Split (2)

train · 600k rows

flatten_chunked_text stringlengths 1 33.5k
¶ En dagh kom eeth leon in j hans kloster haltande alle lupu. vtan jeronimus. ensamin han møtte ok faghnadhe geste leon lagdhe sin foot j hans handh Jeronimus læt thwa føtin oc wtdragha en thorn leon lifdhe længe spakt j clostre Jeronimus fik thy syslo at gøma clostirs asna leon gømde oc at syslo thimum them hem kørdhe ¶ En dagh tha leon sof komo køpmæn ok gripu en asnan ok bortførdho. leon læt illa tha thz waknadhe oc lette længe til wruana war ok kom [sua som] syrghiande for klostirs port ok thorde for blygdh æy inganga ¶ Jeronimus forstodh asnan tappadhan ok bødh leone alla asnans syslor leon drogh sækkia ok widh som asne ok fødde sik siælft j skoghe. En dagh fik leon se køpmæn atirkoma. ok sin asna førstan j færdhinne vndi byrdinne leon røthade ok slo iordh mz rumpo køpmæn ræddus [#628] ok lupu til skoghs leon kørde hem til klostirs alla thera wlualla ok asna mz sinom asna ok fiol for føther sancto jeronimo han forstodh thz ok læt atirkalla køpmænnena oc fik hwariom sith ok awithe them for bort taknan asna:
jag tror du gråter? “ Grefven såg först på henne, sedan på Ernfrid och Jenny, med en frågande blick, tilläggande: „Det var ett högst eget sätt att gifva din lycka tillkänna, i synnerhet som jag kom för att säga dig, att din tafla innan kl. 1 bör skickas upp till expositionen. “ „Ja, här är ju en riktig samling af vackra damer, “ sade Sorenza leende. „Har du vistats i grefve Eldons hus? “ frågade Porry, med blicken fasthängande vid Sorenzas drag. Derföre, att jag vet det. Gunnar Sturms efterlemnade enka, född Aurenius, är en för er fullkomligt främmande person. Men lemnom detta. “ Magda reste sig. „Till hvilken smärtans scen förer hon mig? “ tänkte Sorenza med döden i hjertat. Gå du, min bästa René, och hämta din hustru hos grefvinnan, och akta dig att låna ett villigt öra åt elakheten. “ „Frigga, hvad säger du! “ utropade Melcer, och fattade om hennes arm. Men icke måtte du känna någon saknad af att lemna mig, då det blott behöfdes en önskan af henne för att förmå dig dertill. „Farväl, barn, “ tillade grefven med vänligare röst, och kysste Sorenza på pannan. Försök icke att än en gång betrakta dig som din egen herre, ty då kunde det falla mig in att högt utropa, det du är “ Väl vore, om jag äfven med det förflutna kunde begrafva min ovilja för dem, som lefva. “ „Ni är derjemte artist. “ Magda Sturm. “ „Tyst, tala icke ut den der misstanken, “ afbröt Sorenza. Tror du, att en qvinna, som gifter sig med en gubbe endast för det, att han är rik, kan ega förmåga att reta min nyfikenhet? Du sjelf, min vän, hvad skulle du tänka, i fall du t. ex. såg herr Bencke på promenader, spektakler, i societé och i hemmet ständigt vid Mariquittas sida? Mariquitta älskade att förvrida hufvudet på alla unga män, som kommo i hennes väg. Frigga deltog just icke deruti.
18 § En ansökan om att andra åtgärder enligt 28 kap. rättegångsbalken än som avses i 16 § skall vidtas i Sverige handläggs av åklagare. Beslag och överlämnande av egendom till annan stat 19 § Egendom får tas i beslag och överlämnas till den ansökande staten om egendomen skäligen kan antas - ha betydelse för utredning om gärningen, - vara frånhänd någon genom brott, eller - vara förverkad på grund av brott, om egendomen hade kunnat förverkas enligt svensk lag i en rättegång i Sverige och det finns särskilda skäl att överlämna egendomen till den ansökande staten. 20 § Även om den gärning som ansökan avser inte motsvarar ett brott enligt svensk lag, får husrannsakan enligt 16 § göras och egendomen tas i beslag och överlämnas till den ansökande staten om ansökan har gjorts av en stat som är medlem i Europeiska unionen eller av Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein och det för gärningen kan dömas till fängelse i den ansökande staten. I ett sådant ärende om rättslig hjälp som avses i 1 kap. 5 § första stycket 1 får husrannsakan göras samt egendom tas i beslag och överlämnas till den ansökande staten om den gärning ansökan avser motsvarar ett brott för vilket enligt svensk lag eller enligt den ansökande statens lag är föreskrivet fängelse i sex månader eller mer. Vad som sagts nu gäller inte om första stycket är tillämpligt. 21 § Rätten skall pröva om beslaget är lagligen grundat och om egendomen skall överlämnas till den ansökande staten. 22 § Beslut att överlämna beslagtagen egendom till en annan stat verkställs av åklagaren. Beslag och kvarstad för att säkerställa verkställighet i Sverige av utländska förverkandebeslut 23 § Om förverkande som beslutas i en annan stat kan verkställas här och det skäligen kan befaras att verkställigheten i Sverige av det utländska förverkandebeslutet annars skulle försvåras, får 1. egendom som har förverkats eller skäligen kan antas vara förverkad på grund av brott tas i beslag, eller 2. kvarstad beslutas på så mycket av den berördes tillgångar som motsvarar värdet av vad som har förverkats eller skäligen kan antas vara förverkat. 24 § När rätten beslutar om kvarstad eller fastställer ett verkställt beslag, skall rätten bestämma hur länge åtgärden längst får bestå. Den bestämda tiden får förlängas om det finns anledning till det. Om det inte längre finns skäl för kvarstad eller beslag, skall rätten häva åtgärden.
" God natt ", sade hon. " Det skulle bara inte gå, Miles ", sade jag. Eunice, som älskade att dansa, gick från moatjé till moatjé, medan jag höll mig till baren, drack och tittade på klockan och kände mig dyster och utanför. " Jag kommer strax efter ", sade Sloane och blandade korten som om han tänkte använda dem som vapen. I förhållande till de kretsar jag rör mig i, var de summor jag kunde riskera nästan skrattretande små. " Intet skulle vara mig kärare. " Men det har inte alls med saken att göra. " Å andra sidan finns det också helgon som hellre bränner sig själva levande än de förnekar den sanning som de anser har anförtrotts dem. Sedan höjde vi till tio cent poängen. Just i det ögonblicket kände jag klart hur intensivt jag önskade att lokalen varit helt fri från alla andra gäster, med bara Lily och jag kvar, helt fria att göra vad vi ville. Didi Wales. " Vi skulle ju kunna glömma den där lilla historien i mitt rum. " Långfärden genom Frankrike skulle bli påfrestande om hon bara tänkte sitta där i sitt hörn av bilen, tyst och sluten inom sig själv, så som hon hade gjort under färden från Rom i morse. " Då skall jag ha pengarna klara åt dig till dess. Varpå hon bara svarade: " Tyst! " " Och nu måste jag tyvärr gå. " " Vad skall man annars ha vänner till? Däremot sade jag ingenting om Didi Wales eller Eunice eller kringstrykandet i korridorerna. Rösten lät misstänksam. " Jag gör kanske det ", sade jag. Jag reste mig och han körde in sin hand under min och vi gick mot hotellets entré. " Quogue ligger en hel timmes körning härifrån, " sade Fabian. Så jag vet faktiskt inte när vi någonsin träffas igen. " Hur kan du veta att det är en flicka? " " Skapad i Frankrike ", sade kritikern, " skriven i Frankrike, komponerad i Frankrike, målad i Frankrike ... Minns du ... " Han pekade på Nadine med ett anklagande finger. " Men tyvärr ", sade han, " föll jag också för en annan och närliggande synd. " Inga frågor, Hank ", sade jag. " Det har du sannerligen rätt i ", instämde jag. " Jag har låtit kungöra att vi är oskiljaktiga. "
Det synes vara en af Guds vanligaste ynnest-bevisningar, att äktenskapliga förbindelser välsignas med fruktsamhet; men hvilken stor nåd i denna ynnest innebor, visar sig då i sitt fulla ljus, när den vederfares verkliga makar. Ty den lifs-sphär, som närmast utgår ifrån och närmast omgifver den i ett sannt äktenskap fullständig vordna mennisko-personligheten, blifver då en dubbel-sphär, som noga motsvarar den, hvilken närmast utgår ifrån och närmast omgifver Gud sjelf. Den gudomliga dubbelsphären, sådan den emanerar från den Andesol, i hvars medelpunkt Guds egen personlighet befinner sig, är nämligen Skapandets sphär i förening med Omvårdandets; en förening, medelst hvars allmänna och enskilda samverkningar han uppenbarar sin egenskap af Försyn. Men det är just den äktenskapligt-menskliga motsvarigheten härtill, som yttrar sig i dubbelsphären af Äktenskaps-kärlek och Barn-kärlek, – öfverallt, hvarest denna dubbelsphär är lika innerligt förenad i menskligt mått, som dess urbild är förenad i gudomligt. Sannt är, tyvärr, att den sednare kärleken kan finnas utan den förra; eller äfven i blott utvändiga, ja disharmoniska och således olyckliga äktenskaps-förhållanden. Den kan finnas till och med hos elaka menniskor; och bör då ej endast anses för en naturdrift, som äfven hos dem fortfar; ty den är tillika en för dem bevarad möjlighet till räddning: emedan barnens sphär har i sig sjelf, eller ursprungligen, den egenskap, att vara en rymd, inom hvilken allt är impregneradt af en från Guds närmaste grannskap utflödande oskyldighet och fridfullhet, genom hvilken föräldrarna på ett ljuft sätt beröras till förbättrande väckelser. En slik åtskillnad mellan Äktenskaps-kärlekens och Barnkärlekens sphärer är dock alltid en abnormitet, ett genom Synden uppkommet, eller något, som icke borde tillvara; och att den sistnämnda kärleken har sin upprinnelse från den förstnämnda, är icke dessmindre visst. Också skönjes deras ursprungliga inre enhet deraf, att ehvar den förra verkligen är, der är jemväl den sednare tillstädes i lika verklighet; äfvenledes deraf, att känsel-sinnet, om än under förändrade modificationer, spelar i Barnkärleken samma role, som i Äktenskapskärleken. Hvilket, först och främst, alla mödrar nogsamt veta; men sedermera ock fäderne, förmedelst dem. Qvinnan är nämligen den, som omedelbarast och först känner sig berörd och genomträngd af Barnkärlekens inflytelser. Genom henne, och (när äktenskapet är ett verkligt) i mån af sin kärlek till henne, gripes mannen af samma inflytelser: ungefär sammalunda, som han ock genom henne mottager den lefvande känslan af äktenskapskärlek, hvilken känsla är hos henne en ursprunglig; då deremot hos honom, före hans förening med henne, finnes blotta begreppet af denna kärlek, – beledsagadt af någon mer eller mindre sväfvande fantasibild. Men sedan han af henne blifvit äfven i barnkärlekens erfarenhet invigd, samdelar han med henne denna kärleksart; som, i kraft af sin oegennytta och sina uppoffringar, i hvilka den sätter sin vällust, är, af alla menskliga kärlekar, närmast den gudomliga jemnlik. Hvaraf klarligen synes, huru stora och välgörande Barnkärlekens inflytelser måste vara hos makar, som i sanning äro lif af hvarandras lif, eller till ”ett kött vordna” – i detta yttrandes fulla heliga mening. Och utredas behöfver icke, hvilken sällhet det för dem är, när dem tillåtes att behålla sina barn lefvande omkring sig, ända tills i så ljuflig omgifning deras egna ögon lyckas. Men äfven det är en välsignelse, att hafva (såsom man plägar uttrycka sig) förlorat barn, genom döden, i deras späda ålder. Ty dessa, som då i Himmelen uppfostras genom dertill enkom tillförordnade Englar, tilldess de sjelfva mognat att blifva det, sammanhänga med de på jorden qvarvarande föräldrarna genom det sympathiska band, hvari Kärlekens skapande odödlighet är fortsatt. Detta band är roten af deras varelse; deraf följer, att det, i och med deras medvetandes utveckling, sjelft utvecklas i ständigt förökad innerlighet, och gör, att de från den tredje eller högsta himlen, som just är Oskuldens och Barnens himmel, oaflåtligt besöka föräldrarna i vederqvickande och renande inflytelser. – Nu skulle i hast kunna tyckas, att de äktenskap, hvari sammanhöriga makar först på hinsidan om döden förbindas, och af hvilka inga barn, i ordets vanliga mening, aflas, vore, i anledning häraf, beröfvade en af de öfriga äktenskapens vigtigaste välsignelser. Men det bör ihågkommas, hvad förut blifvit visadt, att den renaste och innerligaste grad af äktenskapskärlek är, med detsamma, graden af den högsta oskuld; och att således hvarje kärlek, som är i denna grad, befinner sig derigenom, omedelbarligen, i sjelfva den innersta Oskuldshimlen, eller i midten af allt dess innehåll.
Detta ständigt inträffande möte är inget som vi vanligtvis medvetet reflekterar över, utan tvärtom något som blir till en i huvudsak ” glömd historia ” (en ” andra natur ”). Bloggen kallades » Bloggen om effekt« (Bü- scher 2009) .205 Debatten fortsatte alltså in i det nya året. Det är en byrå av sin tid - och detta på en marknad, den skandinaviska, som har många bra traditionella byråer ”, säger Rod Wright.118 Efter byråns ofta omvittnade hårda start hade så småningom alltså de » lokala« svenska kunderna tillkommit, de som man på mer reguljär basis kunde göra mer kreativa jobb för och både vinna fältets erkännande och nå ekonomiskt överskott genom. Stockholm: Gidlunds. De flesta observationerna gjordes på reklambyrån, men därutöver gav också resor och händelser på andra platser med informanterna och andra, tillfälle till ytterligare observationer: det skedde exempelvis vid nämnda varumärkesworkshops med kunder hållna på deras arbetsplatser; studiebesök hos kunders filialer; en skidweekend i Åre; så kallade » kreatörsdagar« med exempelvis ateljébesök hos en konstnär; en heldagskonferens i Katrineholm; en internutbildning med en ledarskapskonsult arrangerad på ett konferenscenter i innerstaden; krogoch klubbkvällar i Stockholm med informanterna; reklamtävlingsgalorna Guldägget och 100-wattaren under 2003; en utbildningsdag i Rinkeby med hela reklambyrån och en konsult i interkulturell kommunikation. Raoul frågade oss tidigare vilka reklamböcker som hade gjort intryck på oss och som vi kunde rekommendera. Dagen hade i förväg delats upp i olika moment som alla innehöll övningar av skilda slag. Copywritern hade tidigare arbetat med TBWA i Stockholms globala adaptionsuppdrag. I samma fastighet fanns också Stockholms största reklamskola, Berghs School of Communication. Och att vi jobbar med uppdragsgivare som vi verkligen vill att det ska gå bra för. Ägnade sig verkligen tjänstemännen i det statliga etablissemanget åt medvetna störningar av gatulivet i kommersiellt syfte? Under detta tidiga skede i fältarbetet fick jag därför ett mycket bra tillfälle att umgås med mina informanter också utanför kontoret och Stockholm.
Beredningen har for rien slutliga behandlingen af detta forslag gjort franistillrrilig hos k. m: t om bemyndigande att ii11 ofverlaggiiirig inoiij beredningen tillkalla hogst tolf maii och kvimor. K. m: t har lamnat det begarda bebnyndigandet och forortlriat or: 1 ersattning till de salunda inkallade. Foreningens for Kvinnans Politiska Rostratt i Stockholm andra opinionsmote. Narmast med anledning af att ivinga, som onskat deltaga i det opinionsmote s o n Stockholnis F. K. P. R. den 14 april holl a Fenixpalatsct i Stockholm, hindrats dirifrlin p i grund af lokalens otillricklighet, hade foreningen anordnat ett nytt mote, hvilket agde rum den 29 april i Viktoriasalen. Fru Frigga Carlberg, som skulle varit aftonens eiia talarinna? hade blifvit sjuk, hvarfor i stallet fru Elisabeth Warn-Bugge upptradde och talade om kvirinor~ias rostratt och rostplikt sasom nodvandiga for samhillets bestand och val. Hon plipekade att s i Iange kampen for tillvaron var samhallets losen, sa Iange gick det att halla kvinnorna borta, men detta gar ej langre nu, da det galler kampen for andras tillvaro. - Darefter talade fru Hilda Sachs ofver amnet " Mannens lagar och kvinriornas solidaritet ", och pavisade huru de manga orattvisorria i lagstiftningen, exempelvis forbudet for gift kvinna att hcklada vissa poster, den olika undervisningen for gossar och flickor, de olika lonerna for man och kvinnor n ~. m., borde komma alla kvinnor att kanna sig solidariska och arbeta for ett rattvisare forhallande. Efter foredragets slut foljde upplasning och skng af ' fru Greta Holmgren. Opinionsmoten far r4isrtrltten Iia vidare hiillits i Roll !~ %: Solleftea m. fl. platser. Ochsi ett r~strlttsm5te.
Vännen Alltså: är ditt hjerta icke förhärdadt och din hand ej sluten, så: här är jag, på din önskan! Derpå har jag skrifvit denna uppsats i Le Temps som vunnit många anhängare, och vedersakare naturligtvis. DS. Och om måndag skall försökas med en fackman, Würtz, om jods framställande ur stenkolstjärans derivater kan löna sig för industrin. Jag vill icke bo på hotell, endast i din stuga, ensam, och eljes incognito! Eliasson, Nu! har jag slutat mitt arbete jag bad Dig vänta på och nu tackar jag Dig i förhand om Du tar hem mig till hvila ett par månader, ty jag är sjuk af öfveransträngning och iod och svafvel. Denna sida af saken intresserar mig ej, och derför vill jag hädan, att i ro vänta resultaten af min upptäckt, ty det är en upptäckt. Jag har nemligen arbetat i Sorbonnes kemiska laboratorium och inför gubbarne gjort experimentet med Kolsvaflans framställande hvarmed jag fått full bevisning att Svaflet är ett CHO. Men käre Eliasson under det jag eldat mina ugnar har jag brännt mina skepp bakom mig och jag kommer ej härifrån under 300 Kronor, och måste ändock ut före den 7e, att slippa betala ny månad, hvarförutom vägen måste tas öfver Lübeck att jag ej stänges af eventuel karantän i Danmark. August Strindberg.
“ De höga förköpsprisen hafva väckt allmänt ogillande / sade några klanderlystna, och det stod äfven att läsa i en tidning, men det allmänna ogillandet var icke värre, än att dess förkunnare villigt underkastade sig den drygare utgiften för att derigenom trygga sitt inträde i teatersalongen * och nu mera hör man ingen enda klaga öfver téaterstyrel* sens tilltag, ett tilltag som inbragt icke så litet i kassan och derigenom visat sig vara en ganska klok finansåtgärd, * Hade biljettprisen i allmänhet och på förut känd väg stegrats, skulle détta hafva väckt en riktig storm af ogillande och varit för teatern ganska farligt. Nu har teaterstyrelsen genom den lindrigare åtgärden, en förklädd prisstegring, vunnit mycket mera, och knotet, som aldrig var synnerligt «starkt, har redan alldeles förstummats. Kan man då icke utropa: hvilken lycklig kungl. teaterdirektör! Öfverintendenten Westin älskar det sköna, åtminstone det praktfulla. Han vill att också allmänheten skall få se något riktigt vackert och njuta deraf för så godt pris som •.möjligt, om äfven med förköp. Hade han lefvat på den gamla romerska tiden, skulle han hafva passat förträffligt till ædil — förutsatt naturligtvis, att han stått ut med kostnaderna, hvilka onekligen voro mera tyngande för den republikanske romerske förlustelseanordnaren än för den kunglige svenske teaterdirektören. Hr Westin vill att det skall taga sig något ut från scenen, att dekorationer och kostymer skola tilldraga sig uppmärksamhet. Det får icke finnas når gon tomhet på skådebanan. När Antonio, Salarino och Solanio träffa hvarandra på en gata i Venedig, få de icke vara ensamma. Mötet skall ega rum i närvaro af mycket folk. Och när Valentin kommer hem från kriget, skall det ske i spetsen för ett helt regimente riktiga soldater. Sådant der tycker allmänheten om, och kan man göra allmänheten till viljes, bör sådant icke underlåtas. Men det är icke blott på scenen som öfverintendenten Westin älskar det sköna, det praktfulla och det som i allmänhet drager uppmärksamheten till sig: han vill se det äfven i salongen. Våra kungliga teatersalonger äro i alj-mänhet tämligen tarfliga.
DEN SERHÅLSLEF, OCH DÅ DEN FATT EN JÄMN FÄRG, OCH MASSAN LÄGGES I KLICKAR PÅ VÄL VERAS MED SPANSK SÄS. Z — A. FÖR VÄX DEL TRO VI, ATT DET UPPTAGES DEN, BÖJES ÖFVER KÄPP OCH FÅR BÄSTA AF ALLA MEDEL ÄR ATT HVARJE KVÄLL RENGJORDA OCH VÄL SMORDA PLÅTAR. DE SPANSK SÅS (F. 6 PERS.). 1 LIT, AFRINNA, PÅ GRÅPAPPER. SERVERAS MED SYLT. TVÄTTA MOD HETT (50 PROC.) VATTEN. PÅ INSATTES GENAST I SVAG UGNSVÄRME ATT STARK, MÖRK BULJONG, 1 LITEN PORTUG. MORGONEN (I ST. F. TVÄTTNING!) OCH MIDGRÄDDAS MYCKET LÅNGSAMT. NÄR DE ÄRO LÖK, 1 MOROT, 1 HALF KNIPPA PERSILJA, PURÉ AF GRÖNA ÄRTER (F. 6 PERS.). DAGEN TVÄTTAS ELLER FUKTAS ANSIKTET LÄTT TORRA OCH SLÄPPA PLÅTEN, UTTAGAS DE, I MSK. SMÖR, 2 MSK. MJÖL, KÖTTSKY, 2 KKPR. GRÖNAÄRTER, 3 LIT. VATTEN, 2 MED KAMFERSPRIT; VID HETTA I ANSIKTET PUDRAS MED TALK. HAR NI EMELLERTID TILLOCH NÄR DE ÄRO KALLA, UPPLÄGGAS DE HÖGT SALT, SOCKER, HVITPEPPAF. MORÖTTER, 1 PALSTERNACKA, 1 PURJOLÖK, 1 FÄLLE ATT RÅDFRÅGA SPE IRLIST, BOR NI GÖRA PÄ EN SKÅL. CHOKLADEN UPPLÖSES I LIBEREDNING: BULJONGEN PÄSÄTTES LITET SELLERI, 1 MSK.
Han är mycket livlig, han har stort svart hår. Askesen är lätt att ta avstånd, att dra sig undan, att uppsäga förbindelsen och krympa ut sig själv ur denna värld så mycket man kan. Det ligger ett slags sorgset, vuxet löje i hennes lillgamla ansikte, och hon säger: Jag väntar flera signaler. Gudomen är inte blott och bart frånvarande utan också närvarande, som saknad, som " doften ur en flaska varur man har hällt rosenessens ", som tillbakadragande. Bortom bilden finns mörkret som har format min bild och bortom mörkret står bilden som aldrig blir till. Dom fick gå ut nästa dag för att rita av alla konstiga fåglar som dom kunde se. Ett fält av tyget är uppspänt i en rund träram. Det enda rätta svaret på den där sortens fråga är just ja och inget annat. Deras bok Principia Mathematica kallade han för Herrarnas Lilla PM. När hon hade synat golvet och bjälkarna och handtagen klev hon ut på trappan framför stora porten. Parasollet var uppspänt. Men om du är riktigt snäll Det är viktigt att man noga lägger märke till vad man har omkring sig. Det rymmer fynd, miraklet, det gäller att finna. Jante-Vante gjorde det och klatschade mycket duktigt. Det blåa i ansiktet började blekna. Sätt er! Ska jag hjälpa dig? Det blir sammanlagt när 6700 kronor! Han kommer för sent, kalvskiljningen gjordes för mer än en vecka sedan, vet jag! Ingen människa syns till i rummet. Då knackade jag litet försiktigt på pipan. Vad är det för slags trall han drar? Jante-Vantes märr hade gjort en stor hög efter sej. Han är så vaksam, han blickar mot mig mycket uppmärksamt och också mycket förbehållsamt. Evigheten, evigheten det är ju bara det vanliga livet som har blivit förstorat, livet när det var som bäst!
Men de hade suttit något för länge, så att regnet började falla i stora droppar, just då de kommo ut. De skyndade sig ned till spårvagnen, men hade otur, alla platserna voro fullsatta. För att icke helt och hållet bli genomblötta af regnet, togo de en droska och åkte hem till Brita. Där granskades hatten med kokarderna på nytt, den såg bedröflig ut, drypande våt, sidenet fastsmetadt intill kullen. " Ja, nu är den ändå förstörd för alltid, " sade Brita, " nu ska vi sprätta sönder " penntorkarne " och se hur mycket som gått åt. " Flickorna togo med ifver itu med arbetet, kokarderna befunnos vara gjorda på en stomme af styf, hvit gas, sidenbanden bestodo af fyra små sönderklippta stycken, som troligen blifvit öfver vid tillfälle, två voro femton centimeter, en aderton och en trettiofem. Alltså åttiotre centimeter tillsammans. Det var dyra band onekligen. Brita satt och såg dystert grubblande ut, och så gjorde hon sig själf ett heligt löfte, att aldrig försöka renovera gamla hattar och att aldrig mer tro någon bodfröken. När Åke kom på kvällen, frågade han, om hon ville gå ut och gå nästa förmiddag. " Ja, men först far du gå med mig till la parisienne du Nord och hjälpa mig att välja ut en ny hatt, " svarade lilla Brita. Huglek. Glöm Jubileumsfondens A. BLOMBERG FOTO. TVÅ " EGNA-HEM " - BYGGAKE. KAPTEN C. F. ASKER. A. BILDER FRÅN " ASKERBO ", KAPTEN C. F. ASKERS NYUPPFÖRDA VILLA VID DJURSHOLM. BYGGNADENS YTTRE. FAMILJERUMMET. KAPTEN ASKERS ARBETSRUM. MATSALEN. FOTO FÖR IDUN AF BLOMBERG. FRUNS KÄLLARE FÖR FRUKT OCH KONSERVER. SERVERINGSRUMMET OCH KÖKET. PANNRUMMET PÖR CENTRALUPPVÄRMNINGEN. IDUN SKANDINAVIENS STÖRSTA SIMHALL.
Clara, äfven deri ett lyckans barn, hade alltid tur med sitt fartyg, och hennes kassa var städse rikt försedd, så att hon kunde tillfredsställa sina oskyldiga önskningar, hvilka oftast gällde någon god bok eller nya noter, aldrig grannlåt, och i tysthet lindra mången nödstälds betryck. Sådan är verlden! Hans föräldrar hade visligen afhållit sig från att omtala sina planer angående Sigrid. „Jag tycker hvad vi skola få trefligt, då vi sitta i våra krusade mössor med glasögon på näsan och stickstrumpan i handen vid vår kaffepanna och ha hvar sin blanka snusdosa på bordet bredvid oss, ty att snusa från en papperstrut i smyg tycker jag är ovärdigt en ädel natur. Det låg såsom ett solljus öfver den unga flickans ansigte denna tid, ett drag af blid qvinlighet, som småningom alldeles utplånade hennes forna sjelfständiga stolthet och den litet trotsiga krökningen på de friska röda läpparne. Hvad kände väl den arma Mari dervid? Hans mörka hår var vid tinningarne lätt grånadt, och äfven skägget skiftade något i denna färg, men ansigtet var icke gammalt, ehuru det bar spår af lidande. Förlåt, men jag hade väntat mig ett annat uppförande, åtminstone denna gång ”. „Huru ledsamt, att hans tycke icke fallit på Lotta ”, tänkte Clara och såg vänligt på sin unga syster, men gladdes likväl att, om hon än måste vara den som stod i vägen för systerns lycka, hon likväl sjelf ingen skuld hade dertill, ty hon hade alltid låtit Kalle förstå, att han ej hade något att af henne hoppas. „Gud ske lof! ” hviskade Mathilda och kysste ömt barnets panna, medan hennes hand hårdt tryckte fru Strengs, „min dotter hvilar i frid under det gamla hemmets tak, vi äro försonade, och nu kan min älskade moder deruppe i sin ljusa himmel fröjdas öfver oss ”. Fru Streng hade äfven blifvit gammal och fått snö i sitt hår, men för henne likasom för de gamla tjenarene lindrades saknaden efter den unga flickan genom hennes bref. Tvenne mindre skonertar var han nästan uteslutande egare af; de hade blifvit byggda kort efter hvardera dottrens födelse och hade fått deras namn.
medföljande fotografierna hem. Vet ni, det bör ni göra en Harfva. Observatrice. N: r 202. Technikum Ilmenau i gång också. Den läsningen är mer Thüringen ' är «n bland de främsta själsodlande än 25-öres böckerna, för högre tekniska läroanstalter för ma stås beroende på olika själar. När skinbyggnad, elektroteknik o. s. v. ni har läst n:r 1, 9, 14, 20 af Idun I samband med den teoretiska under för i år, så kunde vi ju sedan korre visningen inhämtas praktiska kunska spondera om bästa sättet att möblera per å stora fabriksverkstäder. Lämp ett rum med tre fönster. Tapeter lig inackordering anskaffas. Adress: skall ni inte alls ha utan väggarna Dir. Prof. Schmidt, Thüringisches skola målas i en färg som passar till den färg ni ämnar ha på möbel Technikum Ilmenau. tyget: t. «x. mattgrå väggar till guldObservatrice. — Skrif till Ingeniör-Akademi för färgadt möbeltyg. Mildaste pastellmaskinoch elektroingenjörer m. m. blå möbeltyg till elfenbens färgade Wismar a. d. Ostsee. Se annonsen väggai. Stålgrå väggar till lila mö beltyg. Sissie Maxwell. i Idun. n:r 37, sistasidan. Ebon. N: r 207. Både hägg och slånbär äro giftiga enligt hvad jag har hört. Det finnes ju så otaligt många andra slag af bär att koka saft af så inte behöfver ni använda er. af dem. Sissie Maxwell. Har aldrig hört att de användas till och saft. Blommorna äro hvita och sitta på ensamma blom skaft. Bladen bredt lans ett lika. Bä är det mest praktiska säti ren, som börja mogna på eftersommaren, äro runda, blå med stenkärnor och liksom öfverdragna med blåskimatt medels rand e dagg. Till storlek äro de som små körsbär och till smaken mycket erhålla ett kärfva. (Bären hos hagtorn äro röda.) Kombinerad BosättningsLifförsäkring årliga inbetal ningar eget hem till samma pris som vid kontant likvid.
Berättelsen om smörjelsen i Betanien förlägges av Matteus och Markus icke till Lasarus’ och hans systrars hus, utan till Simon den spetälskes hem i Betanien. Har namnet Simon på den farisé, hos vilken Jesus gästade enligt den berättelse Lukas förefunnit och i sjunde kapitlet återger, kommit Markus och Matteus att förlägga den liknande hyllningen några dagar före Jesu död till Simon den spetälskes hus, medan den i själva verket tilldrog sig hos de tre syskonen i samma by, Betanien? Markus berättar: »Men när han var i Betania, i Simon den spetälskes hus, och där låg till bords, kom en kvinna som hade med sig en alabasterflaska med smörjelse av dyrbar äkta nardus. Och hon bröt sönder flaskan och göt ut smörjelsen över hans huvud. Några som voro där blevo då misslynta och sade till varandra: ’Varför skulle denna smörjelse förspillas? Man hade ju kunnat sälja den för mer än tre hundra silverpenningar och giva dessa åt de fattiga.’ Och de talade hårda ord till henne. Men Jesus sade: ’Låten henne vara. Varför oroen I henne? Det är en god gärning som hon har gjort mot mig. De fattiga haven I ju alltid ibland eder, och närhelst I viljen kunnen I göra dem gott, men mig haven I icke alltid. Vad hon kunde, det gjorde hon. Hon har i förväg smort min kropp såsom en tillredelse till min begravning. Och sannerligen säger jag eder: Varhelst i hela världen evangelium bliver predikat, där skall ock det som hon nu har gjort bliva omtalat, henne till åminnelse’» (Mark. 14: 3–9).
under senaste månaderna inlöpa allt tätare uppgifter om officiella underhandlingar och överenskommelser från utlandets sida med myndigheterna i Salamanca oeh Burgos, vilka innebära reglerandet av de kommersiella frågorna utan att därför nämnda regering erkännes. Således har England redan ingått en överenskommelse med general Franco om utbyte av agenter, vilka skola på samma sätt som i fråga om konsulära representanter utöva samtliga de funktioner, som tillkomma sådana beträffande handel och sjöfart. Schweiz har redan länge förberett ett närmande till Salamancaregeringen och har nu tecknat ett handelsavtal med denna, som undertecknats av respektive länders handelsministrar. Samma åtgärd har vidtagits från Hollands sida. Amerikas förenta stater ha uppdragit åt en av legationssekreterarna å beskickningen i Saint Jean de Luz att upptaga underhandlingar med Salamancaregeringen. Mot bakgrunden av sådana åtgärder från andra länders sida förstår man det befogade i de framställningar, som gjorts till svenska regeringen från olika håll och som gå ut på omedelbart upptagande av underhandlingar om en handelsöverenskommelse med Francorege-riugen för att Sverige ej senare skall komma i ett sämre utgångsläge än konkurrerande länder. Från svenskt officiellt håll har hittills veterligen ingenting gjorts i denna riktning trots dessa framställningar och ehuru man väl vet, att en allmän önskan förefinnes härom inom närmast berörda näringskretsar, som för sin del gjort vad de kunnat för att befordra varuutbytet. Det är uteslutande av omtanke om våra framtida affärsförbindelser med Spanien, som man från dessa håll påyrkar snara åtgärder. Man frågar sig vilka sakliga skäl, som hindra vår regering att i denna fråga följa Englands exempel, något som den eljest gör i så många avseenden. De svenska näringsidkarna vägra i det längsta att sätta tro till att inrikespolitiska synpunkter och propagandan i arbetarpressen mot general Franco äro de verkliga motiven till regeringens passiva hållning i detta för vårt land så betydelsefulla spörsmål. Det är ingen hemlighet, att Sverige redan nu betraktas med mindre välvilja i inflytelserika kretsar i Franco-Spanien just med hänsyn till den starkt partiska hållningen i en del av den svenska pressen och det på sina håll onödigt markerade partitagandet för det republikanska Spanien.
" Ja, det ar ju så ", ' tog jag t.il.1 ordet, jag, ait ' bada lcönen %ro ungefär lika ljuset bakom det ' svartaste mörker, att se meniiig i äveii det till synes menings" att för att, ma11neii s k d l kunna leva nyck et polygamer som monoga.mer. ' ' " Är det verkligen .sa miörkt inom det polygamiskt måste det finnas kvinnor, lösaste. Det socialistiska samhällssystemet ar som också leva så. D !et ligger i Irviii-; exuell.a omrkdet fr %gade iien a.ndra icke ett mål i den stora utvecklingsaaiis makt att omandra sai.iSiall.et och .Ekarfrun sin .maii, ' har dn inga erfayrocessen, iitaii endast ett av de medel, en.dast i heiiiies. Om varje kvinna vore: enhaeter, som lriiiliia göra v3.r tro 13 % som vill ge alla ylarelser möjligh.eter att nyedveten old vad naturen ämnat iramtiden I jusare? ' " Jo, det. fiiiiies verkligen en morvaxa sig starka, fria och mogna till arh.enne till, om det gränslo~sa ansvar som bete för ' det stora helas vidare framvilar. på henne angående m.&iisklighe-; onrodnad, fast den inte skön j es f ör marsch mot högre och fullkomligare tens utveckling - ty det ar 11 o 11, mdra an dem,. Jag käiiner f ormer. fkulle hon inte anse siii kropp vara rn %nga unga n+i11, som leva absolut Endast okuiinigheten och s j ' älviskhev i i soptunna eller en avskrädeshög och Irys1r.t. Sport och idrott, natur och ten kunna sta hindrande häremot .. l %ta. den begagnas som s&dan. Ho11 pymiiastik gör det ja.införelsevis 1ät.t. " g.
Vad betyder försörjningshinder och karaktäristika för socialbidragstagares sannolikhet att få delta i aktiveringsinsatser över huvud taget och i jobbrespektive resursaktivering? Stockholm: Centrum för utvärdering av socialt arbete. H. Møller (red. Malmberg-Heimonen, I. Receptionerna hade vanligtvis listor över de besök som bokats in hos någon socialarbetare. People-sustaining kännetecknas av en strävan att ge stöd och hjälp till den enskilde för att upprätthålla eller undvika försämring av dennes välfärd men utan syfte till förändring till det bättre. Wu, C.-F., Cancian, M., Meyer, D. Genom fattigvårdens historia har hjälpsökande sorterats i berättigade och icke-berättigade, en uppdelning som i forskning ofta benämns som värdiga och ovärdiga mottagare av bistånd (Geremek, 1994). Aktuella analyser av möjligheter till fotfäste på arbetsmarknaden visar att genomgången gymnasieutbildning, i synnerhet de nationella gymnasieprogrammen, är positivt kopplat till arbetsmarknadsförankring (Bäckman, 2011). Bilden av maktfördelningen mellan klient och socialarbetare nyanseras av studier som har lyft fram socialarbetares egna upplevelser av maktlöshet och otillräcklighet i arbetet. Stockholms universitet, Sociologiska institutionen. ' An offer you can ' t refuse ': Workfare in international perspective. I artikel IV används också logistisk regressionsanalys för att undersöka samband mellan utfallen arbete respektive socialbidrag och de olika kombinationerna av aktiveringsinsatser och sanktioner. SOFT-förslaget kontrasterade mot förarbetet bakom 1970 års socialtjänstlag som uttryckligen förordade en helhetssyn i arbetet med socialtjänstens klienter (Bergmark, 1987, 1994). Bristol: Policy. Att ha invandrarbakgrund och att vara ensamstående hade ett signifikant positivt samband med socialbidrag medan att vara sammanboende med barn hade ett signifikant negativt samband med socialbidrag. Försörjningshindren är bristande utbildning eller arbetserfarenhet (sammanslagning av två försörjningshinder i artikel I), ohälsa (diagnostiserad), missbruk samt bristande arbetsmotivation. Halleröd, B. Ramlagskonstruktionen ersatte de tidigare socialhjälps-, barnavårdsoch nykterhetsvårdslagarna. Mödrar i allmänhet och ensamstående mödrar i synnerhet fick jämförelsevis sällan aktivering.
Fore allom thøm thetta breff hora aller see kænis Hæluich Stoltefoot, kirkiaprester i Thowæsala, wppenbara meth thesso næ [r] warande mino opno breffue, at jak meth godhom vilia æpter mina wena ok frændra radhe haffua vnth ok giuit ok meth allom ræth wplathet i Guds hedher ok sancti Henrics domkirkionne i Abo til henna bigningh, fore minna forældra siala (! ) ok mina, alt midh gods i Wenthialaby i Lundha sokn liggiande, badhe thet jak ærff [t] haffuer æpter mina forældra ok siælffuer afflath, swasom ær halffnionde stangh i eno gærde oc atthæ stængher ok halff annor alin i andra gærde, meth allom tillaghom i wato ok torro, nær by ok fiærre, engo vndhantagno, som thy godze aff aldher tilligath haffuer meth hemuld bæggia wegna aana. Ty affhendher iak thet forn: de gotzet mik, minom arwom ok tileghnar thet domkirkionne i Abo meth allom ræth til æwerdeliga ægho, ok wil jak skøtha thet vndher henne thet førsta jak kan æpther landhzlaghen a hærædhz tinghe. Til hwlko mera visso oc withnisbyrdh hengher iak mith inciglæ fore thetta breff ok bidher skællikan man min næstha ærwingha, som ær Frederic Arnika Kesckæson hænghia sith inciglæ hær fore meth mino.
August fick också assistera i läkarpraktiken, och han måste ha visat viss fallenhet eftersom dr Lamm föreslog läkaryrket, för att som det sades, förstå sig på livets hemligheter, något som August livligt anammade. » Det finns 90 städer i Sverige, och till den som jag avskyr mest ha makterna dömt mig. Bland andra nämnde psykiater Rejà ansåg att den berodde på alkoholmissbruk, framför allt av absint som Strindberg var förtjust i. Sålunda vårdades Strindbergs syster Elisabeth och dotter Kerstin senare i livet för paranoida symtom. Efter en tids journalistisk verksamhet börjar Strindberg som extra ordinarie amanuens på Kungliga biblioteket i Stockholm 1874 och skriver bland annat » Mäster Olof « och » Röda rummet «. Lugnet betingades sannolikt också av den Sulphonal till natten som dr Nilsson ordinerar. Där tog han en serie fotografiska porträtt på sig själv och sin familj. Denne Berlinläkare utgav och fortsätter: » Jagad av erinnyerna, fann jag mig slutligen i december månad 1896 fastsurrad i den lilla universitetsstaden L. i Sverige. Hotel Orfila i Paris där Strindberg bodde 1886 och där hans » Infernokris « nådde sin kulmen. Med det lugnande inflytande som hyggliga kamrater och läsandet av Swedenborg innebar skrev Strindberg med » Inferno « » av sig « ett års paranoida vanföreställningar. Detta kloster med oräkneligt många rum är bebott av allenast en mänsklig varelse, distriktets lasarettsläkare. Strindberg överväger allt allvarligare att konvertera till katolicismen och starta ett kloster. Och jag har gjort allt hvad jag har kunnat ... Den senare blev något av en mentor och faderssubstitut för den blyge ynglingen August. Samma symtom som 1896 (Inferno). Jag var icke någon stor man i lugnt tillstånd, men normal i uppretat, och ridikyliserad förr redan (Röda rumstiden) anställde jag i vittnens närvaro (en horas också) kl.3 på sommarmorgonen en pittmönstring i fria luften bakom Fyllan på Djurgården. Han upplevde sig som den minst gynnade av barnen. Även han är ansatt av samvetsskrupler; Jag nödgas beundra den raffinerade klyftighet, som utsett denna plats till häkte åt mig.
– Välan, Mr Morland, rent ut sagdt, jag heter Herman Holzmann, är tysk till börden, hofmästare Oliver Basselin hade slutit sig till Gastons män, kaniken åter stannade hos grefven. – Lycklige Mathieu, suckade mödrarna och sågo med afund på mor Morelle, som stolt kråmade sig i portgången till sitt färgeri, svängde och demonstrerade med sina väldiga armar, som i dag voro röda som soldaternas krappfärgade byxor. I löpgrafvarne vid Sebastopol hade hon stoltserat med den hederslegion och korporalsfullmakt som Mr Joubert med sitt blod tillkämpat sig, sist och slutligen hade hon vid Solferino visat honom den sista tjensten, gömt honom i Italiens fria jord och så ilat bort till Paris, för att återsöka det barn som de båda makarne så länge försummat. Han räknar sina triumfer efter det antal hjortar, han hetsar till döds, de räfvar han fäller och hästar han spränger. Denna underrättelse helsades med odeladt bifall af de unga männen. I hela hennes uppträdande låg ett koketteri, så fint, så studeradt, att det åter närmade sig naturen. Hon tycktes föröfrigt vara i den ålder, då qvinnorna ogerna afstå från en skönhet, som redan är i aftagande. – Tala, fader Eustachius, tala. Der vandraren nu går emellan vajande fält och ser rika skördar mogna, fanns då endast hedar, små moras och skogar, – jungfrulig jord, der rädda rådjur, djerfva stigmän och skygga lodjur hade sitt tillhåll, såsom flere bland de från femtonhundratalet härstammande byoch köping-namnen ännu bevittna. Annie tyckes glömma sin kam och sin spegel, hon blickar oafvändt på porträttet, tills tårarna skymma hennes blick; hon torkar bort dem med afvigsidan af den lilla handen, men allt stridare och stridare strömma de, tills hon häftigt reser sig upp, än en gång torkar bort sina tårar, baddar ansigtet i kallt vatten och högt säger för sig sjelf: – jag måste gå till Mrs Pull; bättre än ovisshetens oro är visshetens smärta. John öfvertog konsthandeln och allt började gå baklänges för oss.
Stockholm. N:r Fredagen den 26 februari 1892. p l. » (5: 50 Idun ensam » 4: — Byrå: Klara v. Kyrkogata 7, 2 tr, (Aftonbladets nya hus.) Redaktör ocn utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. Allm. Telef. Boktr.-Aktieb. Utgifningstid: hvarje helgfri Gernandts fredag. Lösnummerspris I 5 öre. allt för snart skördad af döden, Kerstin Cardon, Emma Ek vall, Amanda Sidvail och Christine Sundberg, hvilka alla bekräftat, att kvinnans förmåga inom konsten ingalunda är ringare än flertalets bland män. Det högsta i konsten uppnås ej häller af många af det manliga släktet, och likväl äro konstidkarne bland detta ojämförligt talrikare. Af de nyss nämnda målarinnorna fästes stora förhoppningar vid Christine Sundberg, hvilken Christine Sundberg. konstnärinnor. vinnan tige i församlingen — sä lydde det apostoliska ordet och ännu åberopas det på åtskilliga områden af mänsklig verksamhet, till och med inom konsten, dock icke den sceniska, ty där har man för länge sedan tröttnat vid att se manspersoner återgifva fruntiminersroller, men väl inom målning och bildhuggarkonst. Det finnes till exempel manliga konstnärer, som icke kunna lida, att en kvinna handterar penseln eller modellerstoeken. Antalet af så- dane ofördragsamme » skapelsens herrar » är dock i aftagande. De ha nödgats erkänna, att äfven det » svaga könet » kan verka i konstens rike. Man har till och med gifvit kvinnan rätt till undervisning i bildande konst. För några årtionden sedan var undervisningen vid vår konstakademi förbehållen endast åt manlige lärjungar, och det var endast Qvarnströms kraftiga ingripande, som mot slutet af 1840-talet utverkade, att Amalia Lindegren och några yngre konstidkande fruntimmer fingo tillträde till akademiens undervisning, dock icke såsom en lagstadgad rättighet för alltid, utan af gunst och nåd för någon kortare tid.
Denna förvaltningsrättsligt grundade lagstiftning är inriktad på allvarligt förorenade områden som utgör en fara för människor och miljö i omgivningen. Jag menar emellertid också att det är viktigt att som Westerlund betona att valet av lagtolkningsmetod är avgörande för de rättsliga styrmedlens måleffektivitet i en ny och förbättrad miljörätt. Detta instrument förekommer dock vanligen i samband med olika tillståndsregimer, vilket gör att det har de begränsningar som nämndes i punkten ovan. På så vis har han bättre förutsättningar att kunna ställa återkrav mot övriga ansvariga. Forsbackas resonemang om att miljömyndigheten – allmänt betraktat – skulle inta en civilrättslig position gentemot en tillståndshavare menar jag saknar stöd såväl i bestämmelsernas allmänna uppbyggnad, som tidigare praxis från Koncessionsnämnden. Så finns här regler som syftar till att motverka spridning av miljöproblemet genom ” jordflytt ” och en möjlighet att ge allmängiltiga föreskrifter i kartlagda områden. 688 Om återställning visar sig tekniskt omöjlig att genomföra eller oskäligt kostbar kan också s.k. ICM-metoder accepteras. Det danska intresset för dessa frågor har främst att göra med landets höga befolkningstäthet och dess beroende av grundvattnet för vattenförsörjningen. These actions shall include prevention of harmful soil changes (to the soil), rehabilitation of the soil of contaminated sites and of waters contaminated by such sites; and precautions against negative soil impacts. 497 Bocken, H & Ryckbort, D & Deketelaere, S: Codification of environmental law – Draft decree on environmental policy. De senare har tillsynen över listverksamheterna och sådana verksamheter som bedrivs av kommunerna. GEC GAD, Köpenhamn 1992. 330 8.4 Sammanfattning av diskussionen Kapitlet behandlar skillnaden mellan ett förvaltningsrättsligt eller ett skadeståndsrättsligt perspektiv på ansvar och skyldigheter kring förorenade områden. Detta är också utgångspunkten för den reglering som numera återfinns i 10 kapitlet miljöbalken. En sådan tolkning var alls inte nödvändig eller oundviklig utifrån bestämmelsens ordalydelse, förhistoria och ändamål. European Law Review 1990 s. 103. Något sådant kan jag emellertid inte läsa ut av föreskrifterna som istället enbart talar om preciserade åtgärder.
CS har också genom en arbetsgrupp låtit utarbeta ett diskussionsunderlag om demokratioch inflytandefrågor. Enligt fullmäktiges uppdrag har CS under verksamhetsåret kartlagt strukturförändringar i lokalföreningarna. Två lokalföreningar, Gotlands och Jönköpings, har inrättat lokala kanslier med ekonomiskt stöd från förbundet. Det innebär att 23 lokalföreningar nu har någon form av kanslifunktion med sammanlagt 29 anställda, de flesta på deltid. Utredningen belyser sex modeller för hur lokalföreningar kan organiseras eller samverka när sjukvårdshuvudmannaområden ändras.
Han blåste ett rökmoln mot fönstrets stora, blanka skiva, lutade huvudet bakåt och såg under halvslutna ögonlock ut över gatan och strömmen upp mot Söders höjder. Pekande med cigarren i samma riktning sa han: Nej, jag tänkte inte på Bochums. Jag satt och tänkte på ett litet hem som fanns där uppe i södra bergen. Det var mitt barndomshem. Och inte så värst mycket att skryta med. Ett rum och kök. Några äldre och förnämligare möbler från ett prästhem på landet. Resten pinnstolar och dragsoffa köpta hos Löfgrens vid Oxtorget. En tusenlapp för det hela skulle säkert varit en betydande överbetalning. Åtminstone om jag fråntar symaskinen som lär ha kostat sina modiga hundratjugu riksdaler. Bara den! Och som dessutom var en mycket dyrbarare pjäs än så. Eftersom den födde både mor och mig under många Herrans år. Nå ja, jag kom att tänka på det där lilla hemmet just därför att jag satt i min hustrus magnifika barndomshem och plågades av hennes sentimentala ögonkast. Jag sa till mig själv: Ska det nu vara rim och reson att hänga så fast vid de här gamla gobelängerna och det andra krimskramset och pappas rum och mammas kabinett och det hela? Ett barndomshem är ju alltid kärt. Jag tyckte också om mitt. Men det är någonting att minnas på lediga stunder, ingenting att gå och dalta med. För ett tiotal år sen upplöstes mitt barndomshem då gumman mor flyttade över till oss. Hon tog med sig ett par av de bästa möblerna och några små minnen. Resten vandrade till auktionskammaren eller skänktes bort. Min hjärtnupna hustru sa: Men svärmor ska väl ändå ta med sig den kära trofasta gamla symaskinen! Va svarade gumman? Äsch det skrället har väl tjänt ut! Ändå hade skrället som sagt betytt vårt dagliga bröd i långliga tider. Men vi fattiga eller fattigfödde är inte sentimentala och gudskepris för det!
dhe näst särdeles bettring supplicando det impetrera. (Stipendiarii sunt Petrus Gråå, Johan Liungh, Tomas Lårman, Ericus Lovisini»/.) Dhe öfrige samptlig föruthan sti* pendiaterne, skole böta efter Kongl placatet 12 mk sö\iwerm\xx. för grassation, dessföruthan skola desse efterföiliande num. 1. Ericus Linning, Johan Spett, Johan Cam pani»/, Joh. Hwalbergh, Joh. Fult, sittia i carcere uthi 12 dyngn. Num. 2. Uthi åtta dyng, som ähre: Ericus Kraft, Laurentius Krabbe, Malmoeni«/, Vestringh, Olaus Elgman, Johan Theodori, Birger«/ Karlbergh, Jonas Saleni«/. Num. 3. som ähre: Ericus Arvidi, Ericus Liungh, Daniel Elfsundius, Erlandus Noreni«/, uthi 4 dyngn. Num. 4 som åthskillige gånger hafwa deprecerat sin skuldh uthi 2 dyngn, som ähre: Johan Berner, Petr»/ Laur. Bromeni«/, Laur. Type«/, Olaus Hyltingh. Och dher någon af desse illa förhålla sig i carcere medh dryckenskap och buller, den skall till publicam relegationem förfallin wara. Pistolerne skola dhe få lösa mz 10 dr kopp<*rm:tt. 6. Johanni Comstadio bewilliades egen disputation hålla. Den 2 Marti) höltz Consistorium maius, praesent. M. Rectore, D. Stigzelio, D. Edenio, M. Rudbeck, D a Gavelio, Dn. Ol. Rudbeck, D. Hoffwenio, M. Fornelio, M Unonio, M. Ravio, Dn. Bureo, M. Liungh, M. Fontelio, Joh. Bergh. 1. Uplästes Kongl M:ttz privilegium för Johanne Hoffwenio att allena niuta instru
De menar att övergången från grundläggande utbildningsnivåer till högre utbildning bör förstås som resultatet av en process som genom hela utbildningssystemet delar upp eleverna på basis av exempelvis föräldrars utbildningsnivå, sysselsättningsstatus och inkomstnivå. Mångfalden upplevs som något positivt för eleverna som får vistas i en skolmiljö som på ett bättre sätt än tidigare upplevs återspegla hur samhället ser ut. Hoxby gör en analys av ras, etnicitet, socioekonomisk bakgrund samt prestation hos elever i samtliga charterskolor som var verksamma läsåret 2000-2001. En bit in på den första terminen började en ny flicka i klassen, Ayfer. I fallen med de muslimska friskolorna var det just den religiösa profilen som var avgörande för valet av skola, inte en allmän bedömning av utbildningens kvalitet och innehåll. Det är också i de äldre årskurserna som de reser mest. Inledningsvis vill jag tacka alla de personer - tjänstemän, skolledare, lärare, övrig skolpersonal, föräldrar och elever - som jag mött under mitt fältarbete. Betydelsen av den egna identitetens olika komponenter är situationsbunden, och de olika beståndsdelarna lyfts fram och betonas i olika sammanhang (se även Lundqvist 2010). En annan utveckling inom skolväsendet i början av 2000-talet som projektet tog fasta på var det ökade antalet friskolor och den upptrappade konkurrensen mellan fristående och kommunala grundskolor. Jag var intresserad av att ta del av deras erfarenheter av skolvalfriheten och dess konsekvenser, men också deras åsikter, tankar och känslor – med andra ord deras subjektiva upplevelser. Jag träffade de tjänstemän som ansvarade för barnoch ungdomsfrågor i aktuella stadsdelsområden samt skolledningarna för Dalaskolan, Erikskolan och Marielundskolan. Ingen av de lärare som jag mötte under mitt fältarbete uttryckte explicit att de såg eventuella svårigheter med svenska som ett uttryck för en bristande ” svenskhet ”. Ett par år senare antogs ytterligare reformer där föräldrarna gavs rätten att välja skola och konkurrensen mellan olika skolalternativ främjades. De upplever dock i sin tur en betydande konkurrens från andra skolor med högre social status och större kapitaltillgångar både avseende elevunderlagets generella kapitalinnehav och skolornas egna symboliska värde. Inte minst gäller detta föräldrarnas utbildningskapital som avspeglas i en inställning om att det är viktigt med en bra utbildning, och i ett kritiskt förhållningssätt gentemot vad som uppfattas vara ogynnsamma sociala och pedagogiska miljöer i de socialt utsatta förorternas skolor. Hur ser könsfördelningen ut?
Som ersättare för lagmannen eller för en rådman får den anlitas som är eller har varit ordinarie domare eller som är eller har varit ledamot eller fiskal i kammarrätt eller hovrätt eller som under minst sex månader har utfört en kammarrättseller hovrättsfiskals arbetsuppgifter. Om det inte finns någon med sådan behörighet att tillgå som ersättare för lagmannen, får kammarrätten förordna en förvaltningsrättsnotarie som har tjänstgjort sammanlagt minst ett år och sex månader och som under den tiden har haft förordnanden enligt 20-21 §§ i sådan utsträckning att han eller hon kan antas ha fått tillräcklig erfarenhet. Ett förordnande får dock inte innefatta handläggning av mål eller ärenden som är omfattande eller svåra eller som kräver särskild erfarenhet. Om det inte är möjligt att lösa ersättarbehovet på det sätt som anges i första-tredje styckena får förvaltningsrätten anställa en vikarie för lagmannen eller för en rådman, om vikariatet beräknas vara högst ett år i följd. Som vikarie för lagmannen eller för en rådman får den anställas som är eller har varit ordinarie domare eller som är kammarrättseller hovrättsassessor. Om det inte finns någon med sådan behörighet att tillgå och om vikariatet beräknas vara endast sex månader får som vikarie för en rådman även den anställas som har varit ledamot eller fiskal i kammarrätt eller hovrätt eller som under minst sex månader har utfört en kammarrättseller hovrättsfiskals arbetsuppgifter. 42 § Om en lagman är förhindrad att utöva sin anställning och om någon ersättare eller vikarie inte har utsetts eller anställts av regeringen eller förvaltningsrätten, skall kammarrätten förordna en ersättare. 43 § Vid tillfällig arbetsanhopning får förvaltningsrätten anställa den som är eller har varit ordinarie domare eller som är eller har varit ledamot eller fiskal i kammarrätt eller hovrätt eller som under minst sex månader har utfört en kammarrättseller hovrättsfiskals arbetsuppgifter att för enstaka, kortvariga perioder utföra domaruppgifter i förvaltningsrätten. 43 a § I en förvaltningsrätt på samma ort som en tingsrätt får lagmannen, med den anställdes samtycke, förordna ordinarie och icke ordinarie domare vid tingsrätten att tjänstgöra vid förvaltningsrätten. Ett förordnande ges för viss tid. Ledigheter 44 § Om inte regeringen eller Domstolsverket enligt särskilda föreskrifter om ledighet för domare skall besluta om ledigheten, beslutar förvaltningsrätten om ledighet för egen personal. 45 § har upphävts genom förordning (1996:1124).
— Naturligtvis, ehuru jag inte är det, det vill säga: det är medvetet, jag dricker. Men det har i hennes egen släkt funnits så pass abnorma — det kallas excentriska — medlemmar, att hon ej tänker på det. Själf har hon en massa begär, som godt kan motsvara dylikt. Nej, men bara det att hon icke hos mig funnit hvad hennes flickdrömmar skapat om mannen, lika litet som jag funnit en kvinna hos henne, hade säkert för länge sedan skilt oss äfven lagligt. Jag kan endast antaga att det är emedan hon är engelska som ej detta inträffat. Det anses visst för omöjligt att upplösa ett äktenskap i England — jag menar af och inom hennes klass. Skammen drabbar kvinnan, tror jag. Det är också likgiltigt. Allt är likgiltigt. Innan jag mötte Clary hade jag ett förhållande. Det var fritt i ordets bästa betydelse. Hon var änka, ung, oberoende — och var kvinna. Till all lycka har jag aldrig satt barn i världen. Det gjorde att hvarken den gången eller nu uppstod finare band, som icke kunna slitas annat än till det yttre. Men i det förhållandet, som var starkt sinnligt, tog öfvermättnanden ut sin rätt och till sist hatade jag köttet och köttets lust. Min erotik är borta som så mycket annat. Jag tror ibland att jag aldrig kunnat älska — på det högre planet. Icke ens ha en vän. Ego, sa’ du. Ja och nej. Jag säger: ensam. Det är icke roligt. Och vare sig du tror mig eller ej, så hatar jag mitt eget själf. Griff låg i aktern och rökte. Han stirrade upp i det blå utan att svara. Helge började vefva på signalluren hvilken stod på rufftaket. En rad ohyggliga trumpetgurglingar hördes och smällarna ekade från den svartgröna skogsstranden midt emot. Men inga motorbåtar funnos i närheten, som kunde komma till undsättning och bogsera in dem. Bendel tog ned flaggan och städade undan. — Vi få hoppa i land och telefonera, afgjorde han.
Ingen tviflade på att icke det var sant, hvad den främmande officeren berättat; ty något så fräckt och vanvettigt, att en ensam man, utskickad från en liten tropp på hundra femtio soldater, rider åstad och uppmanar en fientlig styrka på tre tusen man att draga bort, kunde de icke tänka sig. Kungen såg det och log, men sade ingenting. De hade väntat sig se en flykting, förtviflad och nedböjd af olyckan, och funno i stället en härskare, lugn som om ingenting inträffat. Förbytta till skrämda får från att ha varit rytande björnar. I så fall och då ers majestät befinner sig på denna sidan floden, kunna vi från Bender knappast bringa hjälp hastigt nog. Öfversten genomläste den noggrant och i synnerhet studerade han uppmärksamt namnet. Fick ni aldrig veta något om henne? Björn hade sett dagsljuset skymta fram genom ett hål, som han gjort med en käpp. Slutligen tog han till ordet och yttrade, att han vore benägen att gå in på tsarens förslag och låta honom fritt aftåga med sin här, men att han därvid hade ännu ett villkor att framställa. Genom kungörelser och spejare har han med löfte om lindrigare skatter och mildare behandling sökt locka den norska allmogen bort från Danmark och på sin sida. Men marschera kunde han ej, icke ens sitta till häst. var det enda Pontus kunde få fram. Hvarför var icke kungen här? – Hur vi hade det? Men hvad grubblade han väl på? – Äfven han trodde dem och lugnade sig. Han kände sig förfärligt matt, det var som om hela kroppen domnat bort, men han vågade likväl icke somna. Kruse klämde sporrarne i hästen och satte honom i galopp. Här trifs jag och här stannar jag. Vi komma snart till passet, svarade kungen och dref på sin häst. Han må tjäna andra dylika lycksökare till varnagel. Så nämner han Lagerkrona, som dittills aldrig haft något betydligare krigsföretag sig anförtrodt. Men att utan sultanens tillåtelse upplåta länderna för honom och hans här, det vågade han ej. Det var ju den naturligaste sak i världen att kung Karl ville ha sina trupper samlade hos sig. De sköto ut den, bundo hästarnes tyglar vid aktern och drefvo dem ut i floden.
Jag visste att det var kortsynt och närsynt och att sveket stammade längre ifrån, från en oskyldigare ålder, ty allt utspelas i barndomens otydliga värld och de värsta felen begås alltid fullkomligt oskyldigt. Det är inte någon liten bedrift och som för att hälsa den skakas byggnaden av en väldig stöt, och ett fruktansvärt skrik, ett vrål som ekar mellan väggarna får mig att hoppa högt i vädret. Den vises hus omringar trädgården med en rad lätta byggnader på träpelare som i sin tur vilar på flata stenar. Hon klappade i händerna då hon släppte in honom. Syster Béatrice drömde sålunda om en de Menlösas Pingstdag, som skulle sänka sig ner som eldstungor på deras hjässor, förjaga mörkret i deras hjärnor och häva deras tungors förlamning. Byggnaden är bräcklig. Alexandre som fortsatte att sköta soptippen i Sainte-Escobille hade häktats för lurendrejeri och brott mot de ekonomiska förordningarna. Jag får lov att lära henne att knacka och inte komma in förrän jag har samlat ihop mig. Fiendskapen mellan de båda bröderna förgiftades ytterligare av materiella omständigheter. Bland de vita kullarna? Han tog emot mig som en son. När tranan böjer sin hals, när sköldpaddan sträcker ut sitt huvud, tunnar de ut sin andhämtning, förlänger den väg den tillryggalägger och utökar sin livslängd. Uppförd på det ställe där det av La Vérendrye 1738 anlagda fortet en gång reste sig, vid Röda flodens och Assiniboines samflöde. Jag läste tidningen. Återstår att jag gillar luddet i Roanne som gör att avfallet får en tweedliknande konsistens. Det var lågvatten och gölarna på stranden återspeglade de söndertrasade molnen. Monsieur Ned Stewart lämnade oss i gåva en dubbelkikare TVILLINGEN. Paul Han längtar efter att på nytt låsa in sig i cellen där yttervärlden reducerats till graciösa tecken sammanlänkade enligt en subtil formel. Vad rör det mig, när allt kommer omkring? Klagande söker han efter en lika-bror tillsammans med vilken han skulle kunna innesluta sig i ett oändligt famntag. Vilken märkvärdig tid vi lever i! Och Deborah jämrade sig, vred sina händer, anklagade sig som för ett brott att hon så länge hade övergivit sin trädgård.
» Hvad, hafva vi vunnit en ny seger? » Haf tålamod mina vänner och kämpa mot sjukdomen om den vill smyga sig inpå eder! » Detta var dock långt ifrån humant gjordt », inföll åter Döbeln, » likaså litet som ett strängt förfarande emot en allmoge, som af sin lagliga styrelse uppmanas att gripa till vapen! Den andra kosacken vaknade i detsamma, men låg bunden till händer och fötter. » Men huru skall jag få se Torsten, innan jag reser öfver till Sverige? » Den 19 mars tågade Kulneff med 600 kosacker och tre skvadroner husarer öfver Alands haf. » Godt, då skall du också se till att du får dig en sup och varm mat när folket får extra förplägning i dag! » SAMPO. Hafva bönderna i trakten åter velat resa sig emot ryssarne? » Adlercreutz var en samvetsgrann man i tjänsten och det räckte långt in på eftermiddagen, innan han hunnit göra sig väl underrättad om tillståndet i lägret. Det var Roth som då velat träffa majoren med Pehkonens gevär. I detsamma kom gästgifvaren med ett ljus. Gustaf Rosenstjerna hade af konungen straxt efter 1772 års revolution erhållit kammarjunkartiteln, vistades då flere år i Stockholm och deltog i det politiska lifvet. Torsten kände blott huru han sköt med skidorna ut i luften och föll ned i en afgrund Adlercreutz emottog honom med ett sakta utrop af glädje, ty Döbelns ankomst var för honom en fullkomlig » Välkommen, herr öfverste! Nikolai Mickailovits är allt en handlingens man! » Jag vet att de våra ännu stå där det är bra att det redan är mörkt, ty då kan jag simma undan tyst som en fisk men mitt goda gevär, min gamla följeslagare i alla strider, måste jag dock lämna dig till pris åt ryssen nej, hällre offrar jag dig åt necken, måhända får jag honom då blidare stämd emot mig och han låter mig åter komma oskadd på landtbacken farväl du gamla vän, glöm du häller icke mig någonsin! » Lejonklo klädde sig i hast och öppnade fönstret. Våra nickhakar bära icke så långt och föröfrigt hålla sig ryssarne dolda i en skog. »
Bij faa sywkom mästh wm waaren tha titimalus standher j blomsther, och \| vlmus giffwer sina frwkth, Thy thee ätha thär aff swa förgirogth swa lostandis äffther winthren, oc swaa faa the lösan bwk thär aff ath the döö wm the fa ey läkedom snarlika Oc the bij som döö läggis j eth torth rwm om wintren oc ena honagx kakw pa them, oc när warmpt wädher bliffwer wm waaren bäris wth oc kastis aska pa them aff fikona trä brendh oc jnnan tre tima fa the liff krypa jn j stokken, Än förwara heller j swa matto ath the ey döö, Tak fröö aff malo punico oc stöth oc läth thär win wppa, äller törkade winbära klasa stöth mädhawin oc giff them sywko bimen ätha, Jtem tak menniskios pis oc säth när bistokkana, oc synes wäl ath the haffwa then sywkdommen när the tya jnne j stokkenom oc stwndom wtdragha dödha fran sigh, och tha tak honagh oc sywdh, oc stöth tör eke äple j pwlwer äller törkadha roser oc rän jn j stokken til bin, Jtem goth är oc ath rökia them mädh galbano Jtem hendher them oc en annar sywkdom \| swaledis Bij plägha försth byggia til swa mykith wax som the tröstha sigh wpfylla mädh honagh, oc hendher swa sidan ath när the langth wth fara ath dragha honagh kombir rägn äller slagh oc dräper them j wathn oc bliffwa thär mädh swa faa ath the orka ey fylla thet the haffwa bygth aff waxeno, oc swa förfwlna thet waxith oc växa marka mädh tidhenom oc bin bliffwa dödh, och tha är bätre samman fögha bij aff twam stokkom borthkastandis annan konwngen för än thet bygda waxit rwtna Äller oc takes borth thet waxith som tompth är j them stokkenom, men thet skal göras warlika, thy röras nokot the andro honagx kakwrna tha öffergiffwa bin then stokken strax Jtem är oc en annar sak hwj bij döö thy mykith blomster wäxer wm waren oc aarith, oc swa göra bin jnthe annath wthan dragha honagh oc aktha jnthe ath ögxlas, oc them thykker ath winningen är godh som bin ägha, ey aktandis ath bin förgaas \| thär aff ath the swa mykith draghn jngha wngana görandis aff sigh Oc thy skwla bin stängias jnne hwar tridhie dagh swa ath the ey komma wth haffwandis smaa holl til aanda rwm, oc tha göra the wnga wantröstandis sigh wpfylla waxith mädh honagh opfyllandis mädh wngom, oc är witandis ath konwngen han wäxer ey aff them almennelikom bimen, wthan haffwer storth säthe affwer andra oc pipor wm kringh sigh fwlla mädh rödho färgo oc strax han haffwer fangith winga thaa prydhes han thär mädh swa som mädh gwll, LatinSida När stokkana ypnas 165
»Tok heller! Du tror fäll int, du prostmor, att det är ...» »Anna!» utropade Karl-Artur med sträng röst, och hustrun avbröt sig mitt i meningen. Den äkta mannen vände sig till prostinnan. »Min nådiga tant måste ursäkta. Jag har sagt till Anna mångfaldiga gånger, att det inte går an att säga ’du’ eller ’prostmor’. Vi kan verkligen inte här nere i landet rätta oss efter det, som är skick och sed i Medstubyn.» Han fortsatte sin berättelse, och prostinnan lyssnade helt förstrött. »Vad skall det här bli av?» tänkte hon ganska orolig. »Och jag, som hoppades, att han skulle få en hustru, som kunde hjälpa honom ur allt hans trångmål!» Vad prostinnan i första rummet tänkte på, var naturligtvis förhållandet till fru Sundler. Hon för sin del förstod mycket väl, att däri inte fanns något otillbörligt, men det var mycket förargligt, att det skulle gå onda rykten om hennes mans ställföreträdare. Hon hade försökt övertyga skvallersystrarna borta i kyrkbyn, att Thea Sundler var för klok för att kasta sig i något äventyr och att hon inte begärde något annat än att få sjunga för Karl-Artur eller promenera uppåt Korpåsen i hans sällskap i solnedgången och stirra efter moln med guldkanter. Men vad hjälpte det? Eftersom hon var Regina Forsius och hade suttit som prostinna i Korskyrka i femtio år, hörde de på vad hon sade, men i nästa ögonblick var förtalet i full gång igen. »Ett mer, syster lilla! Nog förstår vi varför Thea ställer till med det här giftermålet. Ett mer, ett mer! Det är organisten, som ska lugnas. Ett mer, ett mer! Vet syster, att hustrun ska ligga i köket som en piga? Ett mer, ett mer! Har syster sett liggsoffan? Ett mer, ett mer, ett mer! Kan syster tycka, att detta är något äktenskap?» Liggsoffan hade prostinnan hört så mycket talas om, att hon hade beslutat sig för att göra i ordning en gammal paradsäng, som hon hade stående på ett gästrum, och skicka den till det nya hemmet. Hon antog, att detta hade bidragit ganska mycket till att lugna förtalet, men den bästa medicinen för de onda tungorna hade varit, om Karl-Artur hade älskat sin hustru och visat det.
Orsaken till mamsell Saras förvåning och harm var följande: Lena hade nemligen, utan att rådfråga henne och utan att följa det allmänt antagna bruket, att afstå brudkronan, när man vet sig icke vara värd att den bära, låtit utspöka sig, icke allenast med krans och krona, den sednare så stor som den kung Pharao har, när han i Hübners Bibliska historia sitter och «förstockar sitt hjerta», utan hon hade jemväl en hel hop blommor, glitter och grannlåt i hufvudet och i öronen, samt håret brändt till en hop stripiga lockar, hvilka allaredan hängde spikraka. För resten hade hon en gammal, tre alnar vid, svart sidenklädning, som satt snäf som ett korfskinn på den redan rätt massiva figuren, och alldeles för kort både i lif och kjol, samt med korta gammalmodiga «puffärmar» och fasligt utringad om halsen, hvilken således förblef alldeles bar och var behängd med en otrolig mängd gamla perlband, messingskedjor och annat lappri. Ett rosenrödt bredt sidensarsband till skärp, med stora ygglor och hängande ändar, fulländade den förfärligt smaklösa toiletten; och Lena, annars af ett ganska hyggligt utseende, såg nu ut som ett verkligt åkerspöke. När mamsell Sara åsett allt detta och tillika märkt en stor flathet hos hushållerskan, som egentligen var upphofvet dertill, hade lånat Lena svarta sidenklädningen och spökat på henne det öfriga, så hade mamsell Sara svårt nog att hålla sig för skratt, men lyckades dock dermed, och ordade nu, vänd till densamma hushållerskan «folgendermassen», såsom det alltid står i Vossens Luise:
Han vaknade i en dröm. Han hade varit hemma och många år tillbaka i tiden. Det var på en stor gård till det hus, han bott i som pojke innan fadern fått platsen i Brandstodsbolaget och flyttat till Norrlandsgatan. Det var vid Majorsgatan och han såg gården med den gamla linden, raden af spjälade afträdesdörrar och den svarta brandstegen som stod upp mot en hög, gråhvit brandmur. Han såg också barnen som lekte jägare och hund mellan trädet och soptunnan. Och midt på gården i en folksamling stod en gammal afdankad herre, en tysk-dansk som gick omkring och härmade djurlåtar och gjorde trollkonster. Han hade hvitt hår och hvita mustascher och pipskägg, litet grådaskigt och bockaktigt, men af gammal fransk snitt. Hans ögon voro bruna och vänligt förtviflade, och hans rock var brun och lappad på armbågen. Han sade: – En lille schvin! Och så grymtade han som en gris. – En schkate! Och då kraxade han som en kråka. Sedan tog han upp ett sammanvikt papper och lät det bilda en mängd figurer – en hatt, en lykta, en solfjäder, en trappa. Och till sist drog han blår och granna pappersband ur munnen. Från fönstren kastade man kopparslantar invecklade i tidningspapper. Helge såg vaken för sig den gamla gycklarens drag, så tydligt som hade det varit i går, han lekt på den gamla gården. Kontorsklockan slog och han ryckte till. Det var tio slag. – Nu gick tåget. Han frös till och reste sig. I detsamma knäppte det bort vid Clarkstreet-ingången och en patentnyckel skrapade. Någon skulle komma in i kontoret. Bendel blef hastigt fullt vaken och smög ut genom bakdörren, hvars pneumatiska stängare ljudlöst slöt den efter honom. Han ville icke ses, men undrade hvem som så sent en söndagsafton besökte kontoret. Genom hallrutan spejade han försiktigt in i lokalen. Då såg han en herre långsamt komma in och vrida ljus på en tre, fyra lampor; utan brådska ta af sig öfverrock och hatt och därpå draga af sig handskarna. Det var experten, herr Curtiss.
Landet ska indelas i tio belägenhetsklasser och korrektionen för belägenhet (kb) ska bestämmas till följande belopp: Klass Område Korrektionsbelopp i kr / kWh 1 Lule älv och norr därom - 0, 13 2 Skellefte älv uppströms Bastusels kraftverk - 0, 50 3 Skellefte älv med undantag av sträckan uppströms Bastusels kraftverk samt området norr därom till Lule älv - 0, 05 4 Gide älv och norr därom till Skellefte älv - 0, 05 5 Ångermanälven med biflöden och norr därom till Gide älv - 0, 02 6 Indalsälven och norr därom till Ångermanälven +0, 06 7 Ljungan och norr därom till Indalsälven +0, 13 8 Ljusnan och norr därom till Ljungan +0, 13 9 Dalälven och norr därom till Ljusnan +0, 26 10 Söder om Dalälven +0, 38 Förordning (2012:411). 32 d § Faktorn för storleksinverkan avseende värdet i kronor per kWh för mark (fsm) skall bestämmas med ledning av kraftverkets normalårsproduktion (Wn) enligt följande formel. / formeln är inte med här / Faktorn skall anges med tre decimaler. För kraftverk med en normalårsproduktion av 10 000 000 kWh eller lägre skall faktorn bestämmas till 0. 33 § Om ett kraftverk, som saknar strömfallsfastighet, är beläget i flera kommuner och därför enligt 4 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall uppdelas i flera taxeringsenheter, skall taxeringsvärdet först bestämmas som om egendomen varit en enda taxeringsenhet. Därefter fördelas de sålunda bestämda värdena mellan de taxeringsenheter, vari egendomen uppdelats, enligt vad som anges i andra och tredje styckena. Markvärdet fördelas mellan taxeringsenheterna efter den fallhöjd, som tillhör i taxeringsenheten ingående fastigheter eller som sådana fastigheter har rätt till genom servitut eller liknande. Om flera strömfall med olika vattenföring sammanförts till ett kraftverk, sker fördelningen med ledning av fallhöjd och normalårsvattenföring. Byggnadsvärdet fördelas mellan taxeringsenheterna med ledning av byggnadernas belägenhet.
Huru ängsliga de än alla tre kände sig, isynnerhet Blom, så var det emellertid icke nu tid att låta känslorna få fritt lopp. Den nedslående utgången där tycktes beröfvat honom kuraget att försöka få nytt arbete någon annanstädes. Att det icke kan fortgå i längden utan måste bli upptäckt? Den stackars Richard kände sig som den olyckligaste varelse under solen, då han skilts från Fanny. – Jag tackar er för er uppriktighet, afbröt Fanny. det är då verkligen ni? Om Irma och Fritz hört detta namn för fjorton dagar sedan, skulle de icke fäst den ringaste vikt därvid. Det finnes väl någon fristad, dit hans röst icke når! – Jag har endast sagt, att jag icke vill spela utan kontanter på bordet! Onkel Klaus rynkade smått på näsan och harsklade sig. Till båtarna! Hvad har väl händt på dessa fjorton dagar, under hvilka jag legat sjuk? Denna hvila, som skänkt dem, alla tre, friska krafter, hade emellertid låtit kommissionären Groth icke allenast hinna upp dem utan äfven hinna förbi dem. Hade fru Groth lagt närmare märke till honom, skulle hon kanske blifvit förvånad öfver hans åtskilligt förändrade utseende, men han stod med ryggen vänd mot dörren, då hon kom ut, och skyndade att efterkomma hennes ord utan att ge henne tid till några iakttagelser. Han skulle bli bortdömd till tvångsarbete. Kanske sanning legat till grund för pratet; säkert är emellertid, att vissa af gästerna rönte särskilda prof på värdfolkets älskvärdhet och just dessa, med hvilka ryktet handskats litet hårdhändt. – Förstår ni mig icke? Hvarken musiken eller gästerna intresserade honom särdeles. TIONDE KAPITLET. Än en gång på Gråboda. – Med första tåget i morse, svarade Lundby. Sedan han länge betraktat fabrikens facad samt gått några hvarf af och an framför densamma, synbart obeslutsam om hvad han skulle göra, närmade han sig porten och ämnade gå in. Fruarna och flickorna hade tårar i ögonen, men de sladdrade lika mycket för det, herrarna försökte att bibehålla sina likbjudareminer medan de anklagade, vittnade och dömde den fallne kamraten. Sören ryckte till, då han hörde ett ljud strax bakom sig och han vände sig om.
satt vispning sjuda, då den upphälles M i d d a g: Dillkött på får med pooch vispningen fortsattes tills krämen är kall. Den till hårdt skum slagna tatis; lingonpäron med grädde. FREDAG. F r u k o s t: Smörgåsbord; grädden nedröres, massan slås därhafregrynsgröt med mjölk; » pytt i efter i glacemaskin och vrides omkr. garanti för en ren och oförfalpanna » med rödbetor; kaffe eller t e. hvarefter den nedpackas och skad natursaft, använd då uteM i d d a g: Brynt hvitkålssoppa med fryses 1 — 2 tim. slutande A.-B. LINGONS tillverkMarängerna fyllas med glace och serfläskkorf; pösmunkar å la Skogshöjd ningar. Genom modärna appaveras dubbla. med sylt. rater i filtréroch steriliseLÖRDAG. IVa kg. buljongskött (helst safter utan spår af vara sig eller te. M i d d a g: Korfkaka med skiförbringa), 8 ansjovisar, 2 ägg, IV2 konserveringsmedel eller andra radt smör och lingon; blåbärssoppa kkp. tillsatser. med skorpor. smör (80 Prof. G. buljong. Ansjovisarna rensas, urbenas LUND 1907 pers.). lVg kg. carré med ben, 3 — 4 och hackas fint samt blandas med äpplen, 1 bg. katrinplommon, V2 msk. de uppvispade äggen, hvarefter köttsalt, Va tsk. hvitpeppar, 1 msk. En tackjärnspanna Va h t. kokande vatten. katrinupphettas långsamt, smöret brynes däri, köttskifvorna nedläggas och brynas på plommon. Äpplena des och köttet får färdigsteka med sluskalas och skäras i klyftor, katrinplomtet lock omkr. 5 min. Köttet lossas vid den pers.). Redigerad af den tunna sidan af kotlettraden, så Smördeg: 1 hg. smör, 2 kkp. brännvin. Carrén brynes derskurs i Stockholm. 1 — 2 kkp. ' strösocker, Vs kkp.
30 Linders (2006) nämner bland annat Henri Matisse, Karel Appel, Hugo Claus och Lucebert varav de tre sistnämnda var företrädare för den så kallade COBRA-gruppen, en europeisk avantgardistisk konströrelse som var verksam några år mellan 1949 och 1952. Ulrika Berg (översättning). I måltexten beskrivs däremot husets stilla och tysta omgivning (rad 2). Bruna & Zoon, beskrivs att SLF:s utgivning av Bruna utgjorde del av en nordisk samproduktion mellan det svenska förlaget SLF, det finska förlaget Werner Söderström och det danska Vintens Forlag.82 Den nordiska samproduktionen styrdes av SLF som skötte stora delar av kontakten och kontraktsförhandlingen med förlaget i Nederländerna. The field of cultural production: essays on art and literature. I källtexten beskrivs kyrkan som ” stilig ” (” fijn ”) och kombineras med en föreställning av kärnfamiljen och en gestaltning av Miffy som det kompetenta och ansvarsfulla modellbarnet. Summary: Manga! Jag beskriver även kort vilka förstaoch andradeltagare som vanligtvis förekommer i de olika processtyperna. By using multimodal analysis, it can be determined how words and images (and / or other modes of expression) are used in texts to express social meanings, including experiences of the world and social interaction. Utöver det kan narrativa processer även ha olika omständigheter (” circumstances ”) knutna till sig som uttrycker var, hur och inom vilken kontext en process sker. Även i måltexten omnämns alla avbildade djur (rad 2 – 3). Den interaktiva potentialen är alltså lite högre i källtexten vad gäller uttryck av interaktiva krav genom uppmaningar. Karin Milles och Anna Vogel (red.). 253 Bruna, Dick (ord och bild), Miffy går på museum / nijntje in het museum (Amsterdam: Mercis, 1997). Berghs utgivning av flamländska och nederländska bilderböcker består främst av böcker i serieutgivning, däribland Max Velthuijs bilderoch kartongböcker om Grodan samt Linne Bies 73 Se företagsfakta om dessa förlag i Den svenska bokbranschen 1994 – 2006.
Men tecknaren m & ursaktas, vem kunde inte fa.lla i fällan som denna titel lagger lit. Som en blodig ironi står nu emellertid detta sentimentalitetens märke över: anteckningarna ur en sällsynt renodlat intellektuell: mansk.as liv, m, som 8m.ed olmskrivning av ett kant .yttrande säger sin erfarenhets summa vara att - ride stora känslorna kommer, riv s hjärna ii^. I, denna tidskrifts april-,majhäfte har Jane Gernandt-Claine redan skrivit om Marie Lenéru och hennes stolta bok. Har & må endast tilläggas .att den oerhört svåra iippgiften att översätta den långt ifrån obetingat lyckats. ' avers. E. K. N. VfvPs resa. Ett Ar som piga från New York till San Francisko av Viui Laurent. Med teckningar av författarinnan. Wahlström & Widstrands förlag. En mera livsbejakande bok an denna skall man ha svart att finna. Bara idéen till denna resa har som förut-. 1 28 H E R T H A sättning den livsfullhetens glädje och kraft som ar " Vivi ": Ncrdamerikanska kontinenten igenom, ifrån ocean till ocean, på äventyr. Men i sammanhang med detta - varför kalla sig p @ när man i rent underbar mångsidighet. ar nästan allt som tankas kan på denna jord? Ester Blenda Nordström - är så ohjal.pligt distanserad både i det ena och andra avseendet att det ar onödigt, om än bara i titeln, att idéassociera sitt företag med hennes. Några anvisningar om vad boken i övrigt innehåller skola inte har ges. Den ar så livslustigt rolig, så amerikanskt omöjlig och så hjartebetagande älskvärd att den sannerligen bör läsas. De briljanta streck-teckningarna, i fullt utbildat amerikanskt manér, minska ingalunda det nöje man har av " Vivis resa ". Resans fortsättning i en and-ra volym bebådas. Ryktet säger att den kommer att inneliålla ännu märkvärdigare saker. Det ar svårt att tro, men för " Vivi? ' och Amerika ar ingenting omöjli.gt. E. K-X. BirkagBrdens förlag: Kvfninan som prask Uttalanden fr3.n skilda synpunkter. Albert.
« (Salter var astmaspecialist i London kring mitten av 1800-talet. I själva verket tycks det inte finnas något annat skäl till att PMD inte fått rimlig forskningsstandard än att det just krävs goda kvantitativa TEM-studier [7, 26]. Den här artikeln diskuterar obalans orsakad av molekylärbiologins hegemoni. Tabell l. Streckade pilar anger att mekanismen är viktig in vitro men att den ej kunnat återfinnas in vivo i patienters luftvägsvävnad. Uppfattningen att induktion av eosinofil apoptos » slutgiltigt « förklarar glukokortikoiders effekter [28] är alltså bara en i raden av otaliga föreställningar vad gäller verkningsmekanismen för denna viktiga läkemedelsklass. Det senaste viktiga tillskottet bland bronkdilaterare gäller för övrigt en egenskap, som upptäcktes för första gången i en klinisk studie direkt på astmapatienter. Så kan man också tolka det faktum att moderna apoptosinriktade forskare inte känner till att luminalt inträde (= epitelial passage av leukocyter in i luftvägslumen för vidare clearance genom upphostning eller mukociliär transport) är en eliminationsmekanism för celler som deltar i inflammatoriska processer i luftvägsvävnad [7]. Verkligt viktiga, men ännu okända, mekanismer bakom läkemedlens kliniska effekt blir då utan forskningssatsningar. Det välkontrollerade tillståndet hos testsystem in vitro kan vara eftersträvansvärt men erhålls, vilket vi alla egentligen vet, på bekostnad av relevans. De exempel på växande obalans i medicinsk forskning som vi diskuterar kan kanske därmed betraktas som smärre avskrap från toppen av ett tillfrysande isberg. Den skall också söka tillgodose trängande behov av så kallad » överföringsforskning « [4, 8], som skall sålla fram de delar av den nya biologin som har medicinsk betydelse. Han kritiserar samma industri för att » alla springer åt samma håll, alla försöker hinna först till samma målsnöre utan att tänka efter om riktningen är den rätta «. (+) kan induceras men studeras ej. Exemplen illustrerar hur fokus på in vitrooch musstudier fjärmar oss från patienten samt att nyligen introducerad så kallad » överföringsforskning «,
Förordning (2009:1395) med instruktion för Sametinget Uppgifter 1 § Sametinget är förvaltningsmyndighet inom rennäringens område och för samisk kultur. Sametinget ska även 1. följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om utvecklingen inom rennäringen, övrigt samiskt näringsliv och samisk kultur, samt 2. följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om utvecklingen inom minoritetspolitiken och tillämpningen av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk när det gäller samer och samiska. Sametinget får meddela föreskrifter om omfattningen av partistöd och formerna för stödet. 3 § Sametinget ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet. Myndigheten ska i beslut som rör individen utgå från kvinnors respektive mäns villkor och behov samt aktivt analysera konsekvenserna för kvinnor respektive män av de beslut som fattas. Individbaserad statistik ska genomgående presenteras och analyseras med kön som övergripande indelningsgrund, om det inte finns särskilda skäl mot detta. 4 § Sametinget ska se till att myndighetens föreskrifter, allmänna råd och andra vägledande dokument är utformade på ett sådant sätt att de är kostnadseffektiva och enkla att följa och förstå för medborgare och företag. Myndigheten ska även i sin verksamhet i övrigt underlätta medborgarnas och företagens kontakter med myndigheten. 5 § Sametinget ska årligen till regeringen redovisa och kommentera resultatet av myndighetens verksamhet i förhållande till de uppgifter som framgår av 2 kap. 1 § sametingslagen (1992:1433). Organisation 6 § I sametingslagen (1992:1433) finns bestämmelser om Sametingets sammansättning och uppgifter, förordnande av ordförande och vice ordförande, nämnder, beslutförhet samt om val till Sametinget. 7 § Sametinget ska ha ett kansli som leds av en chef. Kanslichefen får inte samtidigt vara ledamot eller ersättare i Sametinget, Sametingets styrelse eller någon av de nämnder som avses i 2 kap. 5 § sametingslagen (1992:1433). Styrelsens ansvar och uppgifter 8 § Sametingets styrelse har de uppgifter som framgår av 2 kap. 4 § sametingslagen (1992:1433). Sametingets styrelse ska pröva om myndighetens verksamhet bedrivs effektivt och i överensstämmelse med syftet med verksamheten.
') Urspr.: jach. s) Efter denna anteckning är sammanlagt en hel sida oskriven. 34 ok yplade hwar thera sin fritzschillingh som lagen wth wysa och jnneholle.1) Pedher Mickelsson. Samme dach stode vp j retten Nie. Hansson och til stode Pedher Mickelsson xiij (13) fath jern hanom skyllogan wara for lupte, for huilkit jern han îorscriffne Peder Mickelsson pant satte sin gardh, som han vtj boor, til tess han wel fornögder är.2) Jöns Mwses vxor. Samme dach sades, ath Jens Mwsszses hustrn hade köp slaget alt moth sin bondes loff ok mynne, thy hon hade latit giort nykel til andra lasza j hwsit, for döraner ware, ok thagit ther wth hwadh henne haffuer tecktz wth thagha, bade fisk, andra etende warar ok teslikis jngedömer bortsalt ok forpyntet mote bondens wilie och witzschap. Epter bonden Jens Mwssz hade henne fangit ther hon schulle burgit sigh medh til föde och klede ok siden tet annat stolit vndan j hans franwarelsse, vnder hans laassz och nykil haffuer warit, ther medh haffue the forköpslaget sith, som medh henne köpslaget haffue; hennes bonde thaler til sit hwar han tef finne kan, ok the framdelis 396. thaïe om them hwar the henne finne kunne.
92 hvad flagg han också går under. Den der är skomakare, det syns på slitna löskölarna. GESÄLLN (försmädligt, i det han försvinner). FÖRSTA MATROSEN (skrattande). Hvad kostar tallve'n från Roslagen? Förstod du piken, Westindiefarare? CHRISTINE. Hör, det der är Kajsarulta-valsen! Ack, hvad den ä' vacker! Vore jag gosse, så bjöd jag upp min fästmö i dans salongen. Jag är för klumpig, jag har ingen smak för dans. Åhjo för kalfdans, det är sant. Nej, då är det mycket vackrare, att sitta här och höra på Upsala-studenterna. Ja, se der borta lysa mössorna, liksom mjölkbunkar. Tänk om det funnes så många ljusa hufv'en bland studenterne, som det syns derborta! Du ä' dum, Janne Modig; hvarifrån skulle då alla läsarepresterna komma? FÖRSTA MATROSEN. ANDRA MATROSEN. LISETTE. FÖRSTA MATROSEN. SCENEN. DE FÖRRA. STUDENTERNA komma i marsch. De föra i främsta ledet mellan sig SARA, som förgäfves söker få sina armar lösa. Gubben BERTHEL springer ängsligt omkring och ber om fångens lösgifvande. Studenterna tömma en bål hvar dag Uti ett muntert lag; Kring bålen de marschera, Och aldrig de mankera, Att slå i sig sitt glas i drag. SARA (fåfängt ryckande på sina armar). CHÖR. Släpp mej, säger jag. Berthel, spring efter hjelp! Efter polismästarn, öfverståthållarn! Och rikets ständer. EN STUDENT. CHÖR. Om kassan inte vill rätt förslå, Så dricka de ändå; Men sist när bålen tryter, Då värfva de rekryter, Som få bjuda på punsch och brylå. På gatan knipa de så galant En gammal knarrig tant; Hon slipper ej marschera, Om hon ej vill spendera, Framåt marsch! med vår knarriga tant.
Jag menar nu den makt, som icke grundar sig på övertygelse och ett frivilligt erkännande av hans överlägsenhet. Det for som ett styng genom hjärtat. Innan han drog täcket över öronen, kastade han en sista blick på sin hustru. Så vände han sig hastigt emot henne, som om han kommit att tänka på något nytt. Hon skrattade åt beskrivningen, som hon fann träffande. Seså, vad är det nu att pysa för! frågade frun, bläddrande i en Familje-Journal. Hon ville ordna det till något slags arbete, men kunde ej röra vid dessa papper och böcker. Ty att man måste bli det en gång, det anse de oundgängligt. Ja. Ingenting, svarade hon och torkade sitt ansikte, men kom, låt oss gå hem. Pappa har ju aldrig haft någon annan än mig, och jag har i tid fått lära mig tänka. sade hon. Hon kände sin farbror tillräckligt för att veta, att det ingenting skulle tjäna till. Berätta, sade hon hastigt. Han eggades därav. Hon hoppade fram till honom, slog sina armar om hans hals och såg på honom med två ljusgrå ögon, som lyste av levnadslust. Jag värderar dig, jag håller av dig till och med, men på ett visst avstånd. Å allt annat men inte det! Vad hade ej dessa minuter kunnat innebära, om han vetat att begagna dem! Jag är förlovad, sade han med en anstrykning av förlägenhet, men på samma gång skarpt betraktande henne, som för att se vad min hon skulle göra. Detta var den invändning, som oftast reste sig inom henne själv, följaktligen den hon fruktade mest. Selma, sade denne, då hon vid ett tillfälle gick igenom salen, vad i all världen sade du åt din man i går kväll, som så kunde stämma honom till min favör? Och så var man vid trädgårdsgrinden. Hon fullbordade sin toalett i största hast och lade till sist hundrakronesedeln i uppslaget av sin klänningsärm, där hon fäste den med en nål. Ja, hon är täck, men en smula, nå ja, hur skall jag säga Hans stämma hade här en helt annan klang än nyss. Adjö! Men har du aldrig tänkt dig att det kan vara en stund av svaghet, då allt syns honom fruktlöst och mörkt? Vi har varit sådana vänner, han och jag, och om han riktigt inser hur detta ligger mig om hjärtat, så säger han visst inte nej.
hvem som egde åsnan, kom en fattig Landtman och kände igen henne. Nu, efter fölet fölgde modren, och var då snart tu år gammalt; så kan hvar och en tänka, huru tjok skog der månde vara, som likvist är hel och hållen fruktskog, och huru stor Trägården är omkring, den jag åskådat med mina egna ögon. Jag har hört af en Trovärdig Man, som var Mahometan, at en Person af Hög stämma, som kommit i Konungens största onåde, skulle flyt in i denna Trägården, och hållit sig der uppe, med Trägårdsfolkets minne och samtycke, til des han fåt nåd igen. Näpligen, lärer någon stad finnas i hela österlandet, der de Kristne hafva större friheter, än her. Persianerne och Mahometanerne, som låtit döpa sig, och tagit emot den Kristna läran, hafva rest up et sådant trä-kors i sina hus, som de Armenianer och Europeer bruka. Men så mycket de Kristne elskas, så mycket hatas Judarne och kufvas i denna staden. Om Staden Lara. LAra är en liten, men derhos mycket
Sammanlagt frågar jag 34 personer och svaren jag får är minst sagt brokiga. Därför finner jag det viktigt att granska ordet ur olika aspekter. Om man efter att ha kommit in genom byggnadens huvudentré går år höger på det alltid rena golvet kommer man till vaktmästeriet, där vi finner en symbol som är laddad med öppenhet, nämligen en vidöppen dörr som alltid ska vara låst.32 På insidan av denna dörr finns en stor inplastad skylt uppsatt. Den gör det lättare att se mönster (Ehn, 1983). Då kan man klara av många funderingar tillsammans och hjälpas åt att finna lösningar. Först ska det vara absolut tyst i fem minuter, sedan får de viska i fem minuter. Goffman beskriver följande tre ansvarsnivåer för en person vars handlingar har skapat ett hot mot andras ansikten. Därför betraktar jag det holistiska förhållningssättet som en framgångsfaktor. Göteborg Bringéus, NilsArvid 1990: Människan som kulturvarelse, en introduktion till etnologin.Carlssons förlag. År 1997 blev Stordammens skola ” egen ”, med egen rektor och en platt organisation. Vilken betydelse tillskriver studiens informanter värdegrundsarbetet? Det som framkommer är konkret på så sätt att hon återger faktiska skeenden i utvecklingen. Om det inte är så god mat så får man lite eller man vill ha mer sallad. Vad tycker du är roligast då (Anette)? Emellertid menar denna kvinna att det tycks vara lugnt i Sävja idag. Hur förstår studiens informanter centrala begrepp som demokrati, trygghet, respekt, delaktighet och inflytande? 26 Alla som tillfrågas får samma fråga. Effekten av dessa olika tolkningar blir den oenighet som beskrivs ovan. Ett berikande forskningsarbete skulle vara att försöka finna startpunkterna i de specifika processer som har skapat den varma och generösa kultur som nu råder på Stordammen. Eftersom varje lärare är en kulturvarelse med en personlig ” ryggsäck ” av erfarenheter och uppfattningar kan det finnas risk att två barn som befinner sig på samma mognadsnivå tilldelas olika demokratiska befogenheter, både vad gäller inflytande och ansvar, beroende på vilken skola de studerar i och på den enskilde lärarens kulturella bagage. 39 på om det är alltigenom positivt eller om det också kan få vissa negativa konsekvenser att man eftersträvar en konsensus på en arbetsplats.
– Nej visst – det är det inte heller. Men det kunde ha blivit. Ofta är det ju så, att man är mest upprörd efteråt – över vad som inte har inträffat. – Ja, jag vet. – Det hängde på ett hår att det hade gått värre. Det är så underligt att tänka på. När man ligger sömnlös, får man så underliga fantasier. Så – metafysiska. En sådan meningslös fråga som denna till exempel: vart tar en röst vägen, som inte längre finns? Barbro Mårtenson såg honom rakt i ansiktet, plötsligt djupt och odelat intresserad. – Det är en fråga som jag förstår, sade hon allvarligt. – Verkligen? – Själv tror man gärna, att ingen annan frågar så konstigt. I själva verket är det kanske en fråga, som har sysselsatt mänskligheten sedan urminnes tider. Melodin, formen, väsendet – var har de sitt hem, varifrån kommer de och vart går de? Är ni road av filosofi? – Det har jag ingen aning om. Jag har aldrig läst sådana saker. Men när folk talar om vad de tänker, då är det mycket intressant, tycker jag. – När jag låg och grubblade i natt över den här saken, så tänkte jag: men det är ju detta, som ligger bakom alla obegripliga och främmande företeelser i tänkandets historia, allt det man lärde sig en gång med svett och möda som några gamla grubblares spetsfundigheter till ingen nytta och ingen glädje – bakom alltsammans ligger den underliga företeelsen, att man faller ner och tillbeder inför något jordiskt altare, där man anar en gudomlig närhet, och altaret kan vara en kvinna eller en gudabild eller en fiol eller bara ens eget jag sådant det skymtar i sällsynta ögonblick, kanske rentav i ruset – och man tillber egentligen inte altaret, utan det som en gång har hemsökt altaret I natt tänkte jag: egentligen bryr jag mig ju inte om Han hejdade sig. Han hade hållit på att säga något alltför intimt och alltför grymt. I stället frågade han: – Hur gammal är ni? – Tjugunio. Det var mycket mer än han hade väntat. Men det gjorde ingenting. Hon hade ungdomens hela storögda allvar, när hon lyssnade. Hon skulle nog ändå inte förstå så mycket av vad han sade, och det gjorde honom lustigt nog frimodigare, det och så tanken på att de två aldrig skulle ha mycket att göra med varandra.
Item om the thetta ey giordho innan thenna forscrefna tiidh, tha thykker oos ther om swa reth wara epter thy at ther er nu annat sin dom opa giffuin; om thæ thæra wilkor ekke halla vilja, som Boos breff ther om ludher, tha sculu the oc clostrit ga in til sit godz i gen, hwar thet helzt ligger, ok thera ingeld oc scadha sculu the i gen haua innan siex wikur, som therra breff vtuisar opa badha sidhor, widher thera xl marc for konungx dom oc siex marc for lagmans dom. Datum anno, die et loco, quibus supra.
23 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. inte följer ett föreläggande eller bryter mot ett förbud som har meddelats med stöd av 8 § första stycket, 2. inte gör anmälan enligt 14 § andra stycket eller 3. bryter mot 21 § andra meningen. Den som uppsåtligen inte lämnar underrättelse enligt 17 § första stycket döms till penningböter. Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud får inte dömas till ansvar enligt denna lag för den gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet. 24 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 16 § första stycket eller en föreskrift som har meddelats med stöd av 16 § andra stycket. Överklagande m.m. 25 § Beslut enligt 8 och 15 §§ ska delges den mot vilken beslutet avses gälla. Delgivning får inte ske enligt 34-38 och 47-51 §§ delgivningslagen (2010:1932). 26 § Polismyndighetens beslut enligt denna lag och beslut om registrering av hund som meddelas av Jordbruksverket eller av den som ansvarar för driften av registret får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Bestämmelserna i 22-28 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223) skall tillämpas, om det överklagade beslutet har meddelats av en organisation. Jordbruksverket för det allmännas talan hos förvaltningsdomstol, om det överklagade beslutet har meddelats av en organisation. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 27 § Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat beslutas. Ändringar och övergångsbestämmelser Ansvarig myndighet Landsbygdsdepartementet Förarbeten Prop. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008, då lagen (1943:459) om tillsyn över hundar och katter samt lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar skall upphöra att gälla. Märkningsbestämmelserna gäller inte hundar födda före den 1 januari 1993. Förelägganden, beslut om omhändertagande av hund och andra beslut om skyldigheter för enskilda som har meddelats med stöd av äldre föreskrifter skall anses beslutade enligt denna lag. Ett beslut som har meddelats före den 1 januari 2008 överklagas enligt äldre bestämmelser. Förarbeten Prop. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011.
Många byiga vindar lär den ej uthärda. En intressant fråga skall bli, i hvad mån hänsyn till det reformerade landstingets författningsbefogenheter skola kunna sönderbryta underhusparlamentarismens till sin bräcklighet illustrerade schema. Hvad slutligen angår de motstycken, som vi ha oss in på lifvet här i Sverige, har ju blockpolitiken denna riksdag uthärdat sin skärseld. Med glans, skulle vederbörande ännu för helt kort tid sedan ha proklamerat; händelser i riksdagens elfte timme torde vara ägnade att väsentligt dämpa tillförsikten. Hvad liberal tålmodighet mäktade öfversida, när det ännu var fråga om krigsministerns betänkliga, upprepade nederlag i Andra kammaren, det blef till fullo uppenbaradt efter afgörandet i skattefrågorna: trots den Brantingska parollen, att här vore förhanden regeringsblockets första allvarliga mandomsprof, vordo den gången de liberala första-kammar-rösterna så godt som bortblåsta i högervinden, för att låna det socialistiska hufvudorganets harmsna och träffande uttryck. Att svårigheterna varit stora att drifva liberal politik och icke socialdemokratisk — hvilket ju var öfverenskommelsen — har nog tillfyllest visat sig. Det har varit påkostande för den manstarkare flygeln af den samverkande armén att hålla samma takt som » de delar, som gå mest sakta fram », såsom herr Branting i höstas formulerade marschordningen. Och det är all anledning att tro, att uppsåtet att raska på takten beslöjat Soc.-Dem: s framtidsaning, när tidningen (den 18 juni) på tal om vänsterns samverkan skref: » Troligen kommer den nästa år att ställas inför svårare uppgifter och på hårdare prof ». Man har redan nu nalkats den punkt, hvaraf Hjalmar Branting hade känning i oktober 1911, då liberala pressröster lockade honom med » ett gemensamt aktuellt socialreformatoriskt program » för de två partierna. Ej utan indignation afvisade han då, hvad han stämplade som » ett slags liberal-socialdemokratisk medellinje, till hvilken alla skulle förbindas ». Detta skulle enligt hans tanke » i realiteten innebära en partiernas sammansmältning på en vital punkt, med undanskjutande för socialdemokratiens del af våra verkliga mål och syften till en meningslös festdekoration ».
Ännu brusar inom mig ljudet av dessa ord och hindrar mig att lyssna till något annat. » Det är alltså Sokrates ' ställning till staten och lagarna, som här belyses med Sokrates ' fängelse som scen. Samma scen öppnar sig åter sista dagen i dialogen Phaidon med dess berömda bevisning för själens odödlighet och dess oförgätliga epilog, Sokrates ' död, då solen gick ned om kvällen. Efter dessa följa tre mindre bekanta dialoger, Enthyphron, diskussionen om fromhetens och gudfruktighetens väsen i kungliga pelargången i Athen, Laches, samtalet med de athenska fältherrarna Nikias, Lysimachos och Laches om modet, och Charmides — ett samtal om sophrosyne i en palsestra i Athen, en scen åskådlig som en attisk vasmålning. Men gäller det scenens och samtalets dramatiska livfullhet, då överträffas ingen av Platons dialoger av Symposion, som Lindskog även översatt — gästabudet i tragediförfattaren Aga-thons rika hus, där kärleken blev föremål för tal av deltagarna i dryckeslaget. Här är det Platon låter komikern Aristophanes utveckla sin dråpliga tes om de ursprungligen fyrbenta och fyrarmade människorna, som gudarna kluvit för deras ondskas skull och som alltjämt längta att åter förenas. Här är det Sokrates framför Diotimas tal; sedan bifallsropen förklingat — just som Aristophanes stod i begrepp att säga något nytt — träder Alkibiades in, stödd på en flöjtblås-erska, berusad och högljudd.
på sin i hufvudsak sunda åsikt i ämnet, ämnar jag, i likhet med » gift kvinna » i n:r 47, bara Det är ju själfklart, att vårt system ej kan berätta, huru hushållspenningfrågan behandlats tillämpas på alla; och det var ej heller menini mitt eget äktenskap. Och det skulle glädja gen att i en så kinkig sak som makarnas pekumig hjärtligt, om den regiirie, som min aflidne niära förhållande sins emellan uppställa en norm. man uppställt, kunde lända till ett reformförsök Jag ville bara påpeka ett bepröfvadt sätt ATT i ett eller annat hem. ordna penningefrågan för sådana makar, hvilka Ifrån början sade min man, huru mycket han ej lefva i ekonomiska bekymmer, men ändock ansåg att vårt hushåll inklusive kalaser, belysäro på väg att besanna det ordspråk, som aldrig ning, jungfrulön m. m. ungefärligen borde gå till, borde förekomma inom äktenskpet: » In Geldsamen att han ville bespara mig den ledsamheten, chen hört die Gemutlichkeit auf », och därmed som ovillkorligen uppkommer, då penningarna undergräfva sin lycka, ty lyckan kan ju icke tänStenia lämnades mig månadsvis eller för veckan. Ty kas TITAN hemtrefnad. huru olika falla sig icke utgifterna, och huru ofta har man icke sett, att då den öfverenskomna staten en gång blifvit öfverskriden, det blir mycVII. ket svårt att begära tillägg af mannen, samt att sällan nog förhållandet jämkas under nästa må- lädpenningfrågan har utvecklat sig till en nad! Följden blir då, att hustrun börjar göra betydelsefullare fråga: till frågan om en egen skulder i butikerna eller hos goda vänner, utan kassa för hustrur. att mannen har en aning därom — och hvarthän Mig synes hustruns penningfråga endast vara detta förer till slut, säger sig själft. Eller ock en del af eller en exponent för en vida högre fråga lider hela familjen men af detta system, så att d. v. s. för frågan, i hvilken grad hustrun lyckats det de sista dagarna i veckan eller månaden vanunderordna sina egna intressen de högre gemenkas en öfvermåttan klen kost; ty hushållsportsamma familjeintressena.
När nedskrifvaren af denna berättelse ingått i goodtemplarorden, fanns det ingenting, som förut på honom gjort ett så starkt intryck, som när han för första gången på logemötet fick höra talas om, att en sjukvårdskommitté skulle tillsättas af logens medlemmar. Emellertid kom det duggande små bidrag då och då på växlande belopp. Efter Bergkvist uppträdde på eget initiativ den allvarlige folkskolläraren ånyo och höll ett litet tal, hvari han särskildt gjorde sig till målsman för den meningen, att det största moraliska arbetet är just framtidsarbetet, det som vi utföra för våra barns, våra efterkommandes lycka intill många led. De båda löjtnanterna togo emellertid emot damernas uppträdande med öfverlägsen belefvenhet. » Åtminstone tyckes det inte vara några andra, som vilja visa sig », svarade Lundberg. Det var icke längre en och annan af af öfverklassdamerna, som vågade sig dit, utan det vandrade dit småstadseleganta fruar och fröknar i långa rader, ja äfven en del herrar, fastän dessa i det längsta sökte hålla sig därifrån, med en smula föraktlig jalousi betecknande Rosblad – ej utan allt skäl – som en talare med kvinnotjusarelater. » Jaså det var Per », sade kyrkoherden vänligt. » Men hon är svår att komma riktigt åt », tillade han också, » hon har respekt hos sina kunder, och det är svårt att skaffa vittnen ibland Det finns dem, som förr svära bort sig än de vittna något dåligt om henne Och pengar har hon att betala med, så det förslår Och se ’ n går det lika friskt undan i hennes stuga igen » Och denna dotter, som hon nu tyckte sig dyrka mer än någonsin, denna, som hon ansåg blifvit offrad till olycka, låg nu färdig att ryckas ifrån henne af dödens kalla händer. Själfklart är därför, att det inom Grenköpings samhälle fanns mer än en fager tärna, och däribland äfven bland de mest förmögna, som längtade efter att löjtnant Lindblom skulle göra en kärleksförklaring, och mer än en moder, som i hemlighet valde ut honom åt sin dotter.
Glad var hon. Glad, glad och vänlig var hon, glad i kök och glad i sal, glad vid stranden af Ern och glad i Glenturits dal. Vid Auchtertyre står eken grön och björkar stå vid Yarrows våg, men sådan tös som Phemie var ej Yarrowdalen såg. Som blomst i maj hon var att se, och likt en sommardag hon log. Hon trippade så lätt vid Ern som trast på gren i skog. Som ull af lam så hvit och vän och mjuk och fin i hyn hon var. Mer ljuf än solens var en glimt från Phemies ögonpar, I Lågland har jag färdats vidt, bland Höglands berg och hundra näs. Men Phemie var den vänsta tös, som trampat daggigt gräs. Glad, glad och vänlig var hon, glad i kök och glad i sal, glad vid stranden af Ern och glad i Glenturits dal. ___ Kom till bakdörrn. O, hvissla, så kommer jag till dig, min vän, o, hvissla, så kommer jag till dig, min vän! Och blefve de gamla så galna än, o, hvissla, så kommer jag till dig, min vän! Och kom till bakdörrn, när du går till mig, och kom till bakdörrn, när du går till mig! Och kom till bakdörrn, låts ingenting om och låts som det ej var till mig du, kom! ___ Det hårda ödet. Det hårda ödets vind slog ned till marken mina blad, O! Det hårda ödets vind slog ned till marken mina blad, O! Min stam var fin, min knopp var grön, min blomma växte glad, O! Och frisk föll dagg, och solen göt kring mig sitt milda bad, O! Men ödets hårda nordanstorm förfrös min blommas blad, O! Men ödets hårda nordanstorm förfrös min blommas blad, O! ___ Min Harry han var stolt och glad. Min Harry han var stolt och glad, mer ståtligt växt än andra män. Nu är han jagad långt åstad, han kommer aldrig hit igen. O, för honom här igen! O, för honom här igen! Jag gåfve allt Knockhaspies land för Höglands-Harry här igen! När alla andra gått till sängs, jag vandrar sorgsen ute än och sätter mig och gråter tidt och önskar Harry hit igen.
Alla the mæn som thetta breff høra ella Se / helsa gunne thialuason / æuerdhilika medh varum herra / Jak kongør allum thøm som thetta ærande nu wardha / ella framledhis wardha kan / medh thesso næruaranda breue / mik herra Abota oc conuentinne. i. nydal. medh sæmyo oc godhum vilia / som mik wini oc frendir til rædho / haua oplatit alt thet goz rørlikt oc orørlikt som herra vluir hafdhe them vnt oc thera breff til sighia / vndan taknom minom etleuis gardh. i. hurghum / medh allom laghafangom skøtandis thet førnæmpda goz. fran mik oc minom arwm til herra abota oc conuentinna oc thera efte komandom til æuærdhilika ægho / afsighiændis fran mik allan eghendom ælla atalan / oc giuandis thøm førronæmpdom abotanom oc conuentinne / thet goz før ær sakt / agha / sælia / byta. ella scipta / efte thera eghnom wilia / for vtan alt swik / oc geensæghn / ella nokrahanda funde / the nu idhkæs ella finnas kunnu / framledhis afsighir iak mik / alla the hauor / som. i. klostreno æro / oc anduærdha iak thøm klostreno / medh allom them ræt som førra ær sakt. i. breueno / til æuærdhilika ægho. Sidhan bindir iak mik til medh thetta breff. klostreno thø hauor / at hembla / for allom thøm thær nu liua / æ.
Det hör hon ej därinne i salen Hon är så glad och så säll Vad bryr hon sig om hemmet När hyllning av alla hon får Hon är berömd Lillan är glömd Medan dansen går 3 vers Ibland den gladaste skara Hon äger de vackraste drag Hon tyckes den gladaste vara Hon dansar med vårdslöst behag Ibland en mängd kavaljerer Tjusande blickar hon får Men hennes man Hemma är han Medan dansen går 4 vers Härligt musiken hörs klinga I den stora sal Fötterna tycks som fått vingar När man är på en bal Hustrun i valsen och villan Ner emot herrarna log Hemma hos pappa Lillan Utan sin mamma dog 5 vers Nu har musiken förklingat Hastigt man skiljs från varann Men uti dörrn till sin hydda Hon möts av sin gråtande man Intet ett ord han säger, pekar Mot vaggan blott, allt är förött Lillan har dött Medan dansen gått Varför, varför skulle jag älska, Älska den som aldrig blir min Varför, varför skulle mitt hjärta Klappa för den jag aldrig kan få Du, ja du, är hela mitt hjärta Du, ja du, är hela min själ Du, blott du, kan lindra min smärta Du, ja du, vill alltid mitt väl Därute på en ödslig häll Jag satt i skogen mången dyster Kväll Jag sjöng min sång, jag Prisade Guds lamm Och harpans Toner bröt ur skogen fram En liten stund med Jesus här I ensamheten, oh vad du är kär Han viskar ljuvligt till mitt Hjärta då Om himlens fröjd Den jag en gång skall få All jordisk fröjd, den är så kort Likt blomman den snart vissnar Bort En liten stund med Gud, Min käre far Är mera värd än Allt vad världen har Hav tack, oh Gud, som ställt det Så Att jag en liten stund med dig Kan få När världen jublar för Sin syndafröjd Med Jesu frid I hjärtat är jag nöjd Nu sjunger jag min enkla sång I ensamheten här i tidens tvång Jag sjunger nu och här till Jesu pris På jorden först och sist i paradis Slut Jag har sytt ett par byxor Till Bellman, och ett par till Påven av Rom. Kalsonger Till kejsarinnan av Tyskland Och flera tjockbenta damer Med dom. Skriver A.N.P.
Hon gled på mjuka tofflor upp till vinden och öppnade med sin dubbelnyckel dörren till fröken Allens kammare. modligen aldrig fått höra hälsningen från mig, om inte Cecilias bref kommit. T y nu kan jag ju tänka mig, att hon själf säger dig saken och frågar, om jag framfört mitt uppdrag, och då är det bäst att klämma fram med det med detsamma. Men fasligt retsamt är det, att du skall bli så där påverkad. Minna hade betraktat Sven med ett litet outgrundligt leende, under det att hon lyssnade till hans ord. — Ja, Minna behöfver inte skratta! Särskildt som du mycket väl vet eller borde veta, att du, att jag alltid. men det tjänar nog inte att tala om det vidare. Hon såg på honom med stora, förvånade ögon. — Tror du då, sade hon och var nu mycket allvarsam, tror du då, att om — lägg väl märke till, att jag säger bara om — jag hölle af någon, att detta. Men har du mist förståndet, Sven, släpp mig. En timme senare: — Får jag läsa mitt bref nu? — Jag lär väl inte kunna neka dig det, sade han motvilligt, men jag säger dig, Minna, att om du nu. Den unga flickan bröt sitt bref och läste det. Sven, som gaf noga akt på henne, märkte, att färgen steg på hennes kinder. När hon slutat brefvet, såg hon upp på honom med ögon, som voro klara och milda af tårar. — Nå, sade han otåligt. — Du vill veta, hvad Cecilia skrifver? — Ja, naturligtvis, låt mig höra. — Cecilia skrifver, hennes läppar började darra, Cecilia skrifver. Så kom gråten. — Nej men, älskade, du får inte, jag kan inte se det. Det var inga lofsånger öfver Cecilia han frammumlade öfver flickans nedböjda hufvud. — Men så säg mig då, var det så förskräckligt? — Så förskräckligt! Herre Gud, äro alla män lika dumma som du? Nej, visst inte, men det är så underligt och så alldeles nytt. Och det är visst bäst, att du själf läser brefvet.
Invändningen att informationen blir komplicerad gäller även här. Downs syndrom i sig utgör inte en indikation för att avbryta graviditeten utan det är egentligen de foster som har Downs syndrom i kombination med svåra missbildningar och svårt förståndshandikapp som man skall försöka identifiera. Volymen blir även mindre och därmed även kostnaderna. Det kan ifrågasättas om det är värdefullt att upptäcka dessa rubbningar. Hittills har serummarkörerna endast kunnat användas under graviditetsvecka 15-16. Det är inte tillräckligt att lämna information endast om vad det första ledet innebär för att återkomma med ytterligare information om serumanalysen gör det påkallat med fostervattensprov. Slutresultatet har ändå så lågt prediktivt värde att det inte tillåter några säkra slutsatser om huruvida fostret har Downs syndrom eller annan kromosomavvikelse. Kvinnan måste ta ställning till dels den ofarliga serumundersökningen, dels ett eventuellt senare fostervattensprov då risken att förlora barnet är omkring 0,5 procent. Nivå 2 och 3 betyder att undersökningen erbjuds en selekterad grupp kvinnor, och fördelen är att den första provtagningen är ofarlig. De har tidigare avstått från undersökningen, sannolikt därför att de funnit riskerna för höga med fostervattensprovtagningen. Genom att använda fetala celler i moderns blodomlopp kan undersökningen riktas mot enbart de avvikelser i kromosomuppsättningen som betyder att fostret har en svår skada, till exempel trisomi 13, 18 och 21. Serummarkörer kan indikera Downs syndrom Väljs nivå 1 betyder det att alla kvinnor har möjlighet att ta ställning till om de vill veta att det väntade barnet har trisomi 21, och rättviseprincipen tillgodoses. På nivå 2 erbjuds undersökningen dem som vill genomgå fostervattensprovtagning. Om alla gravida erbjuds provtagningen kan den bli ett tvång därför att den är enkel och framstår som rutin i sjukvården, menar Jan Wahlström i följande artikel, skriven på uppmaning av Svenska Läkaresällskapets etiska delegation. Om sjukvården inte får tillräcklig tid för information utan tar provet ändå kan framtidens dom bli jämförbar med den som i dag diskuteras i samband med 1950- och 1960-talens » tvångssteriliseringar ». Kvinnor som efterfrågar just denna analys skall erbjudas att få göra den. I det första görs en serumanalys för att identifiera en grupp kvinnor som löper ökad risk att få barn med Downs syndrom.
Det vore så länge för dessa frioch rättigheter, ter giftermål med utlänningen Vidare förenligt min uppfattning att slå in på en som nu många vilja komma till livs, att bättringar tillkommo 1930 och 1931. Med farlig väg, om m a n följde vad herr Petjag skulle trodde kunna att få vi slåss även sida i fortsättningen vid sida och den nu ikraftträdande bestämmelsen är tersson förordade. inte behöva stä emot varandra. Herr alltså den sista olikheten upphävd. Jag har emellertid inte fått svar på den Åström kommer nog - det är min uppSedan tillkännagivandet av ratifikation fråga, som jag ställde till dem som författning - att en gäng fatta, att han och signering ägt rum konstaterade orda denna linje: om både man och hustru h Alice Paul, ledare för nationalitetskamha statstjänst, är det någon skillnad melförs begått ett fel, när han tillstyrkt detta panjen i Washington, att denna framgång lan dem, varför skall hustrun även om o c h ett t r e d j e s t e g, s o m i n t e m e d hänbetecknar utvidgad demokrati och underhon ä r skickligare än mannen lämna tjänsyn till hans allmänna frihetsuppfattning stryker kvinnornas vilja att söka genomsten? Och två systrar med motsvarande kunna vara honom behagliga. likaberättigande med män - efter statstjänster, som bo tillsammans? Är Sedan är det en annan sak, fortsatte världsomfattande skala. - Ledaren för det inte också i senare fallet en dubbelhr Ström, som hr Örne berörde, nämligen kvinnorna vid Montevideokonferensen, anställning? Jo, visst är det det. Det är att de gifta kvinnorna inom vissa verk Doris Stevens, fortsätter omedelbart alldeles påtagligt, och det har också visat bidraga till att förflyttningar försvåras. arbetet för att avtalet skall ratificeras sig, enligt vad vi hörde av utskottets ordDet är någonting, som bör utredas inom även i de övriga amerikanska republikerförande, att i Tyskland, där man har dradessa verk. Här måste man väl gå tillna. git dessa konsekvenser, har man upptäckt väga efter helt andra föruteättningar och hur orimligt det hela var.
Swdre quarttere Jacob Benctsson Erik Jensson Westre qwarttere Jap offuerskiärare Olaff Eriksson Innan mwr Olaff Stensson Jenis Andersson: Tesse for:ne tilnempde ath wara qwarttere mestara. Feria quarta ante festum pentecostes tha vitnade Andres Olsson fore rettin, ath han hörde tessin oloffliken ordh, som Euert pantzeremakare talade til Olaff Matsson, swa sigiandes: far for iM (1000) falladeffwel och kyss mik i röffwena. Feria 2:a ante festum corporis Christi tha vitnade Henrik stadztienare samuledis, som forscriffuat staar. Her Magnis Eriksson. Sabbato pentecostes kom her Magnis Eriksson borgamestare medh synne käre hustrv hustrv (sic!) Elzaby for sittiande borgamestara, radene nerwarande, wel fortenckt medh beradno modhe pa bade sidhor Item twa Fynna zake xl (40) marck fore olaga köpslagan. Tenentur iiij (4) marck. Predicto die befaltto borgamestarene i radzsins nerwaro Olaff Matssone nycklane till byssahwset.
Om ej åskan wore, finge man ingen frid för småtroll. it. om ingen kam wore, blefwe man ej qwitt ohyran. Ondt öga skall intet godt se. Ond gjömmare gjör många tjufwar. Interdum ipsa cura furem facit. Ondt krut förgås ej gerna. Mala herba non interit. Mauvaise herbe croît toujours. Ondt och godt skall hållas. Ondt at stjäla der bonden är sjelf tjuf. Ondt at låna hus åt andra och bli sjelf utkjörd. Ondt skall ondt fördrifwa. Duro nodo durus quærendus cuneus. Ondt blir ej godt förr, än hälften wärre kommer till. id. Ondt när ondt är till; men wärre när ondt är borta, sad’ qwinnan, miste mannen. Ondt när nöden gör kjöpet. Ondt sällskap förderfwar goda seder. Oren hand gjör en fet mule. Orent watten släcker också eld. Orent smör i sjuka hundar. Hungry dogs will eat dirty pudding. Ord äro inga qwarnstenar, d. ä. låta wäl säga sig. Orättfångit gods kommer sällan til tredje arfingen. De male quæsitis non gaudet tertius hæres. it. Male parta ne primum quidem hæredem semper ditant. Ihre. What is got over the devils back, will be spent under his belly. Ost, west, hemma bäst. Nusquam commodius vivitur quam domi. Oskipt lag, klåcka utan kläpp. Oswurit är bäst. Otidig gåfwa tjenar ingen tack. Ingratum est beneficium, quod diu hæsit inter manus dantis. Owurpna ägg, owißa ungar. P. Paddan är sig altid lik. Pant bär pengar hem. Penningen förmår alt. Monoie fait tout. Penningen är snart gången, men han är ej så snart fången. Penningen kommer och går. Pepparn wäxer icke på alla träd.
Wi albrict medh guz nadh swea ok gøta kennomps medh thesso waro brewe oss hawa stadhfest wars elskelikins drozata dom herra niclissa thureson sum han hawer skelekom manne philpuse pætarsoni dømpt waro brewe medh hans tilfesto hwilikin dombir wi wiliom at stadhughir skal haldas af allom mannom thy forbywdhum wi hardhelica wnder warra naadh at nokar man hwar thet helst ær siik nokarledhis medh the samu goze bywara annar en then fornempde philpus pætarson.
Studien inriktas då på kampen om kyrka och allmän opinion under den period då offentligheten slutligen demokratiserades och började integrera ” alla ” vuxna medborgare. Om J.A. Stockholm Hall, Patric 1998 The Social Construction of Nationalism. Denna borde ersätta det gällande valsystem som utredarna ansåg erhålla alltför lite uppmärksamhet ute i församlingarna. Vad gällde lärare vid teologisk fakultet ansåg utredarna att kravet på medlemskap i Svenska kyrkan var rimligt, då fakulteterna främst ägnade sig åt utbildning av präster i detta samfund.63 Hallén rapporterade bl.a. vidare om att utredningen föreslagit skattereduktion för dem som utträtt ur Svenska kyrkan. Hallén ville därför ha överflyttandet helt frivilligt. Stockholm Hallén, Harald 1914a Välj! En förening för Adolf Fredriks folkhem hade därefter bildats. En studie i ideologisk konfrontation. Syftet var att bedöma denna rörelse för Stockholms-Tidningens läsekrets. Det är rimligt att se monismens enhetstanke i relation till dessa nya kollektiva ritualer.182 Som exempel bör ungdomsrörelsens soldyrkan nämnas. I sin ursprungliga studie betecknade han omvandlingen som ett rent förfall, då nya icke-självägande publiker blev beroende av andra krafter än det fria förnuftet. 25 Inom bonderörelsen blev däremot bonden i linje med Grundtvig en alternativ bas för det danska. Komminister Piltz ansåg att ” de mångas bifall ” gav Hallén styrka att kritisera dem som var gammaldags kristna; att kritisera allvarlig kristendom var nämligen populärt. Hade inte ni funnits i samma stad hade tidtabellen spruckit! De eviga ideal om rättvisa och kärlek han såg återverka i samtidens folkliv, utgjorde för honom kyrkans egentliga budskap. De ville skapa en sammanhållen rikskyrka och lyckades under hösten 1933 installera den hitlertrogne Ludwig Müller som tysk riksbiskop. För varje ny socialdemokratisk präst bröts folkets kyrkofientliga inställning ner. Det var enligt Hallén ” kristlig begreppsförvirring ” att såsom biskop Lövgren uppmana till bön för det stundande bondetåget.198 Harald Halléns inlägg mötte gensvar i motståndarlägret. Livets ideella krafter kämpa en tung och ojämn strid mot den makten.58 Allt som kunde skydda framtidens demokrati måste bevaras. I denna första rent socialdemokratiska regering drev man sedan socialiseringskravet som ett viktigt mål.39 Under hösten år 1920 kom dock det politiska läget i en annan dager.
honom af Systren förährat, dher till Mikell [fol.210r] Andersson aldeles nekade. Resolutio så som Oloff Calsson wijd tinget 1696 har tilstådt, sig warit Malins förmyndare, så finner och Rätten i förmågo af förmyndar Ordn. 1669 skiäligt, att han för hennes Arf och egendom bör swara och wara hennes Man, således, att dher Malin icke kan af dess Brodher Bertell utbekomma dhe Partzelar han här of:anföre har tilstådt, i dy han woro insolvendo, för Olof Carlsson derföre häffta , sammaledz, för[?] den ¼ tun. Säd, som Elizabet om händer fått, och för det öfrige så laga, att Malin dess Arf till fullo åthniuter, dock afkortat, om Olof Carlson än skulle kunna bewijsa något der på[?] wara utgif:it. Anbelangande dhen räkenskap, som Mikel Andersson af Olof Carlsson fodrar för 13 D. 19 öre SM:t opburne penningar för Beenssiö, effter Matz Olss. attest i Råsiön; så emedan Olof Carlsson nekar at de kommit Malin til, dy upskiutes det till bättre bewijs. [fol.210v] 12. Uthi dhen twistige saaken, emellan Nilss Half:arsson i Fugelsta och Cappellanen Wällärde H. Johan Sellin, angående ett swijn, som Nilss Half:arsson förledit åhr wijd afträdet från Torsäng effter sig lembnat, jempte annat[?] mehra, emot swars säkerheet, han bedit H. Johan till Sven Ef:rtson i Stafre betala 3 D:r KM:t; Men H. Johan åter dher emot påstodh at emot desse 3 D. han till Sven Ef:rtzon betala skulle, som och skedt är hadhe Nilss Half:aren honom uplåtit Swijnet till salu; Resolverades, att emedan öf:r dhenne handelen icke warit någre
tog bössan neder, och Stromfälten tog aff honom henne, spänte henne, och klicka af öfuer huffwudet på den lilla, andra gången spänte han op bössan, då wiste iagh intet af förr ähn skadan skedde. Huem ladda bössan? Intet iagh, ey heller weet iag hwem, swarade han. Christian Strömfeldt som skadan giorde inkallades och befaltes at berätta huru det tilgick och genom huad tilfälle sal. Johan Lilliehök blef af honom ynkeligen ihiälskutin? Det war så, swarade han: När wij kommo ifrån måltijdh, gick iag på min cammar och skulle låta sättia mina armstrumpor på migh, der effter kom Jacob Lilliehök medh några andra, och den lilla sin broder. Jacob bar honom inn, tog honom i båda armarna, sädan gick Jacob och togh på weggen itt stickeswärdh. Och skulle härma sin praeceptorem huru han plägar fächta, i medlertijd steeg den lilla Lilliehöken på kistan och tog neder bössan, men iagh spänte op henne, satte öffuer huffwudet på honom och klicka af, sädan andra gången skulle iag spänne op hanen igen ock klicka på nytt, men iag rådde intet wäl medh spänna op honom uthan hölt bössan emot bröstet, och då slap det löst, icke itt kruutkorn war der på, eld stålet stod oppe ifrån det iag klicka första gången. Min dräng stod strax brede wid den lilla och hade een spora i näffwen, den han skulle spänna på migh sädan. Jag wiste intet at bössan war ladd. Den lilla Johan Lilliehöök war först i sin stuffwa, intet bödh iag honom inn til migh. Han wille först spänna bössan, men orkade intet, fick så mig henne. Den 14 Martij påbödz och sammankallades Consistorium til at hålla een ordentelig ransakning om sal. Johan Lilliehökz dödzmåhl, huru han af Christian Stromfält den 10 Februari)
SVENSKA SIARE OCH SKALDER ELLER GRUNDDRAGEN AF SVENSKA VITTERHETENS HÄFDER. INTILL OCH MED GUSTAF III:s TIDEHVARF TECKNADE AF P. D. A. ATTERBOM. FJERDE DELEN. UPSALA, HOS BOKHANDLAREN N. W. LUNDEQUIST. [TRYCKT HOS LEFFLER OCH SEBELL.] Nehmt dies mein Blumenopfer, heil’ge Manen! Wie Göttern, biet’ ich euch die eignen Gaben; Mit Euch zu leben, mit den grossen Ahnen, Ist, was mir einzig das Gemüth kann laben. A. W. von Schlegel. TILL ERIK GUSTAF GEIJER. Det vanliga språkbruket hade kanhända fordrat en annan öfverskrift: ”till Skuggan af Geijer”; eller något dylikt. Men jag skrifver icke så. Det är just skuggan af Dig, som har försvunnit. Jag känner, i min innersta själ, din verkliga närvaro; och vet, att jag nu mera, än någonsin, talar till väsendet.
-, Ta, fröken. (I ftirtviylad ocli triitt ton.) Rösträttsbrevet f ö r dagen. AY6gru ord ii11 riitiner oclh motslcinciurc ä r titeln pil L. IL P. R: s iiunste flygblatl. Författare iir frii Elba Alkniaii ncli priset iir 5 öre pr st. eller 4 kr. pr 100 ex. R c - lxisitioiicr stiillas till Riistriiitsl) yrh, Tiistiiialiarcgataii 6, Stocltliolrii, diir ett rikhaltigt lager av röstriittslittcrntiir., riist,riiitsbrevkort och andra agitali«iisartiltlar tillhaiidah8lles. Organisationens betydelse. FOTOGRAFIATELIER. Foto-artikIar for amatörer. Er1 dag varidrade lian framåt r i i g e u i siillakaii iiied ni " igra andra miin och iicgngnado (1 % tillfiillot att visa sin stora Lir (iig1ict. Efter en stiirid Iiniiiiiin de till ti, orii p i cn av grt~iiarria Iiiingde eit gel ingbo. - Sir diir, 1l '; istii.;. ropatlc rniiriiiciii, slii ned zc~liriglmet i i i c (l din piska. nivj inte 115, tle ii orgniiisernrle. Ester Grönberg. EDIT ANDERSSON, Sjukgymnast. ANGE RETZIUS-EKVALL Ex. sjukgymnast Medevitullen. DAMFRISERING, Ansiktsbehandling. Stora Torget. Anna Holmkvist. DAMFRISERING, Kungsgatan 24. Telefoii 309 tvn +ii. Karin Svensson. Stöd arbetet för kvinnornas medborgarratt genom att ingå som medlem i närmaste rösträttsförening! (utom under juli-aug.). Vit1 Göt:i. kanal. God affiir! Rösträttsbyrån är Öppen alla dagar kl, Fru Hulda Ahlstrand l ';?
# 14 han vara gudh, Thy gik han genstan fram oc fiol fram stupo for hans föter, Thän tidh han lagh for hans fotom fram stupo a sino änlite, bödh han hanom op sta, Tha ansgarius var op standen oc sodh for hanom mädh store wyrdhning gat han äkke seet oppa hans änlite for thät of mykla skenidh som wt gik aff hans öghom, Tha taladhe han til ansgarium mädh liofuom ordhum oc sagdhe sua Segh mik rasklika aff thinom syndom, thär til at thu matte vardha rätwis, Tha suaradhe gudz thiänare ansgarius Härre thu äst thän som al thing wezt thy thorff iak ey vidhir thik nokoth säghia, Tha suaradhe war härra oc sagdhe, Thät är sant at iak al thing weer, togh är thät myn wilie, at människionar skulu scripta sik oc vidhirkännas sina synder fore mik, thär til at the magho faa thera synda aflösn Oc forlatelse Then tidh han hafdhe sik tha scriptat oc sakt for hanom alt thät han giort hafdhe aff sinom barndom, lagdhe han sik nidhir stupo oc tok at bidhias före, Tha sagdhe war härre som rätter stodh ofuir hanom Var äkke räddir, for thy iak är thän sami som skal forlata oc afskrapa alla thina synde Sua brat thässen ordhin varo talath tha huarff han bort oc gik sin wägh som hanom syntes, Oc ansgarius vaknadhe aff sömpne Oc frögdha[d]his i storo glädhi Oc thröste sik vidhir thät at hans synder waro hanom forlathna # 15 [Capitulum iv]
Till och med under den likgiltighetsperiod, hvarom vi ofvan talat, innehöll » Tidskrift för hemmets, den tiden den svenska kvinnans enda organ inom pressen, varma fosterländska artiklar, väl agnade att hos kvinnorna viklca och höja intresset för lösningen af landets lifsfrågs: dess försvar. Det var äfven hufvudsakligen på kvinligt initiativ Sverige kom att ingå i den internationelle föreningen fiir sjukvkrd i fält:, Röda korset^. Hos många kvinnor ha ock genom tal och skrift den från » Tidskrift för henimet » utgångna tanken hållits vid lif, att den svenska kvinnan borde aftjäna sin viirnplikt genom att ~~tbildas till sjuksköterskans kall. Men detta fosterländska intresse stannade ej inom vissa kretsar, det spred sig allt vidare. De annars sh oföretagsamma svenska kvinnorna hafva, sisom Dagny mer an en & r sedan bildat, efter föredöme af g h g omnämnt, för & tt % de danska, en sjalfbeskattningsförening till stärkande af fosterlandets försvar. & - islrilligt hade vi väl för vår del att invända mot det politiskt färgade upprop, som denna förening utfärdade, liksom mot sjalfva. detta: slags beskattning, men i detta företag låg tro p& fosterlandets framtid, karlek tid1 dess urgamla frihet, protest mot egennyttans motstknd eller mot alla omogna drömmm om den eviga freden, därföre var det, d l a invandniugar och anmärkningar till trots, vardt erkannande, därför kom det att utgöra en insats till den fosterländska känslans hö jande. Men de svenslra kvinnorna hafm ej inskränkt sig härtill. De uppsatte och inliimnade till 1892 ärs riksdag en petition, undertecknad af mer an 1,000 kvinnor, med begiirm att landets representauter matte träffa åtgärder, som kunde betryggri, landets försvar. Dylika krinnopetitioner hafva väl förekommit i andra land, men hos oss var det en förut okänd kraftyttring af det kvinlip slaktet. Vi hyste visserligen t~ifvels
Förebyggande insatser är således av vikt. Sedan några år tillbaka pågår internationella studier för att se i vad mån ett strikt undvikande av komjölksprotein under det känsliga första levnadsåret kan förhindra / fördröja utvecklingen av sjukdomen. Recensent: professor Gösta Samuelson, institutionen för klinisk fysiologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Flera författare anser att tidig intervention, med framför allt en välbalanserad kost, som innehåller mindre mättat fett och mer antioxidanter, som E-vitamin och b-karoten, är av vikt för att modulera anlag för tidig ateroskleros. Philadelphia: Lippincott-Raven, 1996. De allra flesta författarna är välkända profiler inom sina respektive forskningsfält. Nestlé Nutrition Series, vol 36. Figurer och tabeller ger bra illustration och dokumentation.
S 30 • ' Madame Camille Flainmarion; af Osborne ... 31 " ' Viktor Adler, » kvinnoutställningens » ordnare, af — er — 31 » Oathinka Guldberg; al D 32 » Charlotte Rundgren, en guldbrud; af H. F. 34 » Minna Cauer 34 » Charlotte Holmgren; ni Hilda Ohlsson-Gother 35 » Amy ^kerhielm; af Harald Molander 36 * Zsombor Szåsz; af Birger Schöldström 36 » Lady Aberdeen;, af W. B. K. 38 - Författarinnan till Cousinerna », ett hundraårsminne, af K. B 39 » Clara Tschudi 40 » Anna Hedin, d:r Sven Hedins moder; af L. S. 41 » Anna Lang-Yvolseley; af H. V. 42 » Sofle Lundström, f. Malmberg; af L. S.
De svenska landstingsvalven äro visserligen påverkade av ett nödläge inom näringslivet jordbrukets men kunna inte jämföras med de tyska » febervalen », som man just är i färd med att försöka reda upp efter d. v. s. hur d e skola inverka på regeringsbildningen. Koalition? Men efter vilka linjer? Svårigheterna äro verkligt stora och förslagen till lösning många. Också i Finland ståravgörandet för dörren och det är med spänning man avvaktar nästa veckas val. Vi hänvisa f: ö. till » Observers » belysande artikel. I sin bot om Österlandets själ beskriver dr.Marcus Ehrenpreis en resa genom Balkanländerna, som man aldrig glömmer. Det är dystert och fattigt. Man riktigt känner hur luften är tung av nöd av fattigdom och ofred 111. Av Observer. 384.166 röster, för bondeförbundet 224.398, liberalerna 16.674, En rättskaffens ande. Landstingsvalet i Vi ll å t i inge Klasspolitik II d emo k krat e er Årets landstingsval ha tilldragit sig ovanligt stor uppmärksamhet. Att bondeförbundet skulle vinna, hade nog alla tänkt sig, de ha icke haft nackdelen av ett regeringsansvar, men obehindrat kunnat lova jordbrukare och lantarbetare all hjälp socialdemokratiens stora frammarsch och högerns stillestånd däremot mera överraskande. och att frisinnade och liberaler skulle förlora var visserligen art vänta. men knappast i sådan utsträckning. Vilket händelseförlopp ligger nu bakom dessa siffror? » tekniska » samverkan. som medför, att man inte vet, om man röstar på en person av motsatt uppfattning. låg däri ett ödesdigen politiskt felgrepp. Det var inte bara ett orättfärdigt sätt att försöka vinna ett mandat - vilket för ÖVngt inte lyckats det rar att Iänka Plitiken in i felaktiga banor, från r a m h ä l l s. Det kortsynta talet om den borgerliga samlingens tekniska art har nu fått sin dom. Den följdriktiga utvecklingen har givit klart besked. Och när Sv. Morgonbladet skriver med stora svarta bokstäver. att » klasspartierna göra vinster vid valen » så är det visserligen med förhållandet överenstämmande. I ett föregående nummer av Tidevarvet redogjordes för Frisin. nade Kvinnors Riksförbunds ställ-l. ning till landstingsvalet och för. bundets avvaktan på nästa centralstyrelsemötes beslut.
Asikt att det af opportuniteteskiil antagligen resultakt med den lgcklige kandidaten pll ena eidan och kommer att blifva tvunget att mart gora det. Man ' kan komnla att stK infor det forhHllandet, ntt de liollservativa den, som fallit igenom, pB den andra sidan om sig. diirigonom fd ett iir dell lycklige, det iir deras energiska agitation, som. afvertag Gfver liberalerna. Som man.ser iir den kvinnforhjalpt honom in i parlnmentet. Till sist framholl fru Palme-Dutt det lranda faktum, blott opportunitetspolitik. Det intressanta foredraget applhderades lifligt. att det liberala regeringspartiet icke upptagit den kvinn-, ' Notiser. putt och Trisse, har for iret anslagit 2,000 kr. att utgh af namnda publikationers forsiiljning~medel sistlidne. Ellen Fries ' stipendiefond for kvinizliga historicA£ detta belopp utdelas 1,400 kr, i olika poster till vid forsknre. Kort efter doktor lCllen Fries ' dod, den 31 folkoch smhskolor inom Gotdand nnstallda larare och. mars 1900 ofverliimnade fru ' A. Hierta-Retzius till Svenljirarinnor, som Emna bevista sommarkurserna i Lund ska Kvinnornas Nationalforbund ett tugen lzronor son1 eller Goteborg, och 600 kr. eom understod fit sjuka smC grundplAt till en stipendiefond, afsedd d t hugfiista min-. skoleliirwinnor. Blda sti pendierlla sokas fore den 1 5 net a£ Sverjges forsta kvinnliga filosofie doktor, hvilken nmj hos redaktionen af Folkskolans Barntidning, Stockafven varit en af nationdforbui~dets stiftare, och att tjiina ' holm .. Aneokning till det forra ltfol jes af tjiinstebetyg. till nnderstod och. uppmuntrnn gt kvinnor, hvilka ville och till det senare a£ ' tjanstebetyg jlimte ILkarintyg.
Och så till det fysisk aktivitet. » Själv är han synnerligen entusiastisk: » Maten är halva födan. » Åke Bruce har där tillsammans med Wulf Becker vid Livsmedelsverket ansvarat för ett förslag till rekommendationer som sedan behandlats av Folkhälsoinstitutets och Livsmedelsverkets expertgrupp för kost, motionsoch hälsofrågor. - Men näringsrekommendationer måste i grunden vara nationella. Det gamla budskapet speglas också i de nya svenska näringsrekommendationerna. De svenska näringsrekommendationerna är nära nog identiska med de nya nordiska näringsrekommendationerna som fastställdes i oktober 1996 av de nordiska samarbetsministrarna (se Wulf Beckers sammanfattning i Läkartidningen 15 / 97). » Jaja, mindre fett och mera grönt, det har vi hört förut. Därför behöver vi göra vissa anpassningar, kommenterar Åke Bruce. Budskapet kan tyckas tjatigt och oglamoröst, säger Åke Bruce. Huvudbudskapet om en sund kost har stått sig under de senaste 30 åren, konstaterar Åke Bruce, en sedan länge ledande gestalt inom svensk näringsforskning: Ät varierat, följ kostcirkeln, mycket frukt och grönt och begränsa fettet. Många suckar: Det finns alltid olikheter i länders kostvanor, även inom Norden.
Om godset säljs, skall köpeskillingen sändas till den som till följd av befordringsavtalet hade rätt till godset, sedan järnvägen från köpeskillingen har dragit av vad den har att fordra på grund av befordringen, förvaringen och försäljningen av godset. Om järnvägens fordran överstiger köpeskillingen, är den som hade rätt till godset skyldig att täcka bristen. Järnvägens ansvarighet Förutsättningarna för ansvarighet 22 § Järnvägen är ansvarig om gods går förlorat, minskas eller skadas medan järnvägen innehar det på grund av befordran. Järnvägen är också ansvarig för skada som uppkommer till följd av dröjsmål med att lämna ut godset. Dröjsmål med att lämna ut godset föreligger, när järnvägen inte är beredd att lämna ut godset inom avtalad tid eller, om någon tid inte har avtalats, inom den frist som järnvägen skäligen bör medges med hänsyn till omständigheterna. Har järnvägen gods under förvaring enligt 20 §, svarar järnvägen för godset enligt allmänna regler om förvaring. I fråga om preskription av ersättningsanspråk gäller dock 1 kap. 5 §. Om järnvägen har uppdragit förvaringen åt tredje man, svarar järnvägen endast för att denne har valts och getts instruktioner med tillbörlig omsorg. 23 § Järnvägen är fri från ansvarighet enligt 22 § första stycket, om järnvägen visar att förlusten, minskningen, skadan eller dröjsmålet har orsakats av 1. fel eller försummelse av den som till följd av befordringsavtalet var berättigad till godset, 2. sådan anvisning av den berättigade som inte har föranletts av fel eller försummelse från järnvägens sida, 3. godsets bristfälliga beskaffenhet, eller 4. någon omständighet som inte kan hänföras till befordringen och som järnvägen inte hade kunnat undgå eller förebygga följderna av även om den hade vidtagit alla åtgärder som rimligen hade kunnat krävas av den.
Mest grämde det honom, att han fått det mot all rättvisa och billighet, om än till en del på grund af egna, förment tvätydiga förtjenster. Jag var visserligen ingen ting annat än tidningsman, och så vidt jag vet, gror ingen lager på publicitetens torra hedar; men som Winberg sjelf helt enkelt presenterats som kryddkrämare, lät jag udda vara jemt, och han fortfor utan att hemta andan: Jag såg en af de helige profeter, den främste just ibland de få, som himlens rådslag nära stå och evigt bannlyst allt hvad mammon heter. Herr notarien Gammelgren? » Den gudsmannen! STOCKHOLM. Man kände ej då till Darwins teori, och ovisst är väl för resten, om Darwin här gält som auktoritet. Det var visst icke vackert af mig, men jag kunde omöjligen låta bli att draga på munnen åt honom. Hans förmögenhet och hans stora personliga förtjenster stälde på honom åtskilliga anspråk, som han ej med bibehållen aktning för sig sjelf kunde lemna utan afseende. Flera af mensklighetens stora andar hafva utgått ur samma ringhet som de. Och i detta förbenade virrvarr, der hvar enda lem var en särskild invalid, syntes oupphörliga ryckningar, vridningar och slingringar, så att man hvad ögonblick som helst nästan väntade att få se de olika lemmarne ge sig af hvar och en åt sitt håll. Det är glädje, en vederqvickelse att tänka till baka på dem. Då hade bestämdt äfven jag blifvit en berömd sångare, fast jag inte gnällt psalmer. En egen tanke fri och djerf, sjelfständighet ej fjättrad, den är blott menskan till förderf och blir med fog förkättrad. Begrepp om dumhet en poet vill gifva, och för att vinna namn som qvick och spiri tuel – rätt kinkigt med hans naturell – han Heine tar till hjelp att sina färger rifva. Låt dem vara, säger jag er. – du känner dig fortfarande på det lifligaste öfvertygad om läseriets förderflighet; men du börjar finna det smaklöst att söka motarbeta något, som är på modet och till och med – här ha vi det igen!
Straxt derefter (sid. 117) kom förklaringen öfver den långa resan och hvad som tilldrog sig om natten på Bodarne. Herr Hugo for upp, ropande: ”Damiana gnäggar” 8! Gån, mina fruntimmer, gån! detta är latin för eder 9! – Sedan damerna lemnat rummet, fortfor han: Men, min värdaste Herr Flabbe, begriper ni då aldrig det ni läser? ”När de om morgonen stego upp, var Sara icke fullkomligt väl. Hon .. .. .. knappt hafva sofvit halfva natten”. I Guds namn, märker ni då inga ugglor i måsen? Ugglor? Märka? Hvad är här att märka? upprepade Herr Flabbe. Kan någonting finnas oskyldigare? Sara hade ju rest flera dar på en bondkärra; och jag, som inte är van att åka i landauer, vet nog hvad motion man har i sådana persedlar. Och dessutom händer ju ofta, att man inte kan sofva, då man är rigtigt trött. Hur naturligt! Hur trefligt! Ni är mycket aktningsvärd och mycket menlös, förträffligaste Herr Flabbe! – Ulla, Ulla! Du torde väl haft rätt ändå. – Men fortsätt! Jag är likväl nyfiken på, hvartåt allt detta skall ta vägen. Ej långt derefter begynte Sara utveckla sin philosophi öfver äktenskapet. Herr Hugo började blifva allt mer och mer mörk i hugen. Men han gjorde våld på sig, till dess Sara talat ut. Då utbrast stormen.
Til thes mere wisso oc høghre forwaringh later jach mith incigle witerlica hengias fore thetta breff oc bedhis jach werdugx fadhers oc herra biscops Pedhers i Strengines oc ærlica oc wælborna manna herra Sten Beinctzsons, herra Eringisl Niclessons, riddara, Jon Pedhersons aff Skiolwarom, Giordz Footz oc minna elskelica dotter Beincta Thorstens dotter incigle til witnisbyrdh fore thetta breff.
» Han sade, att han ej kunde hjälpa mig. Han rådde mig ... rådde mig att lämna fiolen och bli. I hennes långa ögonfransar glittrade det något vått, m e n hon blinkade tappert o c h det våta föll i form af en enda stor tår ned öfver den smala kinden. » Men hur har ni tänkt er det nu då? » » Jag vet inte. » » Men i natt, hvart skall ni taga vägen i natt? » » Jag vet inte. » Tatjana stirrade fortfarande envist u p p m o t vindstrappan. H o n! » — Det flammade till i de svarta ögonen. — » H o n bad mig draga så långt vägen räcker — o c h det skall jag också, det skall Så brast m e d ens hela Tatjanas själfbehärskning. H o n kröp ihop till en liten svart boll, som skakades af snyftningar. » Fröken Tatjana! » Den lilla svarta bollen tycktes ej lystra till namnet. Utifrån skyltmålarens ljöd vaggvisan: » Stackars, värnlös, liten sparf. » » Tatjana — stackars lilla Tatjana! » — Herr Birger sträckte försiktigt ut handen o c h strök tafatt öfver den lilla svarta bollen, lätt o c h tvekande såsom den, hvilken aldrig själf blifvit smekt. kanske ni ändå skulle vilja. Kanske ä n d å. H ö r ni Tatjana? Där hos mig är det också fattigt, m e n ändå bättre än här i trappan. » — Herr Birger har öppnat dörren till sitt rum. Tatjana tar ett par dröjande steg o c h blir ståena j g. » Ahjo, de på tröskeln m e d den nötta fiollådan i ena handen, det blå knytet i den andra — ögonen nedslagna. Herr Birger placerade lampan upp på byrån, sköt samman manuskripten på skrifbordet och såg tafatt bort till henne, som ej ännu lämnat tröskeln o c h fortsatte att stirra m o t golfvet med sina förgråtna ögon. Så hostade han till, drog ett tag i rocken, gick fram till Tatjana o c h tog fiollådan o c h knytet ur hennes händer, som slappt öppnade sig, samt ställde d e m på den ena af rummets tvänne stolar.
HEMMET, ERHÅLLER MOT NÅGON ERSÄTTNING HÄLSOSAMT TI KLI M AT. GYTTJE-, TALLBARRS-, KOLSYJ. Bauman, MARSTRAND. DAGL. LÄKARE: Georg Engstrand, SÄRÖ, PLATS UNDER SEX VECKOR I VACKER TRAKT • REBAD ETC, SJUKG. LÄKARE: G. Heyman. PÅ LANDET NÄRA STAD. SVAR MED BETYG UPPLYSN. OM RUM RIKS. KL. 11 — 3 E. UM. BERÖMDA JÄRNBRUNN. 1,4 MIL FRÅN SALA. STILLHET, MEDEVI SKOGSSANATORI TILL » F. P. », NORRTELJE TIDNINGSKONTOR, ÄLLOR MED RADIOAKTIV UTSTRÅLN. SÄTRA _ ENKELHET. BARRSKOG. GYTTJEBAD, VID SÖDERHAMNS ELEMENTARLÄROVERK FÖR NORRTELJE FHLLF^ / LFRFL BRUNN, VERSÅS. LUGNT OCH UTMÄRKTA K GYTTJECKOR TILLTRÄDES HÖSTTERMINEN 1910 I HALFBAD. SOLO. LUFTGYMNASTIK, MASSAGE; SÄRSKILD MATORDNING FLI I PRÄÖTGÅRD I VESTERGÖTLAND FÅR 1: A j STILLA. HÖGT OCH FRITT LÄGE. BAD. KALLA BAD I O. VÄTTERN. MODERSMÅLET, KRISTENDOM (I LÄGRE KLASMAJ BILDAD FLICKA SOM MEDLEM AF FAJÄRNKÄLLOR. TERRÄNGKURER. FÖR MAGSJUKA. ÖPPEN 13 JUNI — 13 AUG. SER) SAMT, EFTER EGET VAL, MATEMATIK, ALLA VANLIGA BADFORMER.
Frågor samt ”egna och tillegnade” Tankar, hvilka kunna finnas uti ett yngre fruntimmers hufvud, utan att hufvudets egarinna alltid rätt vet, på hvad sätt hon bör besvara de förra, eller hvarest hon kan inflicka de sednare. När jag rätt tänker derpå, hafva verkligen Napoleon, Beethoven, Göthe, Pestalozzi, Heber, Kjernell, med flera stora och goda menniskor inandats jordatmosferen på samma gång som jag. Hvarföre har man ändå ibland haft ledsamt? Ett fruntimmer har sagt om sig och om oss alla hennes medsystrar: „Vi äro skapade att försköna verlden men icke att beherrska den.“ Jag kan ej uti allt dela hennes mening. Icke herrska, derom är jag ense med henne, men bara försköna! Derföre gäspa vi också, om icke förr, åtminstone såsom gamla, fula gummor och redan såsom medelåldriga jungfrur. Disproportion emellan anlag och kraft att dem utveckla heter ju missnöje? I det hela taget, har ett olärdt fruntimmer orätt i att förklara någonting omöjligt. Är det verkligen möjligt att tillvägabringa allmänt välstånd genom menskligheten demoraliserande medel, så kan jag väl också hoppas, att det lyckas någon ny Münchausen att på en stång, – den der blott ständigt afhugges underst och öfverst skarfvas till – ifrån oss klättra upp till, och in i månen. (Huru den gamle, min barndomsvän kommit ner derifrån, förmodar jag vara verldskunnigt). En ihärdigt fortsatt speglingskurs är ingalunda att klandra eller att förakta. Då man i många år betraktat sin bild i spegeln, bör man slutligen komma att tro på spöken, det vill säga, på det oförklarliga utom och inom oss. Ty huru förklara, att vi, i trots af våra lifliga önskningar om motsatsen – (våra bemödanden och sträfvanden deremot lemnar jag visligen orörda) – blifva gamla och förändra utseende!
I all skönliterär daning måste så till vida ett Narcissuselement ingå, att den endast ur sjelfåskåd-ningen kan herata sjelfmedvedvetandets lifsinnehåll. Detta element verkar befruktande då det, såsom hos Byron, gör sina skönhetskraf gällande i mänsklighetens gemensamma frihetskamp och sålunda går upp i slägtet utan att förlora sig sjelf. Men det existerar sterilt, då det såsom hos Fr. Nietzsche gestaltar sig till en högförnämt sjelf beskådande Zarathustra, hvilken står på fjärran afstånd skild från denna mänsklighet, men därför också » dör hän som stam i öknen med skalad bark ». I förra fallet har den blodfulle ynglingen undgåit förvandlingen till Narci8sus-blomma, i det senare fallet har han undergått den. Mellan dessa båda ytterligheter finnes det mellangrader och till dessa vilja vi hänföra de båda diktarlynnen, hvilka tagit sig uttryck i de båda här ofvan antecknade, nyligen ut-komna arbetena, titulerade » Konstiga kroppar » och » I hafs-bandet ». Chicot (hr K. Eneroth) är genom föregående arbeten väl känd och äfven hans som » Konstiga kroppar » betecknade skildringar hafva, åtminstone till största delen, stått att läsa i tryck, redan innan de nu utkommit sammanfattade i bokform. Det är sålunda en författare, med hvars individualitet man hunnit göra sig temligen förtrogen. Ännu vida mer är detta fallet med Strindberg. » Jaget », beskådande sig sjelf uti » ickejagets » spegelyta företer sig utprägladt hos den ene som hos den andre. Båda äro försänkta uti ett likartadt betraktande, men objektivet är ändå icke fullt detsamma hos dem båda. Man skulle, med upprepad användning af Narcissusmotivet, kunna uttrycka skillnaden såhär: Chicot betraktar vattnet hvari bilden afspeglar sig; Strindberg betraktar bilden, som afspeglar sig i vattnet.
B Br. Vänskapsf. August Strindberg. Jag litar orubbligt, vid äfventyr af vårt goda förhållandes grumling på att du icke genom att utsläppa pjesen vare sig i landsorten eller staden, förr än den är gifven två gånger, förstör densamma för scenen och ger mig Nya Teatern till ovänner.
Nu förefaller det mig ofattbart, att vi inte tog reda på så intresseväckande företeelser, ty vi hade rika tillfällen därtill, då vår farmor blev 90 år och till sin död bodde kvar på farfars-gården, som vi hade livlig förbindelse med. Då hon dog 1910, var alla barnbarnen vuxna. Till 1915 hade vi vår far i livet och ännu några en faster, f. ö. en mycket god berättare. Alla dessa tre gamla voro till sin död vid full andlig vigör. Men tyvärr, vi måtte inte ha tänkt på att efter-forska julkusarnas tillkomst eller också lät vi upplysningarna gå in genom ena örat och ut genom det andra. Och ändå spelade våra julkusar en centralroll i vårt julfirande, och ingen av oss barn skulle ha godtagit ett julbord utan den brunhylta djurkretsen, och barn var vi i det avseendet så länge föräldrahemmet fanns kvar. Dessa julkusar är inte i vanlig mening bakade, utan de är modellerade av hård deg, förmodligen rågdeg, ha smala stickor till ben, men stickorna är överdragna med deg, som givetvis under årtiondenas lopp fallit av här och där. Mjölet i degen måste ha varit mycket finmalet då degen kunnat behandlas så känsligt, att djuren ha nästan individuella fysionomier, vilket nog syns t.o.m. på bifogade bilder. De större figurerna, t.ex. korna är 10 cm. långa och 5 cm. höga, hästarna något större, ett får är 6 cm. långt och 4 högt, ett lamm 1 cm mindre på både längd och höjd, ett liggande lamm mäter 5 cm. i längd och ca 2 cm. högt. Det har också funnits en sittande katt, något över en cm. hög, den har på tyvärr på senare tid förkommit. Det är, som synes uteslutande fyrfota husdjur, hästar, kor, grisar, får och getter. Hund och katt ha också funnits. Helt naturligt har antalet under årens lopp minskat, några av de ännu existerande figurerna är starkt invalidiserade, halta och lytta. För cirka 30 år sedan konsta-terades åverkan ett slags or, därav de hål, som syns på ett par djur, men förstörelsen har tydligen hejdats. Figurerna äro nu givetvis stenhårda, men ha troligen aldrig gräddats utan fått lufttorka. Julkusar i ring.
LEDIGA PL A T8ER4 ' a ', ' s Det gr n u 6 f v q 40 Ar sedan den ' firsta vid fabriken tillverkade symaskinen liimnade Husqvarna och under hela denna tid har fabriken ej lämnat nAgon möda ospard eller skytt nagra kostnader, da det gallt att fullkomna fabrikatet samt alltid följt med sin tid och tillämpat alla de uppfin-, ningar och verkliga fbrbättringar, som under Arens lopp framkommit inom symaskinsindustrien. Resultatet har ocks8 blifvit att ' I vid Ljung %-Alanäsets. folkskola Hallesjö församling, jämtlands Ian sökes hos Hallesjö skolrad, adres! K~larne, före den 15 inst. novem, ber. Lön 150 utöfver den laglig: iiimte 50 kro.nor för tjänstgöring sisom organist vid 6 årliga gudsI janster. Nybyggda skolhus. Una derlag af smaskola. Frisk o. hurtig småskollärarinna Hallesjö den 3 oktober 1913. Skolrådets ordförande önskar under julferierna, 1 dec.- 15 febr., mot fritt vivre plats i god familj, helst i Norrland, Dalarne eller närheten af Sthlm. att läsa Tvänne .lärare= (lararinnem) med nybörjare, som skrifbitrade befattningar eller som husmoders hjälp. Svar emotses tacksamt af Warmlandvid fasta folkskolorna lift. E! i skall, Värmlandsbro p. r. Vaktad och Sundsholm i Gladhamm nars församling, Kalmar län, arc: il1 ansökning lediga före den 25 aasta oktober hos skolradet undei som genomgatt ' 2- %rjg kurs vid idress .Västrum. Valstad nara järnPriv. Ilögre Iärarinnesem. önskar @ ptation, Sundsholm 7 km. darplats i skola eller hem. Gärna utfrån. Vacker natur. Bostadei omlands. Goda rek. finnas. Svar yoda. Tillträde 1 januari eller 1 snarast till 1123 art#. Runhallen p. r. juli 1914. Viistrum i september 1913. Skolridets ordförande, \ ' ' Ordinarie.
– Hör, du bondlurk, får jag slå några lätta slag på dina strängar, och med detsamma slog han till ett väldigt slag mot guitarren, så att instrumentet gick i tusen stycken. Nu hördes någon gå i trappan; – innan Edit blef färdig med sitt svar, sprang fader Eustachius hastigt öfver rummet, öppnade dörren till en balkong, kastade repet dit och återvände, i detsamma fröken Edits tärna inträdde. Likt en brusande flod strömmar folkmassan fram på gatorna, bodarne stängas, kafeerna öppna sina dörrar på vidan gafvel, marsellaisen tonar åter, och för första gången efter årtionden ljuder ur djupet af folkets hjertan ett „vive Napoleon “. Den nyssutnämnde presidenten Sir Benjamin West kommer att samma dag högtidligen installeras i sitt embete “. Hon sprang ut i natten; den gulbleka dimman famnade henne. Förmiddagens föreställning är slutad. Om en qvart kunnen I lugnt gå hvarthän I viljen. Han såg ständigt framför sig den syn, som dagen förut tjusat honom, den unga qvinnan med lutan i handen. Slutligen, efter mycket betänkande, beslöt han sig för att anropa klostrets skydd. Hon såg alfvarsam ut, men försökte att glädtigt blanda sig i samtalet. Dock, huru enslig, huru glädjelös och tom gatan än var, en gång om dagen bytte den dock natur, förändrade helt och hållet sitt utseende; den slutade nemligen vid en kasern, och i denna kasern låg inqvarterad det tjugondesjunde jägareregementet, berömdt från striderna i Algier, Krim och Italien. Det var Oliver Basselin som sjöng bort nattkylan och ledsnaden, som eldade upp stridslusten och modet hos dessa krigare, lägrade i den fuktiga skogen, under en sval vårnatt. – Hvem då? Med en sympatisk röst och en hänförande lidelse beskref han för vännerna sitt härliga lif under de tre sistförflutna veckorna. Lycksalig vaknar hon, men den eljest flyktiga drömmen flyr ej från hennes sida. Låt oss betrakta den tafla och den modell, som George Morland sysslade med. En gammal soldat, som af medömkan ville rädda poeten från den i hela nejden ökända källaren, dess fukt och råttor, svarade lugnande:
liksom i handlingssättet, så äfven i kompositionssättet saknas ändamålet. Oaktadt hela dikten eller hellre, just derför att han nu är så uteslutande på karakteren och dess inre känslolif anlagd, vinner denna i riddarediktningen icke någon sann utveckling, så att dess böjelser, åsigter, vilja, skulle träda i full vexelverkan med det yttre bestående. Han är dertill alltför innerligt gestaltlös, så att säga glödande i blicken men icke utpräglad till gestalten,63 dels i denna känslofullhet för nyckfullt godtycklig af brist på objektiv halt, för att kunna afgifva den sedliga hållning konsten fordrar. Romanen, mera biografi än epos, gör sålunda en ansats till den moderna psykologiska diktningen,64 men hinner icke hennes ståndpunkt tillfölje af sin nyckfulla motivering, ja motivlöshet. Hjelten föres från äfventyr till äfventyr, från en underbarhet till en annan, och, kastad mellan dessa motivlösa handlingar och omotiverade händelser, tills han ströfvat sig mätt, eller hellre tills den diktande personen ansåg tiden inne att göra slut, beger han sig omsider i kloster, eller dör, eller hegynner lefva ett stilla lif med sin sköna.65 Med denna obundenhet i uppfattning och komposition är den folkliga naivetén till viss grad förlorad. Diktaren lägger an på att öfverraska sin publik med det otroliga, att blända honom genom det praktfulla, ja att smeka hans lidelser genom det retande. Han prålar med kunskap om förgångna tider, och fastän tillochmed hans vetande genom barnslig vidskepelse förefaller den moderna läsaren naivt, ställer han sig dock dermed öfver sin publik, som, än mera barn än han, kan förvånas öfver undren i hans camera-obscura. Medan folksångaren enkelt berättar i den anda och ton hans folks skaldelynne drifver, tränger sig här beräkning och godtycke mellan skalden och ämnet. Och dock är riddaredikten långt ifrån att vara fri konst. Romancieren är på dubbelt sätt bunden. Vi afse först den hans egenskap, att i allmänhet vara ett barn af sin tid, som måste återgifva dess anda och lynne. Väl är han häri icke olik den modernaste konstpoet. Men
Gå i sakta mak hela Gottland öfver, se, hör, lär och studera allt det sköna och minnesvärda som finnes där. Hvarför skall ej en svensk lä rarinna först lära känna sitt eget land T Ni kan bo och lefva billigt där och medföra hem en rik fond af glada och lärorika minnen. Eller någon annan provins. Västergötland med det vackra Kinrtekulle, Värnhem, Billingen, Trollhättan m. in. Annon sera om att mot fritt vivre få komma till någon egendom och hjälpa till i HVARJE PAR. STAMPLADT hushållet eller läsa med barn eller MED OFVAMSTÅEMDL VARUMÄRKE som sällskap åt äldre dam vid bad ort. För friska människor finnas hun dra möjligheter. En god resroute, fotFINNAS I ALLA VÄLSORTERADE vandringsplan öfver Gottland och Väs tergötland kan ni få genom bref p. r. 5YBEHÖR.S - MANUFAKTUR.- * KORTVARUAFFÄRER. Odensegaden, Köpenhamn. Fru Sissie Maxwell. anrättningen garneras med den (brynta löken och persilja. Serveras som, fru införd finns på sid. 227 ett par an lök, IV2 msk. smör (30 gr.). nonser som kanske passa. De ge till fälle att få lära konstväfnaa, träd får ligga i rikligt med vatten 24 t im., gårdsskötsel och mycket annat, som hvarunder vattnet bytes 2 gg r. Skin en folkskollärarinna kan ' f å nytta af. net afdrages, hvarefter sillen fläkes, Eller tag en plats som intresserar. ryggbenet järnte alla småben borttagas SVAR » Ravi Trojh ». och sillen inklappas i en fiskhandduk. Filéerna vändas i en blandning! af mjö N: r 86. Har ni hjärtfel kan ni (Forts.) let och de stötta skorporna, stekas inte alls bli småskolelärarinna. Lä N: r 84. Dufeds hotell (fru J. Matt karen ger er ej något friskbetyg vackert gulbruna på, " båda sidor och uppläggas pä varmt serveringsfat. Pan son) ligger 2 min. från stationen Ebon.
Allt lät så trovärdigt, att Fanny ej tviflade det ringaste. Inunder stod skrifvet med små bokstäfver Aurora Engsmarck. Hm, han bör akta sig att han inte gör andra rasande på honom. De voro, enligt hvad man trodde på hotellet, affärsvänner, åtminstone hade städerskan vid ett tillfälle öfverraskat dem, då de voro fördjupade i studiet af hvad hon antog vara räkenskaper. – Nå, ni svarar icke på min fråga, sade Irma, när hennes munterhet lagt sig något. Ja, jag skulle till och med kunna korsa öfver den där lilla bagatellen. Men intet hem, om än aldrig så uselt, var snuskigare och mera förfallet än Ekrotskrogen med sina solbrända tidningspapper för fönstren, sitt aldrig skurade, nedspottade golf, sina trasiga stolar och sin sönderslagna servis; intet bemötande kunde vara ovänligare än det som här kom gästerna till del, varorna voro dyrare än på andra krogar, ty krögarn respekterade taxan endast så länge kunderna voro nyktra, sedan stal han på det mest oförskämda sätt. Irma skulle begifva sig till doktor Villars och sondera honom. frågade han. Därför lät han ingen få veta om sitt beslut att lämna Räfsund, icke ens den kvinna, med hvilken han sammanbodde. Alla veta, att det tacksammaste ämnet för pratet, skvallret och förtalet är hopsmidandet af tvänne hjärtan, men detta raffinerade nöje får sin mest retande bouquet – Han är icke min far, svarade hon häftigt. Hon torkade tårarna och nalkades boken med samma känsla af vördnad som om hon knäböjt vid sin moders graf. Hvilken är din talisman? hon ett stående svar på nästan alla frågor, nämligen » det vet jag inte », och hvarken med lock eller pock kunde man få någon upplysning af henne. Hvar enda dag tycktes liksom enkom ägnad för lustpartier. Både Lundby och Blom blefvo förvirrade; ty detta kom alldeles oförberedt. – Ja! Vid ett bord tillsammans med några personer af motbjudande utseende satt krögarn, ännu mera rusig än sin äkta hälft. Han gjorde en våldsam ansträngning och drog munnen till ett leende.
Lars spottade. Gällde att ha ögon fram och bak, och hur det var — till slut fick man det. Språket mästrade han nu lika bra som Pat själf. Inte för att det fick vara mycket prat, nej, alltid knappt med orden, men den, som går ute och har att göra med människor af alla sorter, frågor och svar, ständigt om nya ting och förhållanden, han är så illa tvungen att lära sig konsten. Lustigt för öfrigt: när Lars talade engelska, föll ordet rätt ned på saken, och han uttryckte en del nya tankar om nya saker, dem han ej förmått återgifva på svenska. Han hörde själf, hur tafatt det senare lät. Och så måste man besluta rappt. Dög inte att fundera. Hvar arbetsgifvare har ock sitt sätt, olika seder — sådant får man känsel på. Nej, minsann, inte är hans lif som att stå på en verkstad. De lyckliga ostarna där sköta en gång för alla sina verktyg och slippa vidare mödor. Som nu Gustaf. Han arbetade ju fortfarande på samma fabrik, 12 dollars i veckan, hygglig behandling — lefde som en gentleman. När Lars en tid bodde i närheten, i ett tarfligare hus, och om kvällarna kom hem smutsig, med kläderna klibbande vid kroppen, alltför trött och olustig till någonting annat än att sluka matbiten och krypa till kojs, såg han alltid Gustaf sitta finklädd och sval på sin trappa och prata svenska och spela fiol. Lars mörknade mer och mer under sin dammiga slokhatt. Gå här och slita sig fördärfvad — egentligen för hvad? För ingenting. Och när hälsan sveke, hvad fanns då? Jo, i bästa fall friskjuts hem till fattiggården. Det klämde häftigt till om bröstet, den höga förväntningen han gått och burit på, ovisst hvarför eller hur, dog bort och mattigheten kom som ett lefvande väsen krypande genom lederna. Nej, tänk om han inte längre dög till hårdt arbete. Då var det väl jämnt slut? Han ägde några hopsparade dollars, inte många, men kanske räckte de till att krafla sig hem. Hem? Hvad skulle han göra hemma? Dräng eller månadskarl. Och sedan? Hvart kom man vidare med det?
Detta märkte Lilia; nu gaf hon mera akt på sig, hon började att skämta ledigare och uppbjöd all sin förmåga för att visa sig glad och älskvärd. «Förlåt mig, » tillade han bedjande, «jag glömde i min smärta, att du var sjuk. Baronen sysselsatte sig nu mycket med Lilia, men det var ej som fordom med denna öfverlägsenhet; det låg något vördnadsfullare, någonting mera likt den hyllning, grefve Silon egnade henne. Hon bad att i dag åtminstone befrias ifrån dem, sedan ville hon bära dem som ett kärt minne af den älskade vän, som så oupphörligt tänkte på henne, och som gjort så outsägligt mycket för hennes väl. Hvad är det du vill? » När den dagen kommer för mig, Ebba, då blir jag visst otålig och klagande. Med ovanlig rörelse sade hon derföre till Lilia, i det hon slöt henne i sina armar. «Se, sköna dam, « sade han då de valsande paren svängde förbi dem, «är icke denna dans en bild af det menskliga lifvet? – Kanske var det blott i denna krets, som hon var föremålet för hans dyrkan? Ebba visste det redan, ehuru hon ej kunde säga det, och icke en gång vågade Lilia ana att hon förstått det; men Lilias hjerta var för fullt, hon sjönk gråtande i Ebbas famn och utgjöt der den smärta, som krampaktigt sammandrog hela hennes inre varelse. Klockan blef tio, elfva, tolf – ändtligen, och ändå var allting tyst. Huru otacksam är hon icke då hon kallar jorden en jemmerdal, då den likväl ofta låter hennes hjerta ana hela himmelens salighet redan här nere. Ni kan endast kringfladdra som en fjäril, aldrig älska längre än några dagar samma föremål.« Men betänk också, huru outsägligt olycklig är jag ej nu! » Hon brast dervid i gråt, och gömde sitt ansigte i sina händer. Med vördnad skådade hon upp till honom, och önskade ingenting så lifligt, som att förtjena ett bifallsleende af honom. «Och förstör på det viset hela din hoppfulla framtid, – och dertill skulle jag vara orsaken?
I dörren vände han sig om ännu en gång, Parfymeri - Tvål « Bii„ • KOL VED Duktyger och Vita Vävnader Hrla COKES Victoriagatan 1 B (hörnet av Storgatan) Wessel fortfor: " Så som det var de första veckorna, sedan han kom hem från beväringen, så, trodde jag, skulle det alltid bli: du, Lisbeth, han och jag, nöjda och glada tillsam mans, och framåt gick det för oss alla tre, och borde gått så allt vi dare, tills Ede själv hittar en bra flicka. " " Du ville nog hälst gifta bort alla pojkar, om du bara kunde ", — skrattade Lisbeth, men där fanns en skarp underton i hennes röst. Ett leende gled över hans ansikte och upplyste det sällsamt vackert. Han steg fram till henne, och lade armen om hennes liv. " Nå, Lisbeth, skall jag inte unna honom att bli så lycklig som vi två? " Hon gav honom en kyss, flyktig, med tillspetsade läppar. " Ack du, brumbjörn — " " Är det inte skönt att arbeta för människor, som man håller av? För dig! För vår lille August — är det inte gott att kunna lägga av en krona efter annan, så att vår pojke får det lättare en gång, än vi haft det. Och Ede håller jag av som min ^ßsda Gramér Desillusionen och - förhoppningen. Hur en äktenskaps lag kan se ut.
1877 till våren 1878, och var därpå informator dels i stockholmstrakten, dels i Bohuslän och reste i dec. 1878 till Amerika. Under ett och ett hälft år kämpade han en hård kamp för tillvaron, först i Minnesota, därpå i Kansas o c h så i Colorado, än som vedsågare, än som farmarbetare, byggmästare, stationskarl m. m. Äfven denna tid har han själf utförligt och målande skildrat i en serie verklighetsbilder, » Aderton månaders hundlif », i ofvannämnda tidskrift 1899. Om dessa sina » hundar » skrifver han på sitt vanliga rättframma och karaktäristiska sätt bland annat: » De flesta emigranter ha rikedom eller åtminstone förbättrad samhällsställning i kikaren, då de utvandra. Att bli » herrekarl » är arbetarens högsta mål. Mina tankar gingo i rakt motsatt riktning. Jag hade fått nog af herreväsendets härlighet och reste till Amerika för att bli — nybyggare. Därför slog jag mig på kroppsarbete och slet en hund som vedsågare, bonddräng m. m. Jag minna, med hvilken stolthet jag skref hem och omtalade, hur bra min hvita studentmössa kom till pass, då jag gick och plöjde under Kansas brännande sol. Man svarade, att jag förnedrat mössan, men jag vidhåller att jag upphöjt d e n. 1879 började Skarstedt sin verksamhet som tidningsman, då han ett par månader utgaf » Kansas stats tidning » i Lindsborg, Kansas. I juni 1880 kallades han att vid sidan af den äfven i Sverige kände framlidne poeten Magnus Elmblad redigera » Svenska Amerikanaren » i Chicago, där han kvarstod till i april 1884, då hans gamla res* Således systerson till generaldirektören Sigfrid Wieselgren och bibliotekarien Harald Wieselgren. - IDUN 1901 lust vaknade till nytt lif och han begaf sig till sydstaterna. Återvände i juli och blef medredaktör i » Svenska Tribunen ». Men redan i mars följande år slog han sig ned som nybyggare i Cascadebergens skogar i sydvä- stra Washington.
– Jag är ock lyckligt-vis med mången Dame bekant, Och ofta sjelf försökt, en Nymph min sköna kalla; Men att en gång få se dess hand och munn befalla, Blott i det ändamål, på stället motsagd bli, Mig ännu aldrig händt. – Alt derför finna vi, Tilmälet vara falskt, och orätt at de sköna, Förutan undantag, så svår beskyllning röna. Ismene jag klandrar dock; och denna nyhet bär, Förutan alt förtal, som mig ej medfödt är: At, i hvad sak som hälst hon kom at sig inblanda, Straxt rögde hon sin harm och sin motsägnings-anda. Nyss satt Ismene til bords at spisa med sin man, Uppå hvars hvita duk, bland rätter om hvaran, Sågs stäldt ett fat med fisk, som hvad mig tycktes skåda, En skön kokt Gädda var, af utvald smak för båda. Hör på min ängel, hör! utbrast den fromme man, Om jag mig ej bedrar, som lättlig hända kan, Så är den fisken kokt, men ej nog blå – min maka. Hvad! ropade Ismene, med en bortbleknad haka, Så väl man nånsin vill, och föranstalta vet, Är hustrun er ett mål för daglig-dags förtret; Jag säger än en gång, sitt intet där och peka, Blå, blå var Gäddan visst, det kan mig ingen neka. – " Likgodt min ängel, tyst; – nå låt så vara då; " Den saken är ej värd, at mera tänka på. Ja, liksom en kalkon med röda klädet reta, Ses i ett ögnablick upblåst på fältet streta: I näsbrusk, krås och näbb dess ilska målad är, Som ymsom röd och blå en skiftad låga bär: I ögonen ny eld, vid hvarje skritt han träder, Med en upruskad stjert och knäppning i hvar fjäder, Då sprittande och ilsk han kacklar hämd till skyn. Så syntes ock Ismene, med skarpa ögonbryn, Och rödblå läppars fragg i raseri utfara, Mot hvart ett enda ord som mannen gitte svara.
(ironiskt). Jaså kan han inte annat än engelska. Ja, det går väl an att tala det också då. BOKHÅLLAREN. Jag kan inte förstå hvad ni vill oss. HEMMING. Jaså inte? Jag vill blott uttrycka min glädje öfver att finna att patron Mörkman i sin bokhållare har en så trofast Vän. (Bokhållaren släpper förskräckt Mörkman och tager ett steg tillbaka.) SCHRÖDER (i det han träder fram). Jag tillåter mig erbjuda Eder mitt beskydd. Jag ser att Ni känna Er besvärade af denne man (ser med låtsadt förakt på Hemming) och jag anhåller att få göra Eder Sällskap. (De tilltalade stå bestörta och tvekande.) Mitt namn är Schröder, chef för detektiva polisen MÖRKMAN (skräckslagen, stammar fram orden). Allt är förloradt! BOKHÅLLAREN Ja, förloradt! (Höjer på hufvudet och ser sig vildt omkring som om han ville se efter ett tillfälle att fly.) SCHRÖDER (lägger lugnt sin venstra hand på hans axel och tager ur högra rock fickan fram en revolver. Inga dumheter, om jag får be! Det kommer ni själfva att lida mest utaf. Ty på den här sidan af klotet förstå vi oss inte på skämt i allvarliga saker. (Förtroligt.) Vill ni vara så artiga och göra oss säll skap. (Räcker bokhållaren armen. Till Hemming): Och du, min vän, får väl visa din artighet mot den gamle gentle mannen. HEMMING. Ah, låt oss inte ta det så hastigt. (Lågt till Schröder.) Det här vill jag att Paterson skall vara med på. Jag sänder efter honom. SCHRÖDER. Gör det! Men vi måste stänga dörrarne till stora lokalen så att vi bli ogenerade. HEMMING (drar fram några skjutdörrar och delar rummet i två. Ringer på kypare och ber denne gå upp efter Paterson och hans fru. Beställer in vin). Då jag märker att jag icke är igenkänd, hvilket föröfrigt icke är underligt då jag endast var en pojke sist vi sågo hvarandra, så tager jag mig friheten att presentera mig. Mitt namn är Hemming. (Fäster ögonen på Mörkman.)
En sådan fordran ter sig nära nog lika naiv och orim lig som en önskan om ändring i s jälfva världsordnin gen, tycks det mig. Hos oss svenskar är den naturliga skyldigheten att trots våra enstaka öfverlägsna indivi der lära mycket i allmän litterär kul tur af de stora na tionerna med de genomodlade språ ken — och aldrig ha vi lärt nog. För ett litet folk, allra helst ett folk m ed en så slö genomsniitspublik som All bildning växer dock på ofri grund till slut; blott barbarit var en gång fosterländskt. OND AG SBÀRNET MARGARETA kom till mor och far sent om hösten som något underbart ljust och lent och fint, oc h den lilla S tockholmsvåningen fylldes af hennes soliga humörs joller och små skrik. Hon spirade i blond fägring, och hennes stora ögon började så förundrad! ta världen i betraktande, att pappa nästan dagligen må ste låta henne göra en l ång resa genom rum men och visa henne — allt vackert och alla spelande färger. Det biet då be stämd!, att de långa och äfventyrliga seg latserna i skärgården skulle upp skjutas en sommar. Lillans Den lilla prinsessan skulle upplefva den samma under inlandets sol. Halfårsdagen af födelsen kom, och den första hvita pärlan tittade fram i den lilla munnen, och lillan lärde att uttala både mamma och " babba ". När läroverket då ändtligen lät pappa följa med, förde tåget den lyckliga familjen genom sommarnatts ljusa landskap bort till en station uppe i Värmlands skogar. Den resan gick fort, ty lillan drömde mest hela tiden om den sista upplefvelsen, dockan Kajsa, som var så mjuk och kunde ge så lustiga ljud ifrån sig, och som var så bra att tugga på. Men u nder den tvåmila färden på landsväg skymtade allt det nya, färgrika, luftigt skimrande liksom en sagovärld. Det var det gryende medvetan dets första aning om den blå himmelen och de blåa sjöarna, den väldiga mörka skogen och de vida, leende fälten. Den lilla hvita st ugan, lillans sommarpalats, ligger på en höjd, hägnad i norr af susande tall och gran.
Nw kan mather till kirkiu koma oc klocko bethæs. sæmber aa bathe sokn oc præsti. thet mon rææt wara then taka. nu kan ey aa sæmiæ. hafwi tha præster waald taka slikan han will., §.1. Nw kan kirkiæn mistæ nokat firi klokkarans wangömo scwld. kræfwin tha bönder præst. oc oræster klockara., §.2. Nw scal klocko klockara j hænder sætia. han a ringia lagha rigning till ottosaang. mæssu. aftænsaang. oc til natsaang oc geen like., §.3. Nw kan klocka löös wartha. tha scal klockære vara præst till. han scal wara soknamæn till thre sunnodagha. oc kirkiu drotnæ bithiæ raath a klocku læggiæ. tha scal klockare klocko stræng vp bindæ., Nw kan klockare ey swa göra. oc ey præst aat vara. nw kan klockæ nither fallæ oc klockara till hæliæ slaa. thær agho arfwa klockaræns wizorth at wita till præst. at han hafthe laghwarat præst till j sinom lijftimum., Oc aa præster wizorth firi sik meth threm præstom. at wita at han hafthe laghwarat a thre sunno dagha kirkiu drootnæ j læctæra dorum. gialde tha ater kirkiu drotna lijff klockarans thet æru thre marker. oc tolf öra firi klockunæ aaf sinom pæningom. oc ey aaf kirkiunnæ., huilekin therræ brister aat ethe. præste eller klokkara. giælde then ater wirthning klokkunnæ., Nw falder nither klokcæ oc brister. oc gör ængin scatha. aghe tha præster witu firi klockara. oc kirkiu drotna firi præste. gialde tha klockare ater wirthning firi. Nw kan klæpper nither fallæ oc klockara til hæliæ sla. liggi thær siæluer a værkum sinom., Nw gaar till bondæ soon aat öthe sinne. oc ringer ey lagha ringning. slaar then klocko sunder. böte firi tolf öra. falder tha klæpper a han eller klokcæ. oc lyuter döth aaf. liggi tha siælfuer a wærkum sinom.,
* Barn har ingen politisk makt och är inte representerade i formella eller informella påtryckargrupper, vilket t ex äldre eller funktionsstörda är. På 14 orter finns nu möjligheter till fullständig eller partiell vidareutbildning i folkhälsovetenskap [6]. Genom att kombinera de internationella hälsostrategierna och folkhälsovetenskapens arbetssätt med barnens särskilda behov av skydd uppstår barnhälsovetenskapen, som med sina aktionsområden utbildning, forskning och service kan göra en bred och slagkraftig insats för att främja barns hälsa och välfärd. Projektet stöds av EU och avsikten är att på sikt etablera en särskild examen, European master of child public health [12]. Men om man är intresserad av barnens hälsa måste man vidga sina vyer utanför de rent medicinska och vårdinriktade: hälsa är inte detsamma som aldrig så god och täckande sjukvård. (European society for social pediatrics) söker man stimulera till en satsning på en sådan utbildning. (Association of schools of public health in the European region) och ESSOP Ledstjärnan för allt arbete inom hälsooch sjukvården är ju att bibehålla och förbättra människors hälsa. Barnen är en speciell målgrupp Av detta följer ett behov av omoch nytänkande i synen på vad som främjar befolkningens hälsa och hur man skall nå de uppsatta målen. Möjligen blir den på det sättet mindre elitistisk, möjligen har den annorlunda värderingar om vad som är viktiga forskningsfält och frågeställningar, möjligen söker den alternativa vägar mot kunskapen. Världsbanken betraktar numera investeringar i hälsooch socialområdet som en tillgång för ett lands utveckling och inte, som tidigare, en belastning [7]. Eftersom barn är en del av befolkningen är naturligtvis resonemangen ovan också tillämpliga för dem. Ett kanske utopiskt, men i högsta grad önskvärt, mål för sådan forskningsverksamhet vore att upprätta en fullständig, systematisk och kontinuerlig hälsoövervakning av barns och ungdomars hälsa och välbefinnande, sedd från barnens perspektiv och insatt i ett socialt sammanhang. Hälsa och hälsostrategier Denna gren av folkhälsovetenskapen har liksom moderdisciplinen tre huvudsakliga aktionsområden: utbildning, forskning och service [9, 10]: Men det finns också speciella skäl varför barnen är särskilt viktiga som målgrupp för ett folkhälsoinriktat arbete [8]: Emellertid är det en allmänt accepterad uppfattning att befolkningens hälsotillstånd har en betydligt bredare bas än vad individ och medicin kan erbjuda. Att diagnostisera, behandla och lindra sjukdomar, avvikelser och funktionsstörningar hos barn och unga är barnsjukvårdens uppgifter.

Subsets and Splits

No community queries yet

The top public SQL queries from the community will appear here once available.