÿdt förschickeder Joen brokÿkere och fan förme Karin, att hon war blodug om brÿstet och sporde henne till, huj hon war så blodug, och hade hon swaret, thei hon slachtede en grÿs; så war och samme Karin gången till framlidne Oluf Anderßons eftherleffuerske, hwsirv Malin, och sagdt, thei hennes man war slagen, begärendes, att hon tage sin man vthur förnempde Karinz gårdh; och när samme hwsirv Malin sporde henne, huem som gärningen giorde, hade Karin swaret, att en bådtzman hade <giortt> bedrÿffuit henne, huilken bådtzman war vndkommen, och Karin sade sigh icke känne honom; så att oftenempde Karin och hennes man Erich Larßon hade lagdt rådh tilhope, huruledis the egenom theris lögn wilde wende skulden vpå en annen, som på förme tÿdh eÿ war i theris gårdh och aldelis oskÿllig i saken; thet war och för 3 åhr seden stulit Kong:e M:t ett sölf fath ifrån, som bars till förme Karin och hon en tÿdh långh dolde och fans hoos henne igen; jtem hade och stulit ett heelt brudh sölffwer, som hennes man bekende på henne och eiliest wäll witter |
Förberedelsearbetet Med en sådan bredd i den planerade enkäten, blev det nödvändigt att testa frågorna. Det avgörande metodvalet för att samla empiri blir metodkomplementärt. Man ser ju … man håller på med gener … man ser hur gener styr så mycket … Jag har nog blivit lite mer utpräglad naturvetenskaplig syn på … mindre religiös [skratt] … skulle jag säga. Flera intervjusvar är också givna på det uttalade villkoret att de inte förs vidare till handledaren. I den kristna idétraditionen har svaren växlat från t ex Anselms av Canterbury credo ut intelligam309 till den epistemologiska harmoni mellan revelatio och cognitio naturalis – och därför mellan tro och naturvetenskap – som Thomas av Aquino lämnade efter sig som ett intellektuellt arv.310 Werner Jeanrond tar fram en definitionsliknande formulering från Summa Theologica som visar på Thomas öppna och inkluderande sanningsbegrepp: Veritas est adaequatio rei et intellectus.311 Det svaret är för övrigt ett viktigt led i Thomas grundläggande sammankoppling av filosofi och teologi och öppnar för det analogitänkande som är avgörande för hans världsbild och gudsbild.312 Det finns enligt Thomas tre vägar till sanningen. Börjesson, Mats. MM: – Rätt och fel … kan man veta nåt om sånt? Doktorandernas ” idéer bör passa in i de redan existerande arbetslagen. Den som utgår från maktens andra ansikte234 och vill studera vilka som har makten på en universitetsinstitution kanske även behöver använda intervjuer och deltagande observation.235 3. Svaret på frågan om människan är ond eller god förefaller vara grundat i det evolutionstänkande som är vanligt i den forskningsmiljön. Ett kännetecken på Bourdieus strukturalistiska tankemodell är hans ointresse för den enskilde som subjekt. Trots alla intervjuer tillåter inte metoden oss att möta de enskilda unga forskarna med deras personliga värderingar, inte heller de olika forskningsmiljöerna som livsåskådningsmiljöer. Handledning uttrycker de värden som är konstitutiva för forskningsmiljön. Men … absolut så finns det en grund i människan också om vad som är rätt och fel. Särskilt intressant är att en av handledarna ” tycktes främst vinna respekt och uppskattning genom sin sociala förmåga och genom den erfarenhet som kom fram i hans kommentarer ”. |
Just en sådan man, hvars blick förmådde intränga, åtminstone något så när, i de sjudubbla slöjor, hvaruti Almqvists andliga väsende var insvept, just han kunde vara mild och barmhertig inför ett sådant fenomen i mensklig gestalt. Och han var mild i sina djupsinniga yttranden. Han fattade huru jag kunde vara så åtkomlig för minnet af denna för sig sjelf så skuggrädda själ, för hvilken det ej var nog att vara fridlös på jorden, utan äfven i sitt innersta. »Jag förstår, jag förstår fullkomligt.» De orden upprepade Runeberg flera gånger. Men efter hand inträngde andra element i vår konversation, och sedan den blifvit öfverflyttad på allmän grund blef den mindre allvarlig; men heller icke af samma intresse. Vi hade också ömsesidigt andra konversationstillgångar, och jag var visst icke litet intresserad att återse och språka med professor Grafström, en man med det älskvärdaste väsende. Men jag kan ej erinra mig om han omnämnde hvarken den kristliga eller verldsliga barmhertighetens sympati för Almqvist, betraktad såsom menniska. Som ett snille af höga och vida dimensioner förnekades han af ingen, efter det naturligtvis icke kunde förnekas, och om någonsin en sant kristlig dom gjort sig gällande, i hvad fall som helst, är jag säker att den kunnat komma från Grafström. Att nu dröja vid värden sjelf, så hade jag aldrig sett Mellin i egenskap af värd bestrålas af ett sådant solsken som denna afton. Att ha sin landsman Runeberg till gäst, utom flere andra lysande landsmän, var en lycka och en stolthet, för hvilken han var mycket känslig, och han önskade att han blott kunnat trolla Fredrika Bremer till någon ort, hvarifrån hon kunnat hemtas. Men han fick nöja sig med hvad han hade, ty ännu var denna hans landsmaninna långt borta på andra sidan atlanten. Efter supén, då uppbrotten började, försökte värdens envishet att ännu några stunder låta den vackra sällskapskedjan blifva obruten, helst han visste att ett par af de närvarande vännerne hade ett förslag att göra, hvaråt han för sin del gaf sitt fulla bifall, och han hoppades att ingen af hans gäster ville fördystra afskedet med ett nej: ett ord icke skapadt för glada lag. |
Så effter thetta förescriffna och hwad sådant meer wara kan, som tienligit är til skickeligheet vthi een Christelig Försambling, til ^farligheet, tucht och goda sedher, är Christno folke aff nödenne, må man thet ingalund för then skul förkasta, at thet vnder Påuan oc så haffuer warit j bruk, Vthan medhan thet är nödtorftigt, så wel nu som altijdh tilförenne, moste wij thet behålla, och wara sådana nyttiga ordningar och stadgar vndergiffne, hwilket oc rettsinnige Christne gerna göra, Avetandes, at ändoc en Christen effter Ändan är frij, icke allenast ifrå thenna Stadgarna, vthan ock så ifrå Gudz eghen bescreffna Lagh och budord, ty j thet han är from, är han sigh sielff lagh nogh, såsom ock S. Paulus säger, så är han likwel plichtig til at så göra, som Paulus om sig betygar, säyandes, Ändock iagh är frij för hwar man, haffuer iagh likwel giordt migh til hwar manz tienare. Ther til är en Christen icke heller så aldeles ande eller andeligh, medhan han leffuer j thenna werldenne, vthan han haffuer än nu kött och blodh, vthi hwilko intet gott boor (som Paulus sägher) dragas medh, ty haffuer ock han så fierran Lagh och stadgar behooff, genom hwilka then gambla menniskian moste styrd oc späkt warda, Allenast bliffuer ibland the Christna then frijheten, at the thessa stadgar med itt gott samwett kunna hålla, laga och wandla effter lägenheten, och icke äro til them så bundne, som Judarna til theras Leuiteska stadgar bundne woro. Doch skal sådana förwandling icke skee effter huars manz hoffuud eller aff förwetenheet j oträngdo måle, såsom en part lettferdige Swermare förwandla theras Kyrkeordningar nästan hwart månade moot, vthan ther lägenheten så kräffuer, skal thet skee wel betänckt aff them som ther til kunna wara best betroodde. [1 Cor. 9.] |
Patienten kommenterade det hela med att ” det där blir mycket att analysera ”. Att vara närvarande i och se praktiken, dels som sjuksköterska och dels som observatör, blev stundtals komplicerat. De hade planerat att åka ut på landet men att ” om doktorn kommer så ställer vi in det och tar en kortare promenad i stället ”. Det kunde vara problematiskt för sjuksköterskorna att reda ut vilka prover som tagits och varför samt förmedla information om blodprovssvar till patienterna, i synnerhet då svaren inte var bra. Barns identitetsarbete och sociala geografier. Bilen är en plats där sjuksköterskorna ” hämtar andan ” mellan patientbesöken. Att ha förankrat ett språkligt habitus innebär att man både genom att ha lyssnat till och talat med sin sociala omgivning förvärvat förmågor, kapaciteter och förutsättningar, det vill säga dispositioner. Verksamhetsansvarig hade genomfört intervjuer med de sökande sjuksköterskorna och därefter anställt de mest lämpliga. The nurses had worked together for a long time and were secure with, and trusted each other. Death for many is an extremely taboo subject to talk about. Sjuksköterskan som samordnare och organisatör Sjuksköterskorna arbetade teambaserat, vilket här innebär att läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut också fanns i vårdteamet. Ju närmare hon kom hemmet desto mera intensifierades och konkretiserades talet om vad som specifikt skulle ske vid besöket. En närstående berättade vid ett tillfälle om sina farhågor inför hur det skulle bli då döden inträffar. Upplevelsen medförde att hon senare sökte sjukskötersketjänster som utannonserades i samband med att ” vård i livets slutskede ” skulle organiseras och startas upp i närheten av där hon bodde. Av sjuksköterskornas fäder var / är fyra engagerade och verksamma i anslutning till kyrklig verksamhet inom den egna hembygden, såsom kyrkovaktmästare, kyrkogårdsarbetare, frälsningsofficer eller som fritidssyssla. Genast uppkommer synonymer till att dö som man som författare hänvisas att använda istället. Det handlar således inte endast om att tillföra patienten rätt läkemedel, utan även om hur tillförandet av rätt läkemedel faller ut som social praktik. Magnusson, Jan (2000). Därefter frågar sjuksköterskan hur det är annars och patienten säger att det är ganska bra och att smärtorna nästan försvunnit, patientenhar slutat med smärtplåstret. I den allmänna samhällsdebatten förs det också fram åsikter att alla måste få möjlighet till kvalificerad och värdig vård vid livets slut. Clark, David (1998). |
Pias kompasslöshet är en avsaknad av en gemensam förståelse av samverkan och de kliniskt verksammas brist på strävan efter eller önskan om utveckling. Gapet som idé producerar en otillräcklighet som teknik. MacKenzie KM. Benner, M. 334 Bengt Sjöborg, Sjuksköterskor som vårdlärare: en beskrivning av nuvarande vårdlärarkår samt en framskrivning och en analys av behov och tillgång 1980. Syftet är att skapa samspel mellan klinisk verksamhet och lärosäte, men det förutsätter rätten att existera och att samarbetaren kämpar för sin rätt: ... att man är liksom längst ned på ... på ... man har inte känt att den kunskapen man kommer in med ... var inte lika mycket värd ... att min erfarenhetsbaserade kunskap inte var lika mycket värd som det som stod i böckerna ... var man inte väldigt stark och skrek ut sina kunskaper och så ... så kändes det … ... sen har ju det blivit bättre ju ... när man tagit plats, men det tog väldigt lång tid att ta plats ... Samarbetaren behöver få legitimitet genom en tillhörighet, en tydlig plats för sin existens. Vetenskaplig specialisering, såväl som integrering, är dominerande idéhistoriska föreställningar. (Institutionen för hälsa och vård, Karlstad Universitet: Karlstad, 2006). 247 I analysen av materialet betraktar jag således en tolkningsrepertoar (benämns även som repertoar) som bestående av retoriska resurser såväl som en större metaberättelse som formerar och formeras av en mer generell diskursiv formation. (Göteborgs Universitet, Institutionen för vårdlärarutbildning: Göteborg, 1986). De retoriska ressurserna uppprepas i ansöökningar om medel för aatt förlänga lärarres avtal, i a nsökningar oom inrättanddet av fler tjäänster, i tecknnandet av projekttanställningaar samt i orgaanisatoriska ooch ekonomiiska avtal419. of Human Work Sciences. 258 Ibid. 259 Kirsi Lumme-Sandt, Antti Hervonen & Maria Jylhä, Interpretative repertoires of medication among the oldest-old. Hon saknar egna brofästen i termer av kontakter och kollektiva gemenskaper i sociala praktiker. I detta avslutande kapitel diskuteras resultatet främst utifrån forskningsfrågan om hur lärarfunktionen styrs, upprätthålls och utmanas (fråga fyra). |
BÄTTRE flicka, något van vid sjukvård, önskas som hjälp och sällskap i mindre familj där frun är klen. Svar till » O. G-. », Lund p. r. VID bruk i Dalarne får hushållsvan bildad flicka plats, Nya Inackorderingsbyrån, Brunkeberg sg. 3 B, Stockholm. Etab. HUSFÖRESTÅNDARINNA, barnkär, ordentlig, fullt förtrogen med ett hems skötande, erhåller genast plats i prästgård på landet, där matmoder saknas. Svar till » Prästgård på landet », Iduns exp. UNG flicka Önskar plats från början af juni a t t efterse barn och gå frun tillhanda. Svar till » 17 år », Lindhagens pappershandel, Västerås. Språkkunnig, musikalisk flicka, som vistats ltyg år i Frankrike, önskar plats som ressällskap eller familj. Flerårig elev af framstående pianist. Har genomgått hushållsoch sykurs. Svar till » R. hushållsgöromål och i öfrigt som sällskap. Den sökande är något kunnig i klädsömnad samt musikalisk. Svar till » Helfrid » under adr. S. Gumselii Annonsbyrå, Stockholm. SOM barnfröken, hjälpreda, jungfru, eller hvad som helst önskar ung bilbild, dam följa med familj till utlandet. » Anspråkslös », Linköping, p. r. UNG musikalisk flicka önskar till sommaren plats som sällskap och hjälp till ung fru eller " fröken. Svar till » Ewe », Tillinge, (Kalmar län). Inackordering kan erhållas, ensamt eller deladt rum, hos Fru Maria PlantingGyllenbåga, Artillerigatan 24,111. Allm. Troheryds pensionat, adr. Traheryd. Rek. för sommargäster. Härligt läge vid Lagaån. Präktiga barrskogar. Stora vackra rum, godt bord. Begär prospekt. Pen å badorten Fiskebäckskil, rekommenderas. KARLSLUNDS PENSIONAT, RÄTTVIK. BILDAD flicka önskar under juni och juli plats som bonne i tysk fam. i Högt läge. Barrskog. Helinackordering. Svar emotses tacksamt till 90 till 100 kr. pr månad. |
nera forware i stadzsens game, vtan om wedh maa fatige mew bere til dandefolk fore lÿcha ath zachloso. Samma dacb Margit, Juge mers deÿa waar, feste lach, ath hon eÿ vntkom kapan fore Peder Martewssow. Lagmew s[ielf] iij:e. Samma dach vorth fogatew, borgamestara och radit swa til ens, tet myw herres timbermew, som i clostredh liggie fore edzorith the giorde pa praamkarllen, ath the setie borgen, tet the eÿ kome j bÿn, vtan bliffue stedicht pa slottit [i] mÿn herres arbeÿde, swa frampt ath the sielue wele wel ffare. Samma dach her Joan Bildh stempdeNicZismedAhoffwditiiijrese. Mattis mwramestere zacher til xij march fore sarith han hade giort kopperslagaren. Dabit iij march. Æn Mattis zacer til iij march, fore at han war lagen niderfelligh. Dabit j march. Sades aff fore retta, tet Oleff scriffuere, ærchiebispens suew, anname peninga och setie thorn annerstadis jn her i staden til gome medh dandemew och eÿ fore peninga aff staden, swa ath the skÿngres, vtan bliffue barnit stedis til handa och gode, ok forme suen giffue Hans Dinxstede qnittancia pa peningana, ath han thorn annamat haffuer frÿ och quit j sin haffuende werie, epther then her nw ey til ær til stedes, som barnit nermeer skÿlder ær æn forme Oleff scriffuere. Siela garden. [26 opr.] Ffredagen nest epther Marchi ewangelÿste, tha all embete wordho keste j radzstuen, tha < sades aff fore retta > bodhz Jacob Moÿse vijdh sine peninge, ath han schulle giffue Siela gardzsens forstandere breff och forwaringh pa the ijC march han haffuer aff Sielagarden ok seal haffua thorn jn til jwl och antworde them sidan fran sich. Breffuit schal lÿda jn pa hans hws, ther han vtj boor, och pa hela grenden. < Mandagen Logerdagen > [15 mnj] Odensdagen nest fore Erici regis et martins Cristiern stenhwggere stempde Lambrecht Dornspick prima vice. Hinri/ù Perssons arffuiwge. Sades aff fore retta, effter ath framledne Hinri/s Perssons brodherson haffuer jngen makth breff aff sine soszkom flere eller sine medAarffua och eÿ kan eller formag ath settie borgan for all namaningh, som lagen holle, tha jnsetie arffuit her quart, til tess han j |
"Alle Björn" Folktrons gestalter (för Ystads Allehanda). Skogssnuvan eller skogsfrun. 1. De små fotspåren. (Berättad af Jöns Bengtsson i Gissleboda, pa Gylsboda, Örkened sn, 75 år.) Följande historia berättas för mig av min granne, en Cirka 75 år gammal man. Så här föllo hans ord: Jag var väl en 20 år då jag fick en aning om att skogsSnufvor verkligen funnos till. Visserligen hade både far Och farfar omtalat att de sett henne, men jag som icke Någon gång själf varit ute för hennes nojs, tviflade på Hennes tillvaro. Hände det sig så, att följande tilldrog Sig, som borttog allt mitt tvifvel. Då jag tidigt en vinterMorgon gick genom min fars skog, efter att det om Natten fallit tumsdjup snö, fick jag helt plötsligt syn på Små nätta fotspår, så små som efter ett 5-årigt barn. Som ingen människoboning fanns i närheten, och som Spåren så där börjat långt inne på skogsvägen, blef jag Förstås förvånad, men orädd som jag var, tyckte jag Det var roligt att följa efter spåret. Efter en stund togo Dessa miste om vägen, men jag lät mig inte afskräckas Utan följde djärft efter. När jag gått ett litet stycke, fick Jag se ett par de allra nättaste skor stå vid roten af en Stor tall, och i detsamma fick jag höra ett skorrande Hånskratt uppifrån trädens kronor. Jag tittade naturLigtvis upp men någon skogsfru fick jag ej se, och när Jag åter såg ner där skorna voro, då hade dessa förSvunnit. 2. Skogssnuvan som ropade på Jöns Persson. Min 72-årige far omtalar att farfar för honom berättat Hurusom skogssnuvan en gång ropat honom vid namn. Han gick genom skogen, och plötsligt hörde han någon Ropa honom vid hans namn: "Jöns Persson! Jöns PersSon!", skallade det i skogen. Då han ingenting svarade, Förnyades ropet och han sig föranlåten att svara något. Och som han förstod att det måste vara skogssnuvan, |
J tesse helghe last skulom wj taka til amynnilse ok granlica märkia wars herra ihesu christi radh ok kennedom, Som först är thet at wi skulom ey wara ängxlandhe ällir bedröffwas fastandhe här a mote gör mangh osydogh människia som jngha fasto ällir atirhaldh wil lydha, hellir en dagh än annan, vtan altiidh wara lika kräselica mätthir, hwilkom war herre ihesus forwarar en stadz j the helge lästh swa sighiande Wakthin jdhir wel ath j görin idhrum hyärta ey tungh ok osydugh j gudz tyänisth j kräselico liffuirne ok offdrykkio oppa tet ath gudhz hempd ok hans rätuise dombir skule jdhir ey swa bradlica koma som snaran a halsen a enum tywff, Thennyn ordhin ok radhin tilbör oss altiidh ath göma, ok särdelis nw j thessom fasto tymanum, j hwilkom hwar cristin människia skal omskypa sina sydwenior, j math ok dryk ok j klädhabonadh, Först j mathenum for thy the |
J. Appoll. War intet rädder, Herr Inspector, det skal ändå ingen nöd ha: I ären intet den första af mina tillbediare, som jag wijst af, och trösta Ehr derwid, at många bättre, hurtigare och wackrare karlar än I, har undergådt samma olyckeliga öde, som I stackare nu måste giöra. J. Appoll. Pass på Herr Inspector, at bruka några inwändningar och ursäckter. Det är wäl wist, at I ännu aldrig understådt Er, at muntel. förklara den kiärlek, som I hafwen för mig. Men så är jag intet så dum, at jag ju icke förstår halfqwäden wisa, och har jag af Ehrt wäsende, Edra ögnekast, miner och åthäfwor redan för lång tid tillbakars wäl kunnat förstå, hwad tanckar I hafwen för mig innombords, fast I aldrig ännu hafwen tordss yttra dem för mig. Inspect. Förlåt mig, Jungfru Appollonia, I bedragen Ehr, och skal jag nu berätta Ehr, at J. Appoll. Jag will intet mera höra af Ehr, Herr Inspector, för hwad jag wet det wet jag, och är det aldeles onödigt, at I längre neken till sanningen. Inspect. Men lät mig få tala ut och säga at Inspect. Men jag har ju aldrig J. Ap |
BERTHA »Som turturdufvan klagar när den sin maka mis tat, så hjärtat all a dagar mig just en dufva är. Beständig t är mig när din bild, min hjärtanskär, att du må lefva lyckligt är allt hvad jag begär.» Hon suckar starkt. Å Gud, hvad jag var rädd! Nej , jag kan inte alls sjunga när jag är rädd. EN MUSIK-KUR Det v ar inte alls illa. Det var rik tigt nätt! När all t kommer omkring ä' ni inte så dum som ni s er ut till. BERTHA. BALK. BALK. Hv ad ni ä' gräsligt oartig! Skulle ni finna det mera artigt, om jag sade: »Ni ä' ändå inte så kvick som ni s er ut? Ert omdöme är mig verkligen alldel es likgiltigt. När ni g ått ut ur den där dörren, se vi hvarann antagligen aldrig mera. Det anser j ag tvärtom som en afgjord sak. Staden här är så liten att alla människor naturligtvis umgås med hvarann. Jag tar så godt som aldrig emot invitationer. Jag håller mig näs tan alltid hemma. BALK. BERTHA. BALK. BERTHA. Desto bättre! Då kommer jag hit h em. Det är ingen, som har bett er. BERTHA. BALK. Det behöfs inte alls. Jag kommer så gärna oombedd. Och hvad sk ulle väl anledningen vara, att ni uppsök te mig, som ni inte gjort annat än förolämpat? Mitt of antliga i ntresse för er musikali ska utbildning. Ni har möj ligheter, verkliga möjl igheter! Men ni har g enomgått en galen kur, som alldeles förstört er goda natu rel. Ni skulle bli tvungen att börja från bö rjan al ldeles från början. Men om ni ville skänk a mig ert förtroende, så skulle ni få se, hur fo rt vi två kunna göra framsteg. Skulle ni verkligen vilja göra er besvär med att undervisa mig? BERTHA. BALK. BERTHA. BALK. EN MUSIK-KUR Ja, med största nöje. Det ä' så svårt att se goda anlag missbrukade. Se h är! T ag l utan och låt mig f å höra en liten glad visa. BERTHA BALK. |
Hans ansikte var det, som i förstone inte en själ. bland alla de närvarandes genom sitt Man anar, men man kan ta miste allvar och kloka uttryck mest tilltaDen drömmen gestalt blev likväl lade Ruth. Snett emot henne, satt en egendomlig, till utseendet ung, man, Här samlats från västan a h östan. som Ruth gissade vara teolog .Innan har ock, ett slags material har började med soppan sänkte han Här tar man itu med förströstan huvudet och mumlade med slutna att skilja på gula och skal ögon en bordsbön. Han tog tyst för sig på tallriken av alla rätter en förJa, utur sig själv och varandra skräcklig mängd, och sedan lät han faten i regel stå kvar bredvid sig. så letar det bästa man fram Ruth hade på dessa två dagar. seoch insmälter vist allt det andra. dan hon kom hit, förut knappast som luttrats ur seklernas damm. märkt något av de övriga gästerna vid bordet, Hon var så helt och hållet inNär äntligt av allt uti världen åtvänd och upptagen med sina egna en tillräcklig aning man f i l l. tankar. att varken människornas rösså sättes det hela på härden ter eller ansikten gjort minsta intryck och bygges ett framtidsslott på henne, och ingen av dem hade hon kunnat känna igen, om hon mött dem ett rike, där alla är bröder, på vägar och stigar I dag var det en värld, där envar har det gott - första gången, som hennes ögon och Men glöm ej, att först över glöder öron tycktes upplåtna för omgivninman måste ha elddopet fått! Hon hörde ett samtal ” Jag är just nu kommen från Zü- Och lydigt man måste sig låta rich ', Jade smeden ” När jag gick på hanteras av Skapare-hand Järnvägsgatan trodde jag knappast Då växer ur nuets gåta mina ögon. Den var förvandlad till ett framtidens lyckoland. ett militärläger. Blänkande pickelO. J. huvor, blanka rustningar på männen, som sutto högt till häst hela gatan utefter Jag tänkte, det måtte vara krig hus i ordning och slippa bekymra sig men det var endast spårvägstjänsteom barnen. ” männen, som ställt till med strejk. ” Ruth var nu alldeles blek. |
Kunskaper om ledarskapsstil ger oss ökad inblick i hur centrala politiska processer går till och kan rimligtvis vara till nytta för både forskare, politiker och intresserade medborgare. Vidare ger de möjlighet att vara nyanserad i analysen av hur en viss kombination har uppkommit och varför. Under arbetets gång har olika konflikter mellan medarbetare uppdagats som tydligt visar att det funnits slitningar och kanske till och med fraktioner inom regeringarna. Det är den typ av förklaring som står att finna i presidentialiseringsdebatten där bl.a. dessa två faktorer uppges ha lagt grunden för Perssons påstådda dominanta ledarskapsstil. Stil är därmed inte i sig en förklarande faktor. Vid 15.30 kunde ledningen ge besked om att det inte var någon läcka vid verket. Goodin, R. Mike Winnerstig (2001) A World Reformed? Detta är ett typexempel på att Persson ibland kunde uttala sig i frågor trots att han inte visste var i beredningsgången frågan låg, och att han kunde säga saker som inte var förankrade, varefterhan fick krypa till korset (Danielsson, intervju: 2010). När konflikter uppstår i källorna (och det gör det) presenteras de källor som talar för de respektive sätten att se på utsagorna. Egardts arkiv (1994: j) ” Några reflektioner i anledning av statssekreterartiden ” PM, 1994-11-15 [Låda 1: pärm 10]. Diskussionen gör avstamp i Sundström (2008) som undersöker de socialdemokratiska ledarna Olof Palme, Ingvar Carlsson och Göran Persson och finner ett svagt stöd för presidentialiseringstesen. Multikausalitet resulterar i att generaliseringar utifrån fallstudier blir snäva men i sin specificitet kan ge ingående förklaringar om komplexa förhållanden (se diskussion i ” Avhandlingens orientering ”). Det var inte så effektivt (Feldt, intervju: 2009). 21 punkter finns med som redogör för intryck, kongressprogrammet och olika anföranden (Egardts arkiv, 1993: b). Wickboms avgång följdes av Anna Greta Leijons fall efter Ebbe Carlsson-affären varefter en interimslösning infördes med Thage G Peterson på posten. A Psychological Examination of Political Leaders. (Egardts arkiv, 1992: n). |
Han kommer inte. Hu, vad det är dystert och konstigt här i våningen! Tända alla elektriska lågorna. – Nej, här är lika ödsligt och otrevligt ändå. – Gå in till tant Laura? – Nej, jag vill inte se henne, inte höra hennes sockersöta vänligheter. Vill inte se någon människa. Vill ingenting annat än vara i fred. In till mig. Släcka ljuset. Ligga här i mörkret på soffan. Känna hur förfärligt ensam jag är. Känna det riktigt, riktigt, så att jag vet det och kommer ihåg det, för när den man vill ska tycka om en inte gör det, då är man övergiven, ensam och övergiven! Å, han ville inte komma hem för min skull! Bara för moster Elins! Skönt att Sten och Viktor är borta. Äntligen kan vi då få vara för oss själva en kväll, moster Elin och jag. Det är hemtrevligt att sitta här tillsammans och prata och sy på julklappar. Om jag bara fick sitta så här i ro några kvällar till, så hade jag pappas servettväska färdig. – Se, moster Elin, duger inte den här langetten? Ska jag kanske ... Någon som knackar! Nu är det väl slut på det roliga. Tant Märta. – Men vem är det hon har bakom sig och som hon vänder sig till? – Här har vi dem bägge två. Å pappa! Han här? Fort, servettväskan under bordet. Vad pappa ser skarpt på mig. Märkte han servettväskan, som försvann ur min hand? Nej, det skulle han nog inte låtsas om. Det är något annat. – Jo, du är god, du Magda! Men nu har vi kommit för att hålla räfst med dig. Hur uträttar du ärenden man skickar dig åstad i? I går bad tant Märta dig hälsa till mig, att jag skulle komma hit och tacka henne för att hon hjälpt dig att kamma dig på ett nytt trevligt sätt. Och så får jag inte veta någonting om hälsningen förrän jag händelsevis kommer hit av mig själv! Där står de och betraktar mig. Är de onda på mig eller ej? Kan de se på mig att det inte var glömska utan med flit jag inte framförde hälsningen? Kan de se att det var för att jag inte ville att pappa skulle komma hit? Om jag visste vad jag ska svara! Men tant Märta är inte ond. Hon tycks ha svårt för att hålla sig allvarsam. |
Vägen mellan Bremen och Osnabrück fortfar att vara sandig, och i allmänhet så djup, att den till största delen tillryggalades i skritt. Små stenlagda stumpar finnas emellanåt. Sådant kallas Chaussé; men man betalar vid oräkneliga bommar vägpenningar både för hvad som är väg och icke. |
(ii) by any other means accepted by the State concerned, if not precluded by the law of the State of the forum. Service of process referred to in paragraph 1 (c) (i) is deemed to have been effected by receipt of the documents by the Ministry of Foreign Affairs. These documents shall be accompanied, if necessary, by a translation into the official language, or one of the official languages, of the State concerned. Any State that enters an appearance on the merits in a proceeding instituted against it may not thereafter assert that service of process did not comply with the provisions of paragraphs 1 and 3. Default judgment 1. A default judgment shall not be rendered against a State unless the court has found that: (a) the requirements laid down in article 22, paragraphs 1 and 3, have been complied with; (b) a period of not less than four months has expired from the date on which the service of the writ or other document instituting a proceeding has been effected or deemed to have been effected in accordance with article 22, paragraphs 1 and 2; and (c) the present Convention does not preclude it from exercising jurisdiction. A copy of any default judgment rendered against a State, accompanied if necessary by a translation into the official language or one of the official languages of the State concerned, shall be transmitted to it through one of the means specified in article 22, paragraph 1, and in accordance with the provisions of that paragraph. |
Du vet ej sjelf, huru grymt orättvis du är. – Hans röst hade öfvergått från vrede till sorg. – Men jag känner ju knappast ert namn. Och alla dessa skatter, den unga tjusande modern, de friska jublande barnen, inramade i denna hem-idyll, hade han kastat ifrån sig – och för hvilken lön? Men de – flammorna – kastade äfven sitt sken på Axel Rönnes mörka ögon, som med tung sorg borrade sin blick in i den falnande glöden. En skugga af missnöje, ett ögonblicks strid med afunden i modershjertat störde för en stund friden i fru Gudruns inre. – Jaså. Jag skall veta att bära mitt öde som qvinna. Du måste längta lika innerligt som jag – ty annars älskar du mig ej. Det stack till i Solvejs inre, när hon hörde barnets ord, så mycket mera som bådas utseenden påminde om inre brand. Denne iakttog mycket väl allt som försiggick, men rynkade ögonbrynen och såg ogillande ut. Allt var ju precis som förut, nej, ännu härligare än någonsin i augustiqvällens domnande fägring och allt försilfrande månljus. – Syskon ja Nils Jag har ibland Hon hejdade sig strax och rodnade. – Du har ju alltid låtit mig förstå, att du representerat den puritanska renheten, den ofelbara dygden, och likväl undrar jag, om du med samma obesvärade hållning mottagit underrättelsen om vår skilsmessa, om du ej å din sida vetat dig ega ett surrogat. » Du förstår, gossen min », skref hon, » att när far måste gå hädan utan att få säga dig ett sista farväl, var det med en tung suck han bad dig komma ihåg edert sista samtal. Han har minsann ej skäl att klaga. Brukspatronen vädjade till Nils. Hvad det nu skall kännas skönt att äta. – Judit, skona mig från alla öfverdrifna utbrott de tjena ej till något i alla fall. De lyssnade båda med återhållen andedrägt. Han ville se in i hennes ögon och svaret han läste i dem måtte ej varit fullt tillfredsställande. Hon satt som förstelnad och lyssnade till hans bortdöende steg, så länge hon hörde dem. – Jag har intet – intet att säga dig, Nils, som du ej förut känner. |
Aktiekapitalet minst 250,000, högst 500,000 kr. Hvarje aktie lydande å 25 kr. S k Q. Bolagets ändamål synes af bolagsordningen, hvilken jemte upprop och anteckningslistor, genom välvilligt tillmötesgående, finnes tillgänglig i de flesta bankinrättningar, hos alla bokhandlare i hela riket och i en del tidningskontor. Bolaget träder i verksamhet, så snart minimikapitalet 250,000 kronor (10,000 aktier) tecknats och till fullo inbetalts. I ™ ™, Regeringsgatan n:r 9 (postadr. ), • HllTlRftr Nybrogatan n:r 28 B, [5 G Butik i Göteborg: Kyrkogatan n:r 15. G. Brinna luktfritt. Briljant belysning. Fullkomlig belåtenhet garanteras hvarje köpare. Billiga priser. I O K o t Tvätt utföres äfven af härvarande ordentliga tvätterskor, IUJ0S » I hemtas och hemsändes, då adress uppgifves pr telefon 43 90 eller pr post. J. G. HAMMAR, 4? För instrumentens bestånd ansvaras. Äldre Pianos tagas i utbyte. OBS. GUST. 38 PETTERSSON & Komp., Regeringsgatan 38. jj«5~ Flyglar, Tafflar och Pianinos från J. G. Lifförsäkrlngsbofaget Stockholm. (G. Infattar Fotografier. (ST Monterar Tapisseriarbeten. ^ om I ett aktadt presthus på landet kan pn ung flicka erhålla inackordering och god undervisning i hushåll. Svar till B. E., Katrineholm. [502] fV » S S familjen eller fruntimmersverlden, införas lämpligast i Idun. BOKTRYCKEKI-AKTIEBOJ.AG 1888. ningar af brokiga fjädrar, hvilkas glans höjer det rutmönstret. reliefartade, med rutig kjol och väst samt mörk jacka. med silketrådar utförda mönstret, äro liksom s. k. Himalaya-tyg särdeles omtyckta. fordringar La fått, stegrad användning för fasta, enfärgade tyger. |
Thæt scal witirlikt. ok kunnught wara allom them nu æra. ælla koma kunno. at ' wi andrees thorstensson. ok cecilia eriksdottir. haffum giort eet jordhaskipte. ' medh hedherlikom manne. hærra jonise kirkioherra. j. Watzbro .j. strengenesæ. ' biscopsdøme .j. thessa mato. at wi latom hanom. siæx ørisland jordh .j. hamundastadhum. ' medh husom ok allom tillaghom. næær by ok fiærren. ængo vndan takno. ok eet. ' yrtoghaland jordh .j. humbrastum .j. biscopskullasokn. fore thry ørisland jordh .j. wijk. ' .j. Watzbro sokn. ok fore thry ørisland .j. berghum .j. husaby vppunde sokn ok fore eet yrtoghaland .j. wallom .j. sama sokn hwilkit han later oos ok medh husom ok ' allom tillaghom. nær by ok fiæren engo vndan takno. affhendom wi oos ok warom ' ærffingiom. fornemd siæx ørisland .j. hamundastadhum. ok eet yrtoghaland .j. humbrastum ' vndi fornempdan herræ jonis. ok hans ærffingia. til æwærdhelike ægho. ok medh samthykkio ' bæggiæ wara. giffom wi fult wald ok maght. skælikom manne. magnuse jons syni. at ' fasta halda æptir thy som lagh sighiæ. fornempdom herra. jonise. ællar hans wisso budhi. ' sua som wi thær siælff. waren. til hwilkins witna wi sætiom wara bæggia .insighle ' for thætta breff. ok bedhoms. |
Det kan t o m hända att den " Nyels Myckelsson " som utfärdade ett intyg tillsammans med bl a Knut Posse 7 / 4 1486 (tr FMU 5:4079) är densamme. a &. RA Sturearkivet 497 (tr BSH 5:175), 983 (tr BSH 5:200), 556 (tr BSH 5:325, Örebro st medelt 7 s 88; här nämns äv Gustav Torstensson, tydligen en av Åke Hanssons fogdar), 1193 (tr BSH 5:357), 1698 (tr Nya källor nr 266 m fel datum), 1232 (tr Nya källor nr 295, FMU 7:5571), 220 (tr BSH 5:344, Utterström 1968 s 259, Örebro st medelt 1 s 88), 1248 (tr BSH 5:407, Örebro st medelt 1 s 89). RA Sturearkivet 806. Då kung Karl Knutsson på nyåret 1457 gav sig av från Stockholm för att samla folk till en expedition mot Öland och överlämnade befälet i Uppsverige till ärkebiskopen, gjorde denne dock uppror och lät bland annat fängsla fogden Håkan Svensson på kungsgården i UppsalaJ53 Att den då var kronofbrvaltad är alltså tämligen givet, men vilket territoriellt län den hade under sig eller huruvida den hade det alls är okänt. Olaus Petri uppger att Karl Knutssontrogna bönder hade församlats vid Tälje i augusti 1467, Olavus Petri (1917) s 229. 3: 3 CTQ tr I. Han innehade posten i elva år mellan 1504 och 1515 med två korta avbrott 1509 och 1511-1512.64 Troligen ska man se detta som en enda sammanhängande ämbetsperiod med Sander Arendsson 60, 61). Kung Hans till hertig Frederik 26 / 7 1497 (tr BSH 4:152; pappersorig i Lübecks rådhusarkiv). |
Ack säg hvarthän? hur mycket de än försökte tysta honom — en fiende, som i Marguerite de Lorraines närvaro fick liksom nytt mod i känslan af en stark bundsförvants närhet och oemolståndigt dref dem ned i deras egna djup, ned till hemska upptäcktsfärder efter något att verkligen lefva för och dö på. Dock icke länge — - blott för en sekund. Sedan strömmade det vanliga " verkliga lifvet " med dess tusen brokiga, skrikande begär och fröjder, planer och önskningar likt ett fradgande haf öfver dem igen och sköljde dem med sig bort. (Forts.) Ännu kunna vi njuta af den gnistrande epigrammatiska dialogen, af den godmodiga satiren öfver den uppblåsta viktighetens och det lärda pedanteriets sociala makt. Hr d e W a h l s Bellac erinrade väl lifligt om hans Bardolf i " Erotikon " och slog öfver i en karikatyr, som här spränger ramen, men var som sådan en nog så muntrande företeelse. DETTA nummer af Idun kommer våra läsare tillhanda, är den nya Intima Teatern invigd för sin uppgift att bjuda den stockholmska publiken på en intim, modern och utsökt konst. Vi återkomma till invigningen i ett följande nummer, medan vi redan i dag äro i tillfälle presentera ett par bilder från den med diskret smak inredda nya teatern i hörnet af Birgerjarlsgatan och Tunnelgatan. Salongen, som rymmer omkring 3 50 platser, är hållen i hvitt och grönt med en guldbrun matta och stoppade stolar i stålgrått. Scenen, som är i motsats till den gamla Intima teaterns försedd med alla nutida tekniska anordningar, är rymligt tilltagen. Teaterns två ledande män äro direktörerna Knut Michaelson och Gustaf Collijn, den förre en gammal känd teaterledare, den senare som sådan en debutant, men bekant såsom dramatisk författare och redaktör af tidskriften Thalia. Vid teatern äro knutna flera goda krafter, delvis från förra Intima teatern, delvis från Dramatiska teatern. Vi nämna hrr Bror Olsson och Albin Laven, Aug. Falck och de Verdier och Erik Wettergren samt fru Manda Björling, fröknarna Thyra Dörum och Doris Nelson. |
En pojke släppte sig ljudligt och fnisset spred sig i salen. Är du verkligen värd ditt ridderskap, skrattar han. Som i min ungdoms deckare tar jag förföljarens roll och börjar skugga honom på lagom avstånd för att undgå upptäckt. Myggen fick äta, jag struntade i det, jag låg och satt och hoppade ikring, skrattade och grät. Passet föll ur fickan på honom när han dog, jag tyckte det var som en utmaning. Han sänkte en ölburk med ett välriktat kast, han såg den blänka i djupet. Tiger O ' Collins surfasistiska reduktioner av verkligheten klarade sig kanske mot de hållbarhetstester jag var kapabel att utföra i fängelset. En kvinna som livskamrat borde inte vara naken. Nej, inte idag. Jag hade knappt sett en fotboll när jag började skolan och spela kunde jag absolut inte. Ni kommer aldrig hem igen, skrek hon efter Olof och Knut-Herman när de cyklade i väg. Jag var på väg tillbaka. Den är ett liv i siffror. Hur i helvete skulle man få tag i vitlök i Aggelösa by? Mitt på skolgården passerade jag några flickor som stod fnissande tätt ihop. Fisken avstod från mina beten trots vädret. " Ibland drömde Glaskrossaren om kvinnor. För vem hade han gömt den? Eller hur hon kunde vara så grym. Till skillnad från havet saknade det yta. Mina handlingar talade emot detta. Det visste INGEN och ingen skulle få reda på det. En del var rika, andra lortiga och lusiga. Där satt alla barn i hela världen, samtidigt, i samma rum! Jag trodde aldrig du skulle komma. När jag tackat nej till Knut-Hermans invitation till söndagspromenad, sitter jag fortfarande med ett resonemang om tid och drömmar. Det fanns i alla fall vissa regler ... Han läste baklänges på högläsningen och när fröken undrade vad det var för rotvälska han producerade så anmärkte han torrt att hon inte sagt från vilket håll han skulle börja! Jag ville verkligen känna med dem, förstå dem, och försöka förhindra deras självutplåning. " Efter att ha krossat ungefär hälften av materialet, utan att ens ha snuddat vid tanken på de förlösta bilderna, slängde Glaskrossaren en av släggorna på krossbänken och gick bort till gräsplätten bakom albuskarna för att vila. Kanske fanns det redan på den tiden vissa regler? |
Han var i sin kaftan; men kragarne bar han i handen, ty han satte aldrig på sig dem själv; det var Marias göra. Men om morgonen, då bud kom med berättelse om Evershults brand, var det som han fick en sådan hjärtklappning, att det genast vände sig till ett nytt, stort och dödligt ont. Denna underbare herr Nicolaus hade väl också barn? De gingo ned. Det skall ske. söta mamma! " Däri har jag fått öva mig mest av allt. Alla de övrige döda våldsverkarne nedlades ovanpå. Och vad har ni förutsagt henne? Söta far! Nej, nej, söta mor, han passade icke på. Det är ju ett helvetes tyg, herr Leksander, att öppna ett le, som allenast hänger och slänger på ena haken? Detta utgjorde en av den där organistens bibelförklaringar. Vi skola komma att förstå varann bättre, om vi låta alla slags sataner vara. Jag har intet emot, att herr ryttmästaren gör mig till ordentlig karl slöt han och blåste ut en lång rök, som likväl genom sin buktiga skepnad såg tvivelaktig ut men det ber jag herr ryttmästaren aldramjukast, att han icke försöker hava mig till sämskmakare igen. Men själv hade han uttänkt planen för anfallet och ordnat det hela. Då se vi våra barn som barn igen, i föryngrade andeskepnader av evig täckhet hos Gud, om Celestine! " Så skulle jag nämna mitt ärende. Han svarade ingenting, men hans mening var tydligt, att herrn nu skulle förstå, det den olyckliga, stackars prinsessans ande ändå hade smugit sig ut i denna natt, och sjöng för dem, oaktat den stränga förordningen. jag tycker vad den arma karlen måste hava våndats! Endast da tala de emot mig. Men vida mera medföljde. Medenberg är en präktig karl, svarade han med tillförsikt och en i hast mycket allvarsam röst. Dessa hurtiga och älskansvärda människor, vilka visserligen i grunden äro syndige och brottslingar, likt oss alla på jorden, men dock genom Guds nåd kommit litet längre upp i det goda, än våra vanliga tjuvar och rövare, skola stå ibland desse övrige såsom blommor, här och där uppskjutande ibland det allmänna gräset. 38 BERÄTTELSEN OM DEN DÖDA. |
# 316 bräzska atirthrängdis mz nakrom bärgha ändom hafdho ey männene sighirlica bygning Ok vtan diwrin hafdho skogha at fly til vntkomo the ey mannanna omättelica giri ok vm mannenom vare al thing äptir hans vilia tha astundadhe han aldre himerike Thy äru margha mina gerninga mannenom ogriplica at min snille skal vndras ok hedhras j swa vndirlika ok stora thinga skapan Än hwi siälana sees ey aff mannenom Swarar jak at siälin är mykyt bätre än licammin thy at hon är skapadh aff mins guddoms dygdh ok är odödhelikin hauande luttakilse mz änglomen ok är ärlicare än al världin ok al himeltungel Ok for thy at siälin är aff ärlicaste ok hete natur gifuande licammenom lifs värma ok at lifwa, ok är andelik Thy kan hon ey sees aff licammenom vtan vm licamlik lignilse Än hwi mine wini höras ey all tidh aff mik tha the bidhia sina böner suara iak Jak är suasom modhir ther seer sin son bidhia stundom mot sine helso oc dwäl at höra hans bön späkiande hans grat mz hötzslom hulkin hödzla ey är wredhe vtan stoor miskund Sua hörer jak ey al tidh mina viner thy at jak seer bätir hwat thom är nyttokt til helso än the siälue huat ey badh paulus ok andre mine wine fulkomplica oc hördhos ey thy at mine wine haua stundom nakat thz som rensas skal oc thy höras the ey at the skulu vara swa mykyt ödhmiukare ok hetare til min kärlek at jak gömer thom oskadda j synda frestilsom thy är thz min mykla miskund at mine wini höras ey al tidh j sinom bönom them til meere löna ok til thera tro pröuilsa Thy at |
När de andre wore uthgångne, toges studenterne i tämlig skrifft, och ibland annadt, för dhet de inthet kunna tagha sigh et stop öl hemma uthi sitt herbergh, uthan gå på källaren, och sättia sigh ibland sådant partij. Der hoss beswärade Domini Professores sigh högeligen öffwer deras och andras drickande och ropande, ther medh the förarga Gudh och sin nässta, tillfogha sigh sielffwom skadha och förderff, och komma sine praeceptores i förtaal hoos en och annan, lijka såsom the tillstadde och sådant conniverade dhem. Endok Professores både in pr<#lectionib. publicis, concionibus, programmatis publ. och elliest, flitigt medh godha och onda ord stu diosos ifrån oskickelighet affråda. W etta och öffwerhetenes stränge förbudh, och likwäl låta en part sigh icke rätta etc. Sententia Consistorii: Effter Haquinus Bång, först haffwer slagit sönder stopet, skall han låta förfärdiga thz såsom thet tillförenne war till egarens fulla nöijo. Sedan effter han haffwer burit böcker på kellaren, och för den skuld föllier, att han offta tillförenne hafuer låtit sigh finna på kellaren, derföre skall han i någre dygn sittia in carcere. Men effter Laurentius och Magnus icke pläga tillförende gå på källaren, ey heller finnas dee denne gången wara skyldige till oredho. Derföre warda dee medh straff denne gången förskonte, medh thet förord, att der man förnimmer her effter dhem gå på källaren, och sigh medh otijdigt trätande och buller betee, skall denna deras källargång bliffwa dhem tillräkadt. III. Refererade Magn. Rector, huru wijdt stipendiarii futuri ähre examinerade, och deras scripta äre igenom lässne, och deras errata på samma papper noterade af dhem som dertill af Consistorio förordnade woro; frågar der hos Ven. Consistorium, |
Pedagogiska institutionen. T.ex. är troligtvis scenarbetarens uppfattning och förklaringar om illusionistens konster mer tillförlitlig än publikens. Storleken varierar mellan kommuner med mindre än 10.000 invånare, till kommuner med över 400.000 invånare. Denna beskrivning av hur verkligheten har förändrats är den officiellt accepterade bilden. ” The Science of Muddling Through ”, Public Administrative Rewiew, 19, s 79-80. Om det är elevens brister / behov som är orsaken tas detta upp på AEK så att lärarna är med på det hela. Först läggs dock schemat och fördelningen för den generella undervisningen och sedan timmarna för specialundervisning. Jfr. Göteskolan ökar däremot grupperna mellan 26-30 elever och minskar antalet gruppdelningar (6-10 elever). I Forsskolan och Åskolan upprätthölls kontinuiteten mellan funktionerna av skolledarna, dels genom att de översatte sin bild av behovssituationen till en för ämneslärarna acceptabel tjänstestruktur, dels genom att de garanterade speciallärarnas ställning. Systemet svarar inte på förändrade behov. Stockholm: Liber. ” Review Article: Formal Models of Bureaucracy ”, British Journal of Political Science, Vol 18, s 353-395. Tiller, T. Alla metodval påverkar resultaten. Att rekonstruera implementationsstrukturer innebär att man använder en induktiv metod. Makten över den decentralicerade skolan. Inför varje elevvårdskonferens har man en träff med studieledarna och om det behövs kallar man berörda klassföreståndare. Endast några är nöjda med kommunens resurstilldelning i dag jämfört med 1986. Lärarnas attityder (2) beskriver lärarnas värderingar och föreställningar om den organiserade interaktionen. År 1995 ” styr ” kommunen till största delen sina resurser utifrån elevantalet. Man har utgått från frågorna; Vad är det som är svårt? Anledningen till detta är troligtvis bristen på kunskaper om utvärdering, men kan kanske också förklaras av att många lärare inte ser betydelsen av utvärdering. London: Sage. Målstyrning och decentralisering har radikalt förändrat förutsättningarna för ” gamla ” makthavare och ökat handlingsutrymmet.22 Den komplexa, ” legala ” situationen, t.ex. på skolans område, har givit ett handlingsutrymme som i det närmaste är obegränsat. |
Och medan de trängdes kring hustrun i lekstugorna, så var det tomt omkring henne i kyrkan. Då de gingo till altars, hände det, att Randi den rika, som stod dem närmast, flyttade sig undan ett gott stycke, så att det uppstod ett tomrum mellan dem och de övriga. Och för detta blev mannen ond, men ej så mycket på Randi som på hustrun. Det var så hans vana, att hans förtrytelse alltid vände sig mot henne. Sålunda var allt lika galet: antingen han hade heder eller vanheder av henne, slutade det alltid därmed, att han grälade. Hon förstod honom ej alls, visste bara, att det var gott att ge honom något till försoning liksom. Och hon lät dem i berget sända allt gott, som tänkas kunde. När han åt av godsakerna, blev han skamsen och var god för en stund. Sedan tänkte han på att hon nog klagade på honom hos de sina och blev ond på nytt. Fast han nu hade ett riktigt goddagsliv, arbetade han ändock ibland på skogsröjningen. Men han tyckte nog det var dumt att släpa med det, när han kunde få allt lika bra ändå och när ingen väntade något av honom. Det var, som om ingen ville tro, att han kunde göra något numera. De hade varit gifta i några år, och allt gick på tok mellan dem. Mannen hade blivit lysten efter vällevnad och var ganska hård mot hustrun. Han hade upphört att arbeta, låg bara och mådde gott. Hon var rädd och undfallande. Hon dolde undan vad som kunde reta honom, småljög och krusade. De hade låtit föräldrarna hjälpa dem till en riktig stuga och höllo sig med både häst och dräng. Då höll det på att bli riktig olycka av. Ty snart blev det klart för envar, att de två ej höllo riktigt samman, och då begynte de utomstående att tränga sig mellan dem. Randi den rikas fader hade en säter i skogshöjden ovanför deras hem, och ett år drog hon själv dit upp med boskapen. Då hörde hustrun varje kväll en besynnerlig lurlåt. Det var något så lockande i den, att hon tyckte, att hon knappt kunde motstå att gå efter den. Hon frågade sin piga vem som blåste så. Å, Randi, rika Randi. Hon gick själv i sätern den sommaren. ”Det var styggt, så hon blåser”, sade hustrun. |
11 § Utsagor av vittnen eller sakkunniga och iakttagelser som rätten gör vid syn på stället ska antecknas i protokollet i den omfattning utsagorna eller iakttagelserna kan antas vara av någon betydelse i målet. Utsagor som avges inför Högsta förvaltningsdomstolen och iakttagelser som domstolen gör vid syn på stället behöver dock inte antecknas i protokollet. 12 § Ett protokoll över muntlig förhandling eller syn på stället skall om det är möjligt sättas upp efter hand under förhandlingen eller synen. Om det inte kan ske skall minnesanteckningar föras och protokollet sättas upp snarast möjligt sedan förhandlingen eller synen har avslutats. 13 § När ett protokoll har satts upp skall ordföranden göra en anteckning om detta på protokollet. Dagen för anteckningen skall anges och namn eller signatur sättas ut. 14 § Utsagor av vittnen eller sakkunniga skall upptecknas. Uppteckningen skall läsas upp för vittnet eller den sakkunnige. Denne kan även på annat sätt beredas tillfälle att granska uppteckningen. Den som hörts skall tillfrågas om han har något att erinra mot innehållet i uppteckningen. En erinran som inte leder till någon ändring skall antecknas. Därefter får uppteckningen inte ändras. 15 § Om minnesanteckningar används för att uppteckna en utsaga som skall granskas av den som har hörts och om granskningen sker innan utsagan har antecknats i protokollet, skall minnesanteckningarna i denna del avfattas slutligt i samband med granskningen. 16 § Rätten får förordna att en utsaga av ett vittne eller en sakkunnig ska dokumenteras genom en ljudupptagning. En sådan utsaga behöver inte antecknas i protokollet. 17 § Har upphävts genom förordning (2008:781). 18 § Minnesanteckningar ska tas in i akten i målet. 19 § En ljudupptagning ska gallras senast sex veckor efter det att målet har avgjorts genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft. 20 § Har upphävts genom förordning (2008:781). Målregister 21 § Varje mål skall registreras. Vid registreringen skall målen ges löpande nummer för kalenderår i den ordning som de kommer in till domstolen. Registret skall för varje mål utvisa dagen då målet har kommit in och dagen då det har avgjorts. Det får finnas skilda målnummerserier för olika grupper av mål. |
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.