language
stringlengths 2
9
| page_url
stringlengths 25
757
| image_url
stringlengths 54
738
| page_title
stringlengths 1
239
| section_title
stringlengths 1
674
⌀ | hierarchical_section_title
stringlengths 1
1.2k
⌀ | caption_reference_description
stringlengths 1
15.6k
⌀ | caption_attribution_description
stringlengths 1
47.4k
⌀ | caption_alt_text_description
stringlengths 1
2.08k
⌀ | mime_type
stringclasses 7
values | original_height
int32 100
25.5k
| original_width
int32 100
46.6k
| is_main_image
bool 1
class | attribution_passes_lang_id
bool 1
class | page_changed_recently
bool 1
class | context_page_description
stringlengths 1
2.87k
⌀ | context_section_description
stringlengths 1
4.1k
⌀ |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
hsb | https://hsb.wikipedia.org/wiki/B%C3%B3rkowy | Bórkowy | null | Bórkowy | null | Flag of the municipality of Burg (Spreewald) countryGermany used byBurg (Spreewald) current since0 created byUwe Reipert format5 : 3 shaperectangular FIAV↑ also used asMunicipal flag colours   green    white other characteristicsflag has 3 horizontal stripes flag includes the coat of arms Deutsch: Hissflagge der Gemeinde Burg (Spreewald), Landkreis Spree-Neiße, Brandenburg Das Ministerium des Innern des Landes Brandenburg hat der Gemeinde Burg (Spreewald) die Genehmigung zur Führung eines Wappens am 15. Mai 2007 und zur Führung einer Flagge am 14. August 2007 erteilt.[1] Entworfen wurden Wappen und Flagge vom Grafiker und Heraldiker Uwe Reipert aus Beeskow. Flaggenbeschreibung „Dreistreifig Grün-Weiß-Grün (Grün-Silber-Grün) im Verhältnis 1:4:1 mit dem Gemeindewappen im Mittelstreifen.“[2] Die Blasonierung dieses Gemeindewappens lautet: „In Grün eine gold-bekrönte silberne Schlange, die sich um einen goldenen Säulenfuß windet und aus deren Rachen sich ein silberner Wasserschwall in das darauf liegende Becken ergießt; beseitet von je zwei goldenen Sumpfdotterblumen.“[3][2] English: horizontal display flag of the German municipality of Burg (Spreewald) | chorhoj | image/png | 1,800 | 3,000 | true | true | true | Bórkowy su wjes a gmejna w Błótach, we wokrjesu Sprjewja-Nysa. Gmejna słuša do připóznateho sydlenskeho ruma Serbow w Braniborskej. Jedna so wo najwjetšu wjes w samych Błótach a wuznamny turistiski centrum. Bórkowy su zarjadniske sydło Bórkowskeho hamta, kotremuž přisłuša pjeć dalšich gmejnow. | Bórkowy (němsce Burg) su wjes a gmejna w Błótach, we wokrjesu Sprjewja-Nysa (Braniborska, Němska). Gmejna słuša do připóznateho sydlenskeho ruma Serbow w Braniborskej. Jedna so wo najwjetšu wjes w samych Błótach a wuznamny turistiski centrum. Bórkowy su zarjadniske sydło Bórkowskeho hamta, kotremuž přisłuša pjeć dalšich gmejnow. |
|
vi | https://vi.wikipedia.org/wiki/Ng%C6%B0%E1%BB%9Di_kh%E1%BB%95ng_l%E1%BB%93_Cardiff | Người khổng lồ Cardiff | Sáng tác và phát hiện | Người khổng lồ Cardiff / Sáng tác và phát hiện | Người khổng lồ Cardiff trưng bày tại Bastable ở Syracuse, New York cỡ năm 1869. | English: Photo of the Cardiff Giant while on display at the Bastable in Syracuse, NY. Circa 1869. | null | image/png | 641 | 200 | true | true | true | Người khổng lồ Cardiff là một trong những trò lừa đảo nổi tiếng nhất trong lịch sử khảo cổ học Hoa Kỳ. Đó là một "người đàn ông hóa đá" cao 3,0 m được các công nhân đào giếng phát hiện ngày 16/10/1869, ở phía sau nhà kho của William C. "Stub" Newell ở Cardiff, New York.
Cả bản chính, và một bản sao không phép do P.T. Barnum thực hiện vẫn đang được trưng bày. | Người khổng lồ là sáng tác của một người bán thuốc lá New York tên là George Hull. Là một người vô thần ông đã quyết định tạo ra bức tượng sau một cuộc tranh cãi tại một cuộc gặp gỡ "phục hưng Giám Lý" (Methodist revival meeting) về Sáng thế ký 6:4 nói rằng có những người khổng lồ đã từng sống trên trái đất .
George Hull không phải là người đầu tiên đưa ý tưởng về một người đàn ông hóa đá, mà là năm 1858, tờ báo Alta California đã công bố một bức thư giả tuyên bố rằng một "người thăm dò" (Prospector) đã bị hóa đá khi ông ta uống phải một chất lỏng trong một hốc tinh (geode). Một số tờ báo khác cũng có những câu chuyện được công bố về người được cho là hóa đá .
Hull đã thuê người cắt ra một khối thạch cao dài 3,2 m (10-foot-4,5-inch) tại Fort Dodge, Iowa, nói với họ rằng nó được dành cho một đài tưởng niệm Abraham Lincoln ở New York. Ông vận chuyển khối đó đến Chicago, rồi ông thuê Edward Burghardt, một thợ đá người Đức, khắc vào nó hình dáng một người đàn ông và ông này phải thề rằng giữ bí mật.
Rất nhiều vết bẩn khác nhau và axit được sử dụng để làm cho người khổng lồ thể hiện là đã cũ và đã bị phong hóa. Bề mặt da của người khổng lồ thì bị đánh bằng kim thép để mô phỏng các lỗ chân lông. Tháng 11 năm 1868, Hull vận chuyển người khổng lồ bằng đường sắt đến trang trại của William Newell, người em họ của mình. Dành cho việc đánh lừa này ông đã tiêu hết 2600$, tức gần 45.000$ theo giá đô la năm 2013 (điều chỉnh theo lạm phát) .
Gần một năm sau, William Newell thuê Gideon Emmons và Henry Nichols, bề ngoài là để đào một cái giếng, và vào ngày 16 tháng 10 năm 1869 họ đã tìm thấy người khổng lồ. Một trong những người đàn ông được báo cáo là đã kêu lên: "Tôi tuyên bố, một số người già da đỏ đã được chôn cất ở đây!" |
|
it | https://it.wikipedia.org/wiki/Fabrizio_Ravanelli | Fabrizio Ravanelli | Ritorno a Perugia | Fabrizio Ravanelli / Carriera / Giocatore / Club / Ritorno a Perugia | L'ultima maglia da calciatore di Ravanelli, quella del Perugia nella stagione 2004-2005. | English: AC Perugia 2004-2005 shirt – Fabrizio Ravanelli, n° 15 (back). Italiano: maglia AC Perugia 2004-2005 – Fabrizio Ravanelli, n° 15 (retro). | null | image/jpeg | 2,304 | 3,072 | true | true | true | Fabrizio Ravanelli è un allenatore di calcio ed ex calciatore italiano, di ruolo attaccante.
Dopo diverse esperienze tra Serie C2, C1 e B, salendo alla ribalta con le maglie di Perugia e Reggiana, ha vissuto la fase più brillante della propria carriera tra le file della Juventus, club in cui ha vinto una Coppa UEFA, uno scudetto, una Coppa Italia, una Supercoppa italiana e una Champions League. Trasferitosi al Middlesbrough prima e all'Olympique Marsiglia poi, è rientrato in Italia nel 2000, ingaggiato dalla Lazio, dove ha nuovamente conquistato scudetto, Coppa Italia e Supercoppa nazionale. Ultratrentenne, ha vestito le casacche di Derby County, Dundee e nuovamente Perugia, con cui ha chiuso la carriera nel 2005.
Soprannominato Penna Bianca o Silver Fox a causa del candore precocemente assunto dalla sua capigliatura, viene ricordato anche per la particolare esultanza dopo ogni suo gol, da lui personalmente inventata, che consisteva nel coprirsi la testa con la maglia di gioco e continuare a correre con le braccia divaricate.
È stato candidato al Pallone d'oro nel 1995 e nel 1996, classificandosi rispettivamente 12º e 16º. | Nel gennaio 2004 Ravanelli torna nella natìa Perugia per chiudere la carriera con la maglia del club che l'aveva lanciato, anche per tenere fede a una promessa fatta al padre da poco scomparso: «ricordo che quando entravo in campo istintivamente mi giravo verso la curva per salutarlo, poi mi veniva in mente che non c'era più».
Sotto la guida di Serse Cosmi il Perugia sta affrontando un campionato difficile, relegato al fondo della classifica, tanto che il presidente biancorosso Luciano Gaucci sarebbe tentato di affidare a Ravanelli anche la panchina della squadra, nel doppio ruolo di player manager; tuttavia è lo stesso attaccante a far desistere Gaucci dai suoi intenti. Grazie ai gol e alla leadership di Ravanelli, cui vengono affidati anche i gradi di capitano, nella seconda parte di stagione gli umbri riescono contro ogni pronostico a risalire la china e a raggiungere l'insperato spareggio interdivisionale contro la Fiorentina, che però li vede sconfitti, tra molte recriminazioni della piazza perugina, e retrocessi in Serie B.
Nella stagione 2004-2005 l'attaccante rimane ancora nel Perugia che, al termine della stessa, fallisce il ritorno in massima serie dopo aver perso la finale play-off contro il Torino. L'estate seguente la squadra biancorossa, caduta preda di guai finanziari, va incontro alla rifondazione e alla conseguente ripartenza dalla Serie C1, sicché all'età di 36 anni Ravanelli decide di ritirarsi dal calcio giocato. |
|
de | https://de.wikipedia.org/wiki/Felsbildarchiv_des_Frobenius-Instituts | Felsbildarchiv des Frobenius-Instituts | Technische Merkmale | Felsbildarchiv des Frobenius-Instituts / Technische Merkmale | null | Deutsch: Drei hockende Gestalten (Macheke, Simbabwe) | null | image/jpeg | 556 | 800 | true | true | true | Das Felsbildarchiv des Frobenius-Instituts umfasst über 8.600 inzwischen vielfach als Raritäten geltende Kopien von Felsbildern aus Afrika, Ozeanien, Australien und Europa. Es handelt sich um eine der ältesten und umfassendsten Felsbildsammlungen weltweit. | Die prähistorischen Motive wurden meist in Originalgröße auf Leinwand kopiert. Das Archiv besteht aus Zeichnungen, Aquarellen und Abreibungen in verschiedenen Techniken und in variablen Formaten von 30 × 40 cm bis 250 × 350 cm sowie aus Fotografien. Die zeichnerische Dokumentation von Felsbildern endete 1964.
In den Jahren 2006–2009 wurden die Bestände im Rahmen des DFG-Projekts Digitalisierung und Erschließung der Ethnographischen Bildersammlung des Frobenius-Instituts neu bearbeitet.
Im Jahre 2013 wurde die physische Reorganisation der Sammlung durch studentische Hilfskräfte weitgehend abgeschlossen. Dabei wurden alle Bildbestände des Felsbildarchivs sowie der größte Teil des Ethnographischen Bildarchivs in einem Archivraum zusammengeführt und nach bestandserhaltenden Maßgaben gelagert. Die kleineren B- und C-Formate wurden durch gepuffertes Archivpapier getrennt, horizontal in modernen Planschränken eingelagert, für die großformatigen Felsbildkopien bis zu einer Breite von drei Metern wurden Mappen aus Archivkarton und Polyesterfolie gefertigt. Problematisch bleibt die Lagerung der etwa zwei Dutzend sehr großen Felsbildkopien (bis zu 2,5 × 10 m) die aufgrund der beengten Räumlichkeiten bis heute aufgerollt aufbewahrt werden müssen. Im Nachgang der Ausstellung "Kunst der Vorzeit" wurden sie jedoch auf neues Material aufgerollt und archivarisch überarbeitet. |
|
zh | https://zh.wikipedia.org/wiki/%E5%8A%A0%E5%85%A5%EF%BC%8C%E6%88%96%E6%AD%BB%E4%BA%A1 | 加入,或死亡 | 美国革命之前 | 加入,或死亡 / 美国革命之前 | 马萨诸塞谍报, 1774年7月7日 | Masthead of the The Massachusetts spy, or, Thomas's Boston journal, a newspaper founded by Isaiah Thomas in 1771 and published in Boston, Massachusetts. This is from the July 7, 1774 issue. | null | image/png | 1,121 | 1,536 | true | true | true | 加入,或死亡,是由本杰明·富兰克林所设计的政治漫画。该作品最初在1754年5月9日在《宾夕法尼亚公报》出版,是北美最早的为人熟知的,由英国殖民者制作的各殖民地联盟的画作。 它是一副木刻版画,展现一条蛇被切作八段,每一段以十三殖民地或地区的简称标记。新英格兰被画作一段,而非作为当时的四个殖民地。特拉华并没有单独列出,因其被视作宾夕法尼亚的一部分。而佐治亚,被完全忽略了。因此,这条蛇有八段而不是十三段,像传统上提及的十三殖民地那样。 当时的两个北部的英国北美殖民地,新斯科舍省和纽芬兰与拉布拉多省并没有被画入,西印度殖民地也并未被画入。这幅漫画与富兰克林关于殖民地“分裂状态”的社论一起出版,助其阐明殖民联合的重要。在美国革命战争时期,这幅画成为殖民地自由的象征。 | 在美国革命之前,特别于1765-1766年,在印花税议会期间,富兰克林的这幅政治漫画,有着不同的含义。北美反英的殖民者,他们在《宪法公报》中用这幅漫画来说服殖民者(联合从事反英事业)。然而,将这一形象与永恒、警惕和谨慎联系在一起的爱国者并不是唯一一个看到这幅漫画新诠释的人。效忠派看到了这幅画中带有的更多圣经传统,如阴谋诡计、欺骗和背叛。当时富兰克林本人反对使用他的漫画(进行反英),相反他主张温和的政治政策;1766年,他出版了一部新的漫画《大英帝国:殖民地减少》, 在其中,富兰克林警告说,英国有可能失去其北美殖民地——以女性的四肢被切断的形象表达。然而,由于富兰克林最初的漫画,《信使》在英国被认为是最激进的出版物之一。
1754年和1765年使用“加入,或死亡”的区别在于:富兰克林(1754年)设计该漫画来团结殖民地,以“管理印第安人关系”和防御法国,但在1765年,北美殖民者使用它来促进殖民地联合反抗英国。在此期间,“加入,或死亡”一词在一些州,如纽约州和宾夕法尼亚州变为“联合,或死亡”(unite, or die)。
在这份漫画在印花税议会期间出版后不久,在纽约和马萨诸塞州出版了几个变种,几个月后,它传播到了弗吉尼亚和南卡罗来纳。在纽约和宾夕法尼亚等一些州,这份漫画连续每周出版,持续了一年多。1774年7月7日,保罗·里维尔(Paul Reve)修改了这幅漫画,使之与《马萨诸塞谍报》的刊头相吻合。 |
|
de | https://de.wikipedia.org/wiki/Seulberger_Mark | Seulberger Mark | Grenzmarkierungen | Seulberger Mark / Grenzmarkierungen | null | Deutsch: Seulberger Mark, Dreimärker GI OE 42, HH SR P 46. HH F, Friedrichsdorfer Seite | null | image/jpeg | 4,928 | 3,264 | true | true | true | Die Seulberger Mark oder Erlenbacher Mark war eine mittelalterliche Markgenossenschaft zur Waldnutzung im Taunus, die bis zum Anfang des 19. Jahrhunderts bestand. Die Seulberger Mark erstreckte sich südlich des Limesabschnittes zwischen Saalburg und der Lochmühle und westlich des Erlenbaches. Die Fläche betrug 7.016 Morgen. | Die Grenzen der Seulberger Mark waren mit Grenzsteinen gekennzeichnet. Diese trugen die Inschrift SEM, das Aufstellungsjahr und eine Nummerierung.
Nach der Realteilung wurden 1803 die neu entstandenen Grenzen mit Waldwegen und Grenzsteinen markiert. Diese Strukturen haben sich bis heute erhalten. Die Grenzsteine von 1803 sind weitgehend einheitlich aufgebaut. Sie tragen an der Vorder- und Rückseite jeweils das Kürzel der Herrschaft, darunter das des Ortes und eine Nummerierung. Auf der Seite war das Jahr eingeschlagen. Es gab auch dreiseitige Steine für die Eckpunkte, wo mehrere Grenzen zusammentrafen. In späteren Jahren wurden Steine teilweise ersetzt. Diese unterscheiden sich durch die Jahreszahl und ggf. durch die Herrschaft. Die Kürzel der Orte waren:
Die Grenzsteine befinden sich am Rande der Waldwege, die zwischen den nun getrennten Waldstücken angelegt wurden. Dies sind die
Grenzschneise Nieder-Erlenbach/Petterweil: Der 1,2 km lange Grenzweg beginnt bei Saunickels Kleiderschrank und führt nach Südwesten
Grenzschneise Seulberg/Obererlenbach: Der 2,9 km lange Grenzweg beginnt in Dillingen und führt nach Nord-West
Grenzschneise Friedrichsdorf/Köppern, Petterweil/Köppern und Niedererlenbach/Köppern: Dieser 3,7 km lange schnurgerade Weg verläuft parallel zum Köpperner Tal
Grenzschneise Nieder-Erlenbach/Ober-Erlenbach und Petterweil/Ober-Erlenbach: Dieser 3,4 km lange schnurgerade Weg verläuft von Dillingen nach Westen |
|
en | https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Recorded_Texas_Historic_Landmarks_(Anderson-Callahan) | List of Recorded Texas Historic Landmarks (Anderson-Callahan) | Burnet County | List of Recorded Texas Historic Landmarks (Anderson-Callahan) / Burnet County | null | English: Burnet County Jail. Built 1884 of hand-hewn rock. Has apartment for sheriff, who is also jailer. On second floor the county library was founded. Recorded Texas Historic Landmark - 1966 #9708 | null | image/jpeg | 1,279 | 1,919 | true | true | true | The following is an introductory partial list in a series of Recorded Texas Historic Landmarks arranged by county as designated by the Texas Historical Commission and local county historical commissions in Texas. This initial page includes RTHLs in the following counties: Anderson, Andrews, Angelina, Aransas, Archer, Armstrong, Atascosa, Austin, Bailey, Bandera, Bastrop, Baylor, Bee, Bell, Bexar, Blanco, Borden, Bosque, Bowie, Brazoria, Brazos, Brewster, Briscoe, Brooks, Brown, Burleson, Burnet, Caldwell, Calhoun, and Callahan.
KEY
Landmarks with multiple historic designations are colored according to their highest designation within the following hierarchy. | null |
|
de | https://de.wikipedia.org/wiki/Bornholzweg_34_(Quedlinburg) | Bornholzweg 34 (Quedlinburg) | null | Bornholzweg 34 (Quedlinburg) | Haus Bornholzweg 34 | Deutsch: Haus Bornholzweg 34 in Quedlinburg | null | image/jpeg | 2,637 | 1,889 | true | true | true | Das Haus Bornholzweg 34 ist ein denkmalgeschütztes Gebäude in der Stadt Quedlinburg in Sachsen-Anhalt. | Das Haus Bornholzweg 34 ist ein denkmalgeschütztes Gebäude in der Stadt Quedlinburg in Sachsen-Anhalt. |
|
sr | https://sr.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D0%BF%D0%B8%D1%81%D0%B0%D0%BA_%D1%81%D0%BF%D0%BE%D0%BC%D0%B5%D0%BD%D0%B8%D0%BA%D0%B0_%D0%BA%D1%83%D0%BB%D1%82%D1%83%D1%80%D0%B5_%D1%83_%D0%91%D0%B5%D0%BE%D0%B3%D1%80%D0%B0%D0%B4%D1%83 | Списак споменика културе у Београду | null | Списак споменика културе у Београду | null | English: Hempro Building, Belgrad | Зграда Хемпро | image/jpeg | 3,264 | 2,448 | true | true | true | Следи списак споменика културе на територији града Београда. | Следи списак споменика културе на територији града Београда. |
|
it | https://it.wikipedia.org/wiki/Unione_Sportiva_Salernitana_1919 | Unione Sportiva Salernitana 1919 | Storia | Unione Sportiva Salernitana 1919 / Storia | Una formazione della vittoriosa stagione 1989-90 | Una formazione della Salernitana nella stagione 1989-1990. | null | image/jpeg | 1,104 | 1,859 | true | true | true | L'Unione Sportiva Salernitana 1919, meglio nota come Salernitana, è una società calcistica italiana con sede nella città di Salerno. Milita in Serie B, il secondo livello della piramide calcistica italiana.
Fondata il 19 giugno 1919 da una cordata capeggiata da Matteo Schiavone, nel corso della sua storia è stata rifondata per tre volte: nel 1927 in seguito alla costituzione di un nuovo sodalizio, nel 2005 e nel 2011 per motivi finanziari. L'attuale società fu, infatti, fondata come Salerno Calcio nel 2011, e riprese i segni distintivi della Salernitana a partire dal 2012. Il 19 giugno 2019 la squadra campana compie 100 anni di storia calcistica.
Il colore ufficiale della Salernitana è il granata dal 1943, il suo simbolo è l'ippocampo dal 1949, e la squadra disputa le proprie gare interne allo stadio Arechi dal 1990. Il club è di proprietà di Claudio Lotito e Marco Mezzaroma a partire dalla rifondazione del 2011.
Ha partecipato due volte al campionato di Serie A, nel 1947-1948 e nel 1998-1999. La Salernitana ha giocato quasi sempre fra i professionisti, eccetto per la stagione 2011-2012, poiché ripartì dalla serie D. | Fondata nel 1919 grazie ad alcuni soci capeggiati da Matteo Schiavone, ebbe come primo presidente Adalgiso Onesti.
Il club esordì in campionato vincendo sul campo il proprio girone e successivamente a tavolino la finale del campionato di Promozione 1919-1920 contro il Brasiliano (squadra napoletana che vinse l'altro girone), in quanto gli incontri terminarono 5-0 in casa sia all'andata che al ritorno per i rispettivi padroni di casa, sicché occorse un terza finale ma per protesta i partenopei non si presentarono sul neutro di Nocera Inferiore, città situata nel salernitano, conferendo in questo modo la promozione in Prima Categoria alla Salernitana. Gli allora bianco-celesti si ritrovarono quindi nel massimo livello calcistico dell'epoca, ma non andarono mai oltre la fase regionale. Retrocessero nella stagione 1921-1922. Seguì una fusione con lo Sporting Club Audax Salerno.
Nel 1922 nacque, così, la Salernitanaudax, sodalizio che per divergenze interne e problemi vari fermò l'attività nel 1925. La Salernitana rinacque nel 1927 attraverso una fusione tra Salernitanaudax, Campania e Libertas, ripartendo dal terzo livello. Ottenne la prima promozione in Serie B nel 1937-1938, ma vi rimase per una sola stagione.
Ottenne l'accesso ma fu in seguito esclusa dal girone finale per la promozione in B, a causa di una infrazione nel 1941-1942 (pur se aritmeticamente non decisiva ai fini dell'esito finale del campionato), stagione in cui si mostrò sul campo meritevole della posizione ottenuta vincendo il campionato del proprio girone, che rivinse anche nella stagione successiva in cui ebbe accesso al girone finale giungendo seconda ed ottenendo così la promozione, allenata da Gipo Viani. I campionati, per via della nota guerra in atto in quegli anni, furono sospesi e sostituiti da alcuni tornei regionali. La Salernitana vinse la Coppa della Liberazione e si classificò seconda al Campionato campano 1945. Giocò poi nel Campionato misto Serie A/B 1945-1946 come squadra cadetta, ed ottenne sul campo la promozione nella Serie A 1947-1948 sotto la presidenza di Domenico Mattioli e nuovamente allenata da Gipo Viani, in collaborazione con calciatori come Antonio Valese, Elio Onorato, Sebastiano Vaschetto, Carmine Iacovazzo, Vincenzo Margiotta.
Sempre con Viani disputò la massima serie, in cui si fece conoscere positivamente attraverso il rivoluzionario schema di gioco del Vianema (ideato da Antonio Valese che lo suggerì all'allenatore facendolo conoscere in tutta Italia e da cui ebbe origine l'odierno catenaccio italiano), con cui ottenne preziosi pareggi e vittorie che soltanto per un punto non le consentirono di salvarsi. Tuttavia la retrocessione di quella Salernitana fu un argomento controverso, giacché alcune fonti sottolineano come la Roma di quegli anni fosse stata favorita dall'arbitro Vittorio Pera nella sfida per la salvezza con la compagine di Salerno.
Seguirono poi otto anni di militanza in Serie B, fino a quando non retrocesse in Serie C nella stagione 1955-1956. Il 28 aprile 1963, durante la partita Salernitana-Potenza morì il primo spettatore in uno stadio italiano: Giuseppe Plaitano, colpito accidentalmente da un proiettile sparato in aria da un poliziotto nel tentativo di placare una rissa in campo scaturita anche per questioni legate alla partita, ma anche per l'ira dei tifosi provocata dall'eccessiva vigoria con cui fu placato l'iniziale invasore solitario.
Nella stagione di Serie C 1965-1966 il club campano ottenne nuovamente la promozione in Serie B sotto la direzione di Domenico Rosati, ma la permanenza nel secondo livello nazionale durò nuovamente una sola stagione. Seguirono poi 23 anni consecutivi di terza serie, e nella Serie C1 1989-1990 infine la squadra granata ottenne la promozione nel campionato cadetto, sotto la presidenza di Giuseppe Soglia, la guida tecnica di Giancarlo Ansaloni e con in campo il capitano Agostino Di Bartolomei.
Anche questa volta la permanenza in B durò per un solo campionato, ma con l'arrivo dell'allenatore Delio Rossi i campani tornarono pochi anni dopo in Serie B ottenendo la promozione |
|
ja | https://ja.wikipedia.org/wiki/%E5%A4%A7%E9%A3%AF%E7%94%BA | 大飯町 | 名所・旧跡・観光スポット | 大飯町 / 名所・旧跡・観光スポット | 若州一滴文庫 | English: Jakushu_Itteki-bunko in Ōi, Fukui prefecture, Japan. 日本語: 若州一滴文庫。 所在地は福井県おおい町。 Camera: Sony ILCE-6000Lens: Sony SEL1670Z (Carl Zeiss) | null | image/jpeg | 4,000 | 6,000 | true | true | true | 大飯町は、福井県の西部にあった町。
かつては過疎の町であったが、1970年代から原子力発電所の誘致を契機に財政力指数が全国市区町村で10位以内の常連となった財政背景から様々な整備が行われ、上水道、下水道、ケーブルテレビおよびブロードバンドインターネット接続の世帯普及率は100%を達成している。
夏には巨大な松明を回す勇壮な行事、大火勢が行われ、特に近年観光イベントとして始めた「スーパー大火勢」では高さ約20m、重量1tに及ぶ松明から火の粉が降り注ぐ。
2006年3月3日、同町と遠敷郡名田庄村が合併し、おおい町が新設された。 | 若州一滴文庫
きのこの森 |
|
ja | https://ja.wikipedia.org/wiki/%E5%B1%B1%E5%8F%A3%E9%A7%85_(%E5%B1%B1%E5%8F%A3%E7%9C%8C) | 山口駅 (山口県) | null | 山口駅 (山口県) | 駅舎 | English: Yamaguchi Station in Yamaguchi, Yamaguchi prefecture, Japan. 日本語: 山口駅。所在地は山口県山口市。 Camera: Sony ILCE-6000Lens: Sony SEL1670Z (Carl Zeiss) | null | image/jpeg | 4,000 | 6,000 | true | true | true | 山口駅は、山口県山口市惣太夫町にある、西日本旅客鉄道山口線の駅。 | 山口駅(やまぐちえき)は、山口県山口市惣太夫町にある、西日本旅客鉄道(JR西日本)山口線の駅。 |
|
de | https://de.wikipedia.org/wiki/Edward_Higgins_White | Edward Higgins White | Gemini 4 | Edward Higgins White / Leben / Gemini 4 | White im All bei der Gemini-IV-Mission. | English: On June 3, 1965 Edward H. White II became the first American to step outside his spacecraft and let go, effectively setting himself adrift in the zero gravity of space. For 23 minutes White floated and maneuvered himself around the Gemini spacecraft while logging 6500 miles during his orbital stroll. White was attached to the spacecraft by a 25 foot umbilical line and a 23-ft. tether line, both wrapped in gold tape to form one cord. In his right hand White carries a Hand Held Self Maneuvering Unit (HHSMU) which is used to move about the weightless environment of space. The visor of his helmet is gold plated to protect him from the unfiltered rays of the sun. | null | image/jpeg | 3,011 | 3,000 | true | true | true | Edward Higgins „Ed“ White II war nach Alexei Archipowitsch Leonow der zweite Mensch und der erste US-amerikanische Astronaut, der frei im Weltraum schwebte. | Zusammen mit seinem langjährigen Freund James McDivitt wurde Ed White für den Gemini-4-Flug eingeteilt. Ihr Flug sollte der erste Langzeitflug einer amerikanischen Besatzung werden, auf dem dreizehn wissenschaftliche Experimente durchgeführt werden sollten. Im März 1965 wurden dem Flugplan dann noch zwei weitere Komponenten hinzugefügt. McDivitt sollte als Pilot das Raumschiff stets in gleicher Entfernung zu der zweiten Titan-Raketenstufe in der Erdumlaufbahn halten und Ed White wurde auserkoren, einen Weltraumausstieg (EVA) auszuführen. White sollte für seine EVA einen neuen Raumanzug sowie eine Steuerungseinheit, die er in der Hand halten konnte, bekommen. Beides war noch in der Entwicklung, als der Flugplan für Gemini 4 bekannt gegeben wurde. Erst eine Woche vor dem Start publizierte die NASA Whites Ausstieg.
Am 3. Juni 1965 startete Gemini 4 von der Cape Canaveral Air Force Station. Schon kurz nach Erreichen des Erdorbits war klar, dass McDivitt das Raumschiff nicht auf der geforderten Distanz zur Titan-Raketenstufe halten konnte, da diese sehr stark ins Taumeln geraten war und auch nicht genau auf den Orbitkoordinaten der Gemini 4 flog. So konzentrierte sich die Besatzung voll auf Whites EVA.
Während sich das Raumschiff auf der dritten Erdumrundung über Hawaii befand, öffnete Ed White die Luke und bewegte sich in den freien Weltraum hinaus. Mit seinem Handsteuergerät konnte er sich relativ problemlos im All bewegen. Er fotografierte mit seiner 35-mm-Kamera die Erde und das Raumschiff, aus dem heraus McDivitt wiederum ihn fotografierte. Nach mehr als zwanzig Minuten außerhalb des Raumschiffs stieg Ed White wieder in das Raumschiff ein.
Nach insgesamt 62 Erdumkreisungen landete die Gemini-4-Landekapsel im Atlantik.
Präsident Lyndon B. Johnson beförderte nach dieser erfolgreichen Mission beide Astronauten in den Rang eines Oberstleutnants. In Chicago fand zu ihren Ehren eine Konfettiparade statt. |
|
nl | https://nl.wikipedia.org/wiki/Albert_II_van_Belgi%C3%AB | Albert II van België | null | Albert II van België | null | Nederlands: Koning Albert bezoekt Voka Limburg Français : Le roi Albert II de Belgique visite la Voka de la Province de Limbourg English: King Albert II of Belgium visiting the Voka of the province of Limburg | Albert II in 2010 | image/jpeg | 867 | 640 | true | true | true | Albert Felix Humbert Theodoor Christiaan Eugène Marie van België, prins van Luik, prins van België, was tussen 9 augustus 1993 en 21 juli 2013 de zesde koning der Belgen. Hij is de jongste zoon van koning Leopold III en koningin Astrid. Hij volgde zijn broer Boudewijn op na diens dood in 1993. Zijn zus Josephine Charlotte was de gemalin van groothertog Jan van Luxemburg.
Op 21 juli 2013, de nationale feestdag van België, trad hij af ten gunste van zijn zoon Filip van België. | Albert Felix Humbert Theodoor Christiaan Eugène Marie (Brussel, 6 juni 1934) van België, prins van Luik, prins van België, was tussen 9 augustus 1993 en 21 juli 2013 de zesde koning der Belgen. Hij is de jongste zoon van koning Leopold III en koningin Astrid. Hij volgde zijn broer Boudewijn op na diens dood in 1993. Zijn zus Josephine Charlotte was de gemalin van groothertog Jan van Luxemburg.
Op 21 juli 2013, de nationale feestdag van België, trad hij af ten gunste van zijn zoon Filip van België. |
|
de | https://de.wikipedia.org/wiki/Elbebr%C3%BCcke_Torgau_(Eisenbahn) | http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/48/Fotothek_df_ps_0004188_Schiffe_%5E_Lastschiffe_%5E_Landschaften_%5E_Flu%C3%9Flandschaften.jpg | Elbebrücke Torgau (Eisenbahn) | Geschichte | Elbebrücke Torgau (Eisenbahn) / Geschichte | Alte Brücke | Original image description from the Deutsche Fotothek Meißen. Lastschiffe auf der Elbe, im Hintergrund die EisenbahnbrückeAlte Eisenbahnbrücke Torgau Quelle | null | image/jpeg | 817 | 800 | true | true | true | Die Elbebrücke Torgau ist eine 350 m lange Eisenbahnbrücke, die in Torgau bei Stromkilometer 155,53 die Elbe überspannt. | Die Brücke wurde erstmals im Frühjahr 1872 im Zuge des Baus der Halle-Sorau-Gubener Eisenbahn, einer wichtigen West-Ost-Verbindung in Preußen, bei Streckenkilometer 78,39, eingleisig in Betrieb genommen. Schon 1896 folgte der zweigleisige Ausbau mit einem weiteren Brückenzug. 1912 wurden die älteren Überbauten durch Neubauten ersetzt, 1925 die jüngeren von 1896. Im April 1945 sprengten deutsche Truppen vier Überbauten, aber schon im Juli 1945 begann der eingleisige Wiederaufbau, der nach sechs Wochen beendet war.
Das hohe Alter und der schlechte Zustand der Überbauten führten zu einer Beschränkung der zulässigen Belastung. Außerdem behinderte ein Brückenpfeiler in der Elbe die Schifffahrt. Daher begann im Jahr 1996 neben der alten Konstruktion der Bau einer neuen eingleisigen Brücke, die am 15. Juni 1997 in Betrieb genommen wurde. Anschließend folgte die Demontage der alten Überbauten sowie der Abbruch der Pfeiler. Die Möglichkeit des späteren Baus eines weiteren Brückenzuges für das zweite Streckengleis wurde offengehalten. Die zirka 7,0 m hohen, markanten Torbauwerke aus Naturstein an den beiden Brückenenden wurden abgetragen und unter denkmalpflegerischen Gesichtspunkten in einem lichten Abstand von 12,25 m wieder aufgebaut. |
vi | https://vi.wikipedia.org/wiki/Neoitamus_splendidus | http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/5b/Croat_fg116.jpg | Neoitamus splendidus | Hình ảnh | Neoitamus splendidus / Hình ảnh | null | Deutsch: Neoitamus splendidus, Männchen, Erstnachweis für Kroatien, Istrien, Brseč 15 km südlich Lovran, 45°10`23,80``N 14°13`37,25``E English: Neoitamus splendidus, male, first record for Croatia, Istria, Brseč 15 km south Lovran, 45°10`23,80``N 14°13`37,25``E | null | image/jpeg | 2,848 | 4,288 | true | true | true | Neoitamus splendidus là một loài ruồi trong họ Asilidae. Neoitamus splendidus được Oldenberg miêu tả năm 1912. Loài này phân bố ở vùng Cổ Bắc giới. | null |
ka | https://ka.wikipedia.org/wiki/%E1%83%9E%E1%83%90%E1%83%9A%E1%83%94%E1%83%A1%E1%83%A2%E1%83%98%E1%83%9C%E1%83%94%E1%83%9A%E1%83%94%E1%83%91%E1%83%98 | პალესტინელები | null | პალესტინელები | პალესტინური ოჯახი | English: A Palestinian family in Yanoon. | null | image/jpeg | 2,000 | 3,008 | true | true | true | პალესტინელები — არაბი ხალხი, რომელიც ცხოვრობს ძირითადად პალესტინაში, ღაზის სექტორსა და იორდანეს დასავლეთ სანაპიროზე.
პალესტინის განთავისუფლების ორგანიზაციის განმარტების მიხედვით "პალესტინელები
წარმოადგენენ არაბი ხალხის ნაწილს, რომელიც ორგანულად ცხოვრობდა პალესტინაში 1947 წლამდე. ეს განმარტება ვრცელდება ყველა პალესტინელზე, მიუხედავად შემდგომი გადასახლებისა და საცხოვრებელი ადგილისა. ყოველი, ვინც დაიბადა აღნიშნული თარიღის შემდგომ, პალესტინასა და მის გარეთ, ასევე ის, ვისი მამაც პალესტინელია, ასევე ითვლება პალესტინელად". პალესტინელებთან მიმართებაში ხშირად გამოიყენებენ ტერმინს "პალესტინელი არაბები".
გაეროს მონაცემებით პალესტინელთა საერთო რაოდენობა 7–დან 8 მილიონ ადამიანამდე მერყეობს.
სამხედრო ქმედებებმა, რომლებიც უძღვოდნენ ისრაელის სახელმწიფოს შექმნას 1948 წ., აიძულა 750 ათასი ადამიანი იძულებითი გადაადგილებისკენ. ექვსდღიანმა ომმა დევნილების ახალი ტალღა წარმოქმნა – 500 ათას ადამიანამდე, რომელთაგან ნახევარმა მეორეჯერ განიცადა ლტოლვილობა. გაეროს ოფიციალური სტრუქტურები აღიარებენ ომების პერიოდში საერთო ჯამში 4 მილიონამდე პალესტინელისა და მათი შთამომავლების იძულებით გადაადგილებას.
დარეგისტრირებული ლტოლვილების რაოდენობა | პალესტინელები (არაბ. الفلسطينيون, al-Filasṭīniyyūn; ებრ. פָלַסְטִינִים) — არაბი ხალხი, რომელიც ცხოვრობს ძირითადად პალესტინაში, ღაზის სექტორსა და იორდანეს დასავლეთ სანაპიროზე.
პალესტინის განთავისუფლების ორგანიზაციის განმარტების მიხედვით "პალესტინელები
წარმოადგენენ არაბი ხალხის ნაწილს, რომელიც ორგანულად ცხოვრობდა პალესტინაში 1947 წლამდე. ეს განმარტება ვრცელდება ყველა პალესტინელზე, მიუხედავად შემდგომი გადასახლებისა და საცხოვრებელი ადგილისა. ყოველი, ვინც დაიბადა აღნიშნული თარიღის შემდგომ, პალესტინასა და მის გარეთ, ასევე ის, ვისი მამაც პალესტინელია, ასევე ითვლება პალესტინელად". პალესტინელებთან მიმართებაში ხშირად გამოიყენებენ ტერმინს "პალესტინელი არაბები".
გაეროს მონაცემებით (დეკემბერი, 2000) პალესტინელთა საერთო რაოდენობა 7–დან 8 მილიონ ადამიანამდე მერყეობს.
სამხედრო ქმედებებმა, რომლებიც უძღვოდნენ ისრაელის სახელმწიფოს შექმნას 1948 წ., აიძულა 750 ათასი ადამიანი იძულებითი გადაადგილებისკენ. ექვსდღიანმა ომმა დევნილების ახალი ტალღა წარმოქმნა – 500 ათას ადამიანამდე, რომელთაგან ნახევარმა მეორეჯერ განიცადა ლტოლვილობა. გაეროს ოფიციალური სტრუქტურები აღიარებენ ომების პერიოდში საერთო ჯამში 4 მილიონამდე პალესტინელისა და მათი შთამომავლების იძულებით გადაადგილებას.
დარეგისტრირებული ლტოლვილების რაოდენობა (2006 წლის 31 მარტისთვის შეადგენს 4 375 050 ადამიანს. მათ შორის იორდანიაში – 1 835 704, სირიაში 434 896, ლიბანში – 405 425, იორდანეს დასავლეთ სანაპიროზე – 705 207, ღაზის სექტორში – 993 818.
მიუხედავად ოფიციალური სტატისტიკისა, ისრაელში საერთოდ არ აღიარებენ არაბი პალესტინელების ეთნოსის არსებობას. |
|
vi | https://vi.wikipedia.org/wiki/Lu%C5%BEn%C3%A1,_Rakovn%C3%ADk | http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/df/Luzna_RA_CZ.png | Lužná, Rakovník | null | Lužná, Rakovník | null | Čeština: Poloha obce Lužná v rámci okresu Rakovník a (s ním rozsahem totožného) správního obvodu obce s rozšířenou působností Rakovník. English: Location of Lužná municipality within Rakovník District and (identical) administrative area of Rakovník as a Municipality with Extended Competence. | null | image/png | 850 | 890 | true | true | true | Lužná là một làng thuộc huyện Rakovník, vùng Středočeský, Cộng hòa Séc. | Lužná là một làng thuộc huyện Rakovník, vùng Středočeský, Cộng hòa Séc. |
fr | https://fr.wikipedia.org/wiki/Lodovico_Capponi_le_Jeune | Lodovico Capponi le Jeune | Biographie | Lodovico Capponi le Jeune / Biographie | Saint Jean-Baptiste, par Bronzino, Galerie Borghèse | probably another portrait of Lodovico Capponi | null | image/jpeg | 498 | 399 | true | true | true | Lodovico Capponi le Jeune, né le 19 mars 1534 à Florence et mort le 6 mai 1614 à Florence, est un banquier, mécène et homme de cour florentin, fils de Lodovico Capponi l'Ancien et de Caterina Ridolfi. Il est le dernier de quatre sœurs et de deux frères. | Lodovico Capponi, un des courtisans préférés de Côme de Médicis, est un personnage fort cultivé, et amateur d'art qui fut le mécène d'artistes comme Bronzino ou Allori. Ayant à peine vingt ans, il fait un séjour à Rome en 1552 accueilli chez le cardinal Salviati où il devient l'ami intime de son neveu, Giovan Battista. Offensé par le capitaine Antonio Buondelmonti (dit Tognone), il le défie en duel, mais à cause de nombreuses délations les deux finissent par s'accommoder d'un procès-verbal que Capponi présente à Girolamo Muzio, la plus grande autorité de l'époque pour les questions chevaleresques. Capponi part donc pour Naples où il courtise la veuve du marquis del Vasto et fréquente la cour du vice-roi Pierre de Tolède. Après un bref séjour à Venise et à Bologne chez son vieil oncle avare, Francesco Capponi, chevalier de Malte, il rentre à Florence. S'intéressant aux belles-lettres, il se voit dédier par Francesco Giocondi son Breve discorso delle cose seguite in Italia dal '94 in qua... en 1552.
Outre son immense fortune, il est considéré comme l'un des hommes les plus fascinants de son époque et son portrait célèbre peint par Bronzino (1550-1555) témoigne encore après des siècles de son élégance toute royale et de la fascination qu'il exerce à toute époque. Ce tableau est demeuré dans la famille Capponi jusqu'à la fin du XIXᵉ siècle, puis a été acquis par la collection Liechtenstein à Vienne, avant d'être acheté par la Frick Collection de New York. Lodovico Capponi a été portraituré aussi sous les traits de Saint Jean-Baptiste par Bronzino ; ce tableau se trouve aujourd'hui à la Galerie Borghèse de Rome, et Alessandro Allori a peint un autre portrait de Lodovico Capponi qui se trouve au musée des Offices à Florence.
Lodovico Capponi a vécu une liaison tumultueuse avec Maddalena Vettori, jeune femme richissime héritière de 30 000 ducats qu'il a connue lors d'un séjour dans sa villa qui se trouvait à côté de celle des Salviati : Maddalena était devenue la belle-fille de Piero Salviati, après le remariage de sa mère devenue veuve, et il l'avait destinée à épouser son fils qu'il avait eu d'un mariage précédent.
Cependant le fils Salviati trouve la mort au combat et Piero Salviati n'approuvant par l'amour de Maddalena pour Lodovico (ce mariage étant mal vu par Côme de Médicis qui avait interdit à la mère de Maddalena de consentir au mariage) la fait enfermer dans un couvent. Capponi, animé d'un amour ardent, fait une demande en mariage qui est encore refusée par Salviati. La jeune femme réussit cependant à trouver un appui auprès de Côme de Médicis qui l'envoie comme dame de compagnie à la cour d'Éléonore de Tolède au Palais Pitti, mais il lui est interdit de sortir seule du palais et les seules occasions où il est devenu possible de la voir sont celles où elle fait partie de cortèges officiels qui passent par la via Maggio et le pont Santa Trinita. C'est ainsi que Lodovico fait l'acquisition d'un palais donnant sur le trajet, le palazzo Capponi-Vettori (donnant sur le Lungarno), sous lequel la foule de curieux se pressait lorsque les cortèges passaient, pour être témoin des regards passionnés qu'échangeaient les deux amoureux séparés. C'est grâce à l'intercession de la grande-duchesse que finalement Salviati cède et que le mariage peut enfin être célébré, le 21 juillet 1558, en l'église San Pietro a Scheraggio, après toutes les péripéties que le couple avait endurées.
Le banquet de mariage a lieu piazza Santa Trinita et un chroniqueur de l'époque rapporte que les confetti pleuvaient comme grêle au printemps et le vin coulait à flot.
L'épilogue de cette histoire matrimoniale ne fut pas heureux : le mariage finit par se disloquer une dizaine d'années plus tard à cause de désaccords conjugaux causés par la mauvaise influence de la mère sur le fils du couple, Bernardino.
En 1558, Lodovico Capponi fit partie de la suite de la princesse Lucrèce partie épouser Alphonse d'Este à Ferrare. Deux années plus tard, il accompagne Côme de Médicis à Rome et il y retourne en 1570 lorsque Côme est couronné comme grand-duc. À la mort du |
|
es | https://es.wikipedia.org/wiki/Tipo_56 | Tipo 56 | Galería | Tipo 56 / Galería | null | English: BAY OF BENGAL (Sept. 22, 2011) A Bangladesh navy sailor fires a Type-56 assault rifle aboard the Bangladesh navy frigate BNS Bangabandhu (F 25) during a surface gunnery exercise as part of Cooperation Afloat Readiness and Training (CARAT) Bangladesh 2011. CARAT is a series of bilateral exercises held annually in Southeast Asia to strengthen relationships and enhance force readiness. Bangladesh is participating in this exercise for the first time. (U.S. Navy photo by Mass Communication Specialist 2nd Class Daniel Barker/Released) | null | image/jpeg | 1,415 | 2,100 | true | true | true | El Tipo 56 es un fusil de asalto hecho en China desde 1956. Es la versión china del AK-47 soviético, del cual se distingue por tener una bayoneta plegable incorporada. Sus cargadores de aluminio y plástico pueden encajar tanto en el AK como en el Rk 62 finlandés. | null |
|
en | https://en.wikipedia.org/wiki/Ellsworth,_Maine | Ellsworth, Maine | Demographics | Ellsworth, Maine / Demographics | The First Congregational Church of Ellsworth is a United Church of Christ congregation. | English: First Congregational Church of Ellsworth | null | image/jpeg | 1,060 | 706 | true | true | true | Ellsworth is a city in and the county seat of Hancock County, Maine, United States. The 2010 Census determined it had a population of 7,741. Ellsworth was Maine's fastest growing city from 2000–2010, with a growth rate of nearly 20 percent, but 2010-2014 saw only a gain of 102 people per Portland Press Herald data. With historic buildings and other points of interest, including the nearby Acadia National Park, Ellsworth is popular with tourists. | null |
|
fr | https://fr.wikipedia.org/wiki/Marineflieger | Marineflieger | Aéronefs | Marineflieger / Aéronefs | null | Deutsch: Ein Panavia Tornado IDS der deutschen Marine (MFG 2) feuert einen Kormoran Luft-Boden-Flugkörper bei einer Übung in den USA ab. English: A German Marine (Navy, Naval Air Wing 2) Panavia Tornado IDS launches a Kormoran air-to-surface missile during an exercise in the USA. | null | image/jpeg | 136 | 340 | true | true | true | Le Marineflieger est la force aéronavale de la marine allemande. | Aéronefs utilisés par l'aviation navale allemande en 2019 : |
|
en | https://en.wikipedia.org/wiki/Zoran_Barisic | Zoran Barisic | null | Zoran Barisic | Barišić managing Rapid in 2013. | Deutsch: Meisterschaftsspiel der österreichischen Bundesliga: SV Mattersburg gegen SK Rapid Wien am 18. Mail 2013 (2:0)] im Mattersburger Pappelstadion.] - Das Foto zeigt den Trainer des SK Rapid Wien Zoran Barisic. Camera location47° 44′ 21.66″ N, 16° 24′ 23.13″ E View this and other nearby images on: OpenStreetMap - Google Earth | null | image/jpeg | 1,200 | 1,800 | true | true | true | Zoran Barisic is a retired Austrian football player and manager. He is currently the sporting director of Rapid Wien. | Zoran Barisic (Croatian: Barišić; born 22 May 1970) is a retired Austrian football player and manager. He is currently the sporting director of Rapid Wien. |
|
fr | https://fr.wikipedia.org/wiki/Biogazole | Biogazole | Transestérification par le méthanol | Biogazole / Procédé de fabrication / Transestérification par le méthanol | Équation chimique de la réaction de transestérification : 1 mol de trilinoléate de glycéryle + 3 mol de méthanol → 1 mol de glycérol + 3 mol d'E.M.H.V | Transesterification Biodiesel Reaction 2 | null | image/gif | 226 | 725 | true | true | true | Le biogazole, ou biodiesel, est une énergie renouvelable, utilisée comme alternative au carburant pour moteur Diesel classique : gazole ou pétrodiesel.
Le biodiesel peut être utilisé seul dans les moteurs ou mélangé avec du pétrodiesel. Ce biocarburant est obtenu à partir d'huile végétale ou animale transformée par un procédé chimique appelé transestérification faisant réagir cette huile avec un alcool, afin d'obtenir du EMHV ou du EEHV.
En France, on parle aussi de diester. Le diester, mot-valise formé par la contraction de diesel et ester, est une marque déposée en 1990 par Sofiprotéol, acteur financier et industriel de la filière française des huiles et protéines végétales Proléa. C’est aussi un terme devenu commun pour désigner en France, les esters méthyliques d’huiles végétales, le biodiesel en Europe et en Amérique du Nord. | Une trans-estérification est la réaction d'un ester sur un alcool pour donner un autre ester. En ce qui concerne le biodiesel, c'est principalement la trans-estérification de trilinoléate de glycéryle (huile de colza, de palme, etc.) par le méthanol (CH₃OH) et on obtient de l'ester méthylique d'huile végétale (EMHV) et du glycérol (C₃H₈O₃). La trans-estérification est une réaction chimique qui est à l'origine du diester. Les molécules plus petites du biodiesel ainsi obtenues peuvent alors être utilisées comme carburant dans les moteurs à allumage par compression (moteur diesel).
Pour augmenter la vitesse de réaction, il faut chauffer le liquide vers 50 °C et ajouter une base comme catalyseur (catalyse homogène : catalyseurs solubles dans le milieu réactionnel tels que l'hydroxyde de sodium en solution méthanolique ou le méthylate de sodium ; catalyse hétérogène : catalyseurs insolubles dans le milieu réactionnel). Pour un meilleur rendement énergétique global, on peut aussi choisir de laisser simplement réagir sans chauffer, la réaction prenant alors quelques heures. Il faut approximativement 100 kg de méthanol pour transestérifier une tonne d'huile végétale (ester d'acides gras et de glycérol) de colza en présence d'un catalyseur alcalin. On obtient alors une tonne de diester (ester d'acides gras et de méthanol) et 100 kg de glycérine réutilisable dans l'industrie chimique ou alimentaire.
La réaction chimique peut être accélérée et améliorée par ultrasonification, qui augmentant le rendement de la transestérification des huiles végétales et des graisses animales en biodiesel. Ceci permet de changer la production de batch à débit continu et de réduire le coût d’investissement et d’opération.
La transésterification des huiles végétales en ester méthylique supprime donc la molécule de glycérine naturellement présente dans les huiles. Or, en brûlant (ce qui arriverait dans un moteur diesel), la glycérine libère de l'acroléine toxique. La transestérification rend donc l'huile compatible avec une combustion de qualité dans les moteurs diesel au point de vue indice d'octane et viscosité. |
|
id | https://id.wikipedia.org/wiki/Yangsan_Province | http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/6c/Yangsan_do_poster.jpg | Yangsan Province | null | Yangsan Province | Poster Korea untuk Yangsan Province (1955) | English: 1955 movie poster for 1955 Korean movie Yangsan Province (양산도 - Yangsan do) aka The Sunlit Path. | null | image/jpeg | 1,440 | 1,000 | true | true | true | Yangsan Province atau dikenal juga sebagai The Sunlit Path adalah film Korea Selatan tahun 1955 yang disutradarai oleh Kim Ki-young. | Yangsan Province (양산도 - Yangsando) atau dikenal juga sebagai The Sunlit Path adalah film Korea Selatan tahun 1955 yang disutradarai oleh Kim Ki-young. |
ko | https://ko.wikipedia.org/wiki/%EC%8A%88%ED%8D%BC%EC%A3%BC%EB%8B%88%EC%96%B4-K.R.Y. | 슈퍼주니어-K.R.Y. | 구성원 | 슈퍼주니어-K.R.Y. / 구성원 | null | 한국어: 규현 새 노래 '블라블라' 인터뷰 | null | image/png | 479 | 342 | true | true | true | 슈퍼주니어-K.R.Y.는 9인조 남성 그룹 슈퍼주니어의 리드보컬 라인으로 구성된 발라드 유닛으로 슈퍼주니어 내 최초의 유닛 및 대한민국 최초의 아이돌 유닛이다. | null |
|
de | https://de.wikipedia.org/wiki/Schweizersbild | Schweizersbild | Eiszeitliche Kunst | Schweizersbild / Eiszeitliche Kunst | null | Frauenfigur aus der Ausgrabungsstelle de:Schweizersbild | null | image/jpeg | 2,606 | 2,023 | true | true | true | Schweizersbild ist der Name eines urgeschichtlichen Fundorts im Quartier Herblingen der Stadt Schaffhausen in der Schweiz. Die paläolithische Fundstelle liegt heute am Rand einer Gewerbezone in der Nähe der Ausfahrt Schweizersbild der Nationalstrasse A4. Sie gehört dem Kanton Schaffhausen und steht im Bundesinventar der Landschaften und Naturdenkmäler von nationaler Bedeutung. | Die Fundstelle Schweizersbild wurde durch ihre Funde eiszeitlicher Kunst bekannt; die Ritzzeichnungen und Skulpturen sind typisch für die Kultur des Magdalénien (16'000 bis 13'000 v. Chr.). Die Gravierungen unterscheiden sich von den Kunstgegenständen, die im Kesslerloch gefunden wurden, durch eine stärkere Stilisierung. Erwähnenswert ist eine kleine Frauenstatuette aus Gagat, einer Form von versteinerter Kohle. Die Statue wurde per Zufall im Aushub der Grabungen als Lesefund entdeckt. |
|
ca | https://ca.wikipedia.org/wiki/Santa_Anna | Santa Anna | Veneració | Santa Anna / Veneració | Santa Anna i la Verge en una pintura del segle XV. | English: Saint Anne with the Virgin | null | image/jpeg | 1,923 | 1,443 | true | true | true | Santa Anna, és la mare de la Mare de Déu en la tradició cristiana així com en la tradició musulmana.
Anna és patrona de Quebec i de Bretanya, així com de les dones treballadores i dels miners. Juntament amb sant Joaquim són patrons dels avis. | Justinià I, de l'església oriental, va fer que li dediquessin una església, probablement el 25 de juliol, motiu pel qual a orient la seva festivitat és aquest dia. Aquesta festivitat apareix al document litúrgic més antic de l'església grega, el Calendari de Constantinobla de la primera meitat del segle VIII. Els grecs també conserven una festa comuna de sant Joaquim i santa Anna el 9 de setembre. A l'església llatina se celebra el 26 de juliol des d'almenys el segle XII, i a Anglaterra va ser introduïda per Urbà VI el 21 de novembre del 1378. Des del 1584 se celebra a l'església llatina universal.
Una tradició medieval diu que les restes de Santa Anna van ser portades des de Jerusalem a Europa, durant la invasió musulmana. Segles després, van ser descobertes a la cripta de la Catedral d'Ate (Valclusa), que va convertir-se en centre de pelegrinatge. Part de les relíquies va repartir-se, arribant a Sainte-Anne-d'Auray (Bretanya), que va esdevenir una de les metes de pelegrinatge més importants del nord d'Europa.
La devoció a Santa Anna, molt limitada a alguns santuaris, es va estendre per tot el món catòlic des XIV segle xiv, amb la difusió de les històries de la Llegenda àuria de Iacopo da Varazze i els debats teològics sobre el dogma de la Immaculada Concepció, que van suposar una estreta associació entre el culte de Santa Anna amb el de la Verge. Des d'aquest moment la història de Santa Anna es va divulgar a Occident fins que es convertí en un dels sants més populars també pels cristians de ritus llatí.
A Catalunya hi ha diverses esglésies dedicades a santa Anna en poblacions com Barcelona, Montornès, Santpedor, la Baronia de Rialb, Caseres, Bescanó, Mataró, la Vall d'Aran o Breda, entre d'altres. |
|
ru | https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%A1%D0%B0%D0%B2%D0%BE%D1%81%D0%B8%D0%BD,_%D0%92%D1%8F%D1%87%D0%B5%D1%81%D0%BB%D0%B0%D0%B2_%D0%98%D0%B2%D0%B0%D0%BD%D0%BE%D0%B2%D0%B8%D1%87 | Савосин, Вячеслав Иванович | null | Савосин, Вячеслав Иванович | null | Русский: В.И. Савосин | null | image/jpeg | 240 | 156 | true | true | true | Вячеслав Иванович Савосин — советский и российский художник, заслуженный художник Российской Федерации, мастер живописи и графики, работавший в разных жанрах, тематических блоках, стилистических направлениях изобразительного искусства.
В. И. Савосин являлся участником более 150 выставок: групповых, персональных, городских, республиканских, всесоюзных и зарубежных. Работы В. И. Савосина находятся в Третьяковской галерее, Музее изобразительных искусств им. А. С. Пушкина, в других отечественных музеях, а также в музеях и частных коллекциях многих стран мира: Германии, Франции, США, Кубы, Нидерландов, Швейцарии, Австрии, Финляндии, Южной Кореи и др. | Вячеслав Иванович Савосин (14 января 1938, Москва — 2 октября 2014, Москва) — советский и российский художник, заслуженный художник Российской Федерации, мастер живописи и графики, работавший в разных жанрах, тематических блоках, стилистических направлениях изобразительного искусства.
В. И. Савосин являлся участником более 150 выставок: групповых, персональных, городских, республиканских, всесоюзных и зарубежных (Австралия, Германия, Франция, Австрия, Финляндия, Япония). Работы В. И. Савосина находятся в Третьяковской галерее, Музее изобразительных искусств им. А. С. Пушкина, в других отечественных музеях, а также в музеях и частных коллекциях многих стран мира: Германии, Франции, США, Кубы, Нидерландов, Швейцарии, Австрии, Финляндии, Южной Кореи и др. |
|
sv | https://sv.wikipedia.org/wiki/Hans_Tilkowski | Hans Tilkowski | null | Hans Tilkowski | null | Deutsch: Hans Tilkowski bei seinem 70. Geburtstag, Juli 2005 | null | image/jpeg | 1,382 | 1,168 | true | true | true | Hans "Til" Tilkowski, född 12 juli 1935 i Husen i Dortmund, död 5 januari 2020, var en tysk fotbollsmålvakt och fotbollstränare. Han var Västtysklands förstamålvakt under VM i England 1966.
Tilkowski var under flera år etta i det tyska målet och var framgångsrik i klubblaget Borussia Dortmund med bland annat seger i Cupvinnarcupen. 1962 fick Tilkowski överraskande stå tillbaka för Wolfgang Fahrian under VM i Chile. 1967 spelade Tilkowski sin sista landskamp. Efter den aktiva karriären har Tilkowski även verkat som tränare. | Hans "Til" Tilkowski, född 12 juli 1935 i Husen i Dortmund, död 5 januari 2020, var en tysk fotbollsmålvakt och fotbollstränare. Han var Västtysklands förstamålvakt under VM i England 1966.
Tilkowski var under flera år etta i det tyska målet och var framgångsrik i klubblaget Borussia Dortmund med bland annat seger i Cupvinnarcupen. 1962 fick Tilkowski överraskande stå tillbaka för Wolfgang Fahrian under VM i Chile. 1967 spelade Tilkowski sin sista landskamp. Efter den aktiva karriären har Tilkowski även verkat som tränare. |
|
eu | https://eu.wikipedia.org/wiki/West_Brookfield_(Massachusetts) | West Brookfield (Massachusetts) | null | West Brookfield (Massachusetts) | null | English: First Congregational Church, West Brookfield Massachusetts This is an image of a place or building that is listed on the National Register of Historic Places in the United States of America. Its reference number is 90000885 More images | null | image/jpeg | 1,365 | 2,046 | true | true | true | West Brookfield Ameriketako Estatu Batuetako herri bat da. Worcester konderrian kokatuta dago, Massachusetts estatuan. 3.701 biztanle ditu, 21,1 kilometro koadroko azaleran banatuta. | West Brookfield Ameriketako Estatu Batuetako herri bat da. Worcester konderrian kokatuta dago, Massachusetts estatuan. 3.701 biztanle ditu, 21,1 kilometro koadroko azaleran banatuta. |
|
azb | https://azb.wikipedia.org/wiki/%D9%82%D8%A7%D8%A8%D8%B1%DB%8C%D9%84_%D8%A8%D9%88%DA%A9 | قابریل بوک | null | قابریل بوک | null | English: Photo belongs to Wisconsin Historical Society. Image ID: 59453 Used with permission from Wisconsin Historical Society. Original image link here: https://www.wisconsinhistory.org/Records/Image/IM59453 | null | image/jpeg | 600 | 390 | true | true | true | قابریل بوک آمریکالی وکیل و سیاستچی، دموکرات حزبینین عوضوو ایدی. یونین بیلیم یوردا تحصیل ائلهییب. ۱۸۲۸ ایلینده دۆنیایا گؤز آچیب و ۱۹۰۴ میلادی ایلینده حیاتین دَییشدی. | قابریل بوک (اینگیلیسجه: Gabriel Bouck) آمریکالی وکیل و سیاستچی ، دموکرات حزبینین عوضوو ایدی. یونین بیلیم یوردا تحصیل ائلهییب. ۱۸۲۸ ایلینده دۆنیایا گؤز آچیب و ۱۹۰۴ میلادی ایلینده حیاتین دَییشدی. |
|
en | https://en.wikipedia.org/wiki/Sand_Springs,_Oklahoma | Sand Springs, Oklahoma | null | Sand Springs, Oklahoma | Location within Tulsa County and Oklahoma | null | null | image/svg+xml | 741 | 835 | true | true | true | Sand Springs is a city in Osage, Creek, and Tulsa counties in the U.S. state of Oklahoma. A western suburb of Tulsa, it is located predominantly in Tulsa County. The population was 18,906 in the 2010 U. S. Census, an increase of 8.3 percent from 17,451 at the 2000 census. | Sand Springs is a city in Osage, Creek, and Tulsa counties in the U.S. state of Oklahoma. A western suburb of Tulsa, it is located predominantly in Tulsa County. The population was 18,906 in the 2010 U. S. Census, an increase of 8.3 percent from 17,451 at the 2000 census. |
|
fr | https://fr.wikipedia.org/wiki/Modification_corporelle | http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/86/Tschuktschisk_ansigtstatuering.jpg | Modification corporelle | Tatouages | Modification corporelle / Modifications de la peau / Tatouages | null | English: Facial tattoo of a Chukchi woman | tatouage facial chez une Tchouktche | image/jpeg | 303 | 300 | true | true | true | Une modification corporelle est une transformation, localisée ou étendue, réversible ou non, du corps d'un individu, au moyen d'une pratique et dans un but ayant un caractère culturel. Si des phénomènes naturels tels que la croissance, la grossesse, la vieillesse, ou certaines maladies, ou encore des traitements médicaux ou chirurgicaux entrainent des modifications du corps, l'expression est utilisée en anthropologie pour désigner plus spécifiquement les modifications corporelles artificielles, contrôlées et délibérées, excluant les mutilations punitives et les auto-mutilations relevant de troubles psychiatriques.
Ces pratiques remontant au Paléolithique supérieur sont extrêmement variées. Traditionnellement associées à des rituels sociaux initiatiques, propitiatoires ou votifs, elles peuvent être éphémères ou permanentes, inoffensives ou mutilantes.
Abondamment décrites par les explorateurs, les modifications corporelles ne sont cependant pas l'apanage exclusif des sociétés qu'ils découvrent et étudient. Elles ont toujours été présentes dans les sociétés occidentales, où elles connaissent, depuis la fin du XXᵉ siècle un fort regain d'intérêt et une très large diffusion. | Le tatouage consiste à fixer des pigments colorants dans la profondeur du derme pour y tracer des motifs indélébiles. L'opérateur utilise des pigments naturels ou industriels et les applique en pratiquant une série de piqûres ou de brûlures. Les motivations peuvent être prophylactiques, thérapeutiques, liées à l'identification d'un groupe humain, esthétiques ou érotiques.
Charles Darwin estimait que, parmi les modifications corporelles, le tatouage est certainement une des plus anciennes et des plus répandues à la surface du globe. La découverte du corps d'Ötzi a montré que le tatouage thérapeutique existait déjà en Europe il y a plus de 4 500 ans.
Il existe également des variantes plus récentes, telles que le tatouage de la cornée, lequel consiste en une modification de couleur de la sclère. Le maquillage permanent constitue également une forme de tatouage sur le contour des yeux, donnant l’illusion de fard à paupières. |
ml | https://ml.wikipedia.org/wiki/%E0%B4%86%E0%B4%B8%E0%B5%8D%E0%B4%95%E0%B4%BF | ആസ്കി | null | ആസ്കി | ASCII (1967 or later) | null | null | image/svg+xml | 211 | 869 | true | true | true | മുഖ്യമായും യൂറോപ്യൻ മനുഷ്യഭാഷകളെ അടിസ്ഥാനമാക്കി 256 അക്ഷരങ്ങൾക്കു് ഇടം നൽകിയിട്ടുള്ള ഒരു കമ്പ്യൂട്ടർ ലിപിസ്ഥാനപ്പട്ടികയാണു് ആസ്കി. പൂർണ്ണമായ രൂപം അമേരിക്കൻ സ്റ്റാൻഡേർഡ് കോഡ് ഫോർ ഇൻഫോർമേഷൻ ഇന്റർ ചെയ്ഞ്ച്.
മനുഷ്യഭാഷകളിൽ ഉപയോഗിക്കുന്ന ലിപികൾ, അക്ഷരങ്ങൾ, ചിഹ്നനങ്ങൾ, ഗദ്യവിന്യാസചിഹ്നങ്ങൾ മറ്റു പ്രമുഖ രൂപങ്ങൾ എന്നിവയെ 0,1 എന്നീ രണ്ടു് അക്കങ്ങളിൽ അധിഷ്ഠിതമായ കമ്പ്യൂട്ടർ വിവരവ്യവസ്ഥയിലെ സമാനമായ ഗദ്യത്തിലേക്കും തിരിച്ചും ബന്ധപ്പെടുത്തുന്ന അന്താരാഷ്ട്രതലത്തിൽ അംഗീകരിക്കപ്പെട്ട പട്ടികകളാണു് ലിപിസ്ഥാനപ്പട്ടികകൾ. | മുഖ്യമായും യൂറോപ്യൻ മനുഷ്യഭാഷകളെ അടിസ്ഥാനമാക്കി 256 അക്ഷരങ്ങൾക്കു് ഇടം നൽകിയിട്ടുള്ള ഒരു കമ്പ്യൂട്ടർ ലിപിസ്ഥാനപ്പട്ടികയാണു് ആസ്കി (ASCII). പൂർണ്ണമായ രൂപം അമേരിക്കൻ സ്റ്റാൻഡേർഡ് കോഡ് ഫോർ ഇൻഫോർമേഷൻ ഇന്റർ ചെയ്ഞ്ച് (American Standard Code for Information Interchange).
മനുഷ്യഭാഷകളിൽ ഉപയോഗിക്കുന്ന ലിപികൾ, അക്ഷരങ്ങൾ, ചിഹ്നനങ്ങൾ, ഗദ്യവിന്യാസചിഹ്നങ്ങൾ മറ്റു പ്രമുഖ രൂപങ്ങൾ എന്നിവയെ 0,1 എന്നീ രണ്ടു് (ബൈനറി) അക്കങ്ങളിൽ അധിഷ്ഠിതമായ കമ്പ്യൂട്ടർ വിവരവ്യവസ്ഥയിലെ സമാനമായ ഗദ്യത്തിലേക്കും തിരിച്ചും ബന്ധപ്പെടുത്തുന്ന അന്താരാഷ്ട്രതലത്തിൽ അംഗീകരിക്കപ്പെട്ട പട്ടികകളാണു് ലിപിസ്ഥാനപ്പട്ടികകൾ. |
|
nl | https://nl.wikipedia.org/wiki/Pronkkamer | Pronkkamer | null | Pronkkamer | Pronkkamer in het dwarshuis van een boerderij in Diever, 2008. | Nederlands: Brink 11: Interieur, overzicht van de pronkkamer in het dwarshuis van de boerderij met een plafond met stucwerk This is an image of rijksmonumentcomplex number 507277 This is an image of rijksmonument number 507278 | null | image/jpeg | 798 | 1,200 | true | true | true | Een pronkkamer was vroeger een woonkamer in een boerderij of in een burgerwoning, die alleen bij speciale gelegenheden gebruikt werd. Het betrof een vertrek dat mooi was ingericht en dat de welvaart van de bewoners moest tonen. Ook bewaarde men hier het mooiste wat men had. De kamer werd vooral gebruikt voor het ontvangen van bezoek. Rond 1900 kwam de familie hier vaak na de zondagse kerkgang voor een koffievisite.
In Staphorst en Rouveen treft men heden ten dage nog vele boerderijen aan waar nog een pronkkamer aanwezig is en waar het gebruik nog overeenkomstig de vorige eeuw is.
Op andere dagen werd er vooral geleefd in de woonkeuken of achterkamer. Een dergelijk gebruik kwam voor in een groot deel van Nederland en België.
In de twintigste eeuw maakte de voorkamer vaak deel uit van kamers en suite.
In de Zaanstreek bevond de pronkkamer zich voor in het huis en was hij voorzien van een speciale dooddeur, die alleen geopend werd bij huwelijken en begrafenissen. Varianten van dit gebruik treffen we ook aan in Friesland en Groningen. | Een pronkkamer (ook wel voorkamer, beste kamer, mooie kamer of goei kamer) was vroeger een woonkamer in een boerderij of in een burgerwoning, die alleen bij speciale gelegenheden gebruikt werd. Het betrof een vertrek dat mooi was ingericht en dat de welvaart van de bewoners moest tonen. Ook bewaarde men hier het mooiste wat men had. De kamer werd vooral gebruikt voor het ontvangen van bezoek. Rond 1900 kwam de familie hier vaak na de zondagse kerkgang voor een koffievisite.
In Staphorst en Rouveen treft men heden ten dage nog vele boerderijen aan waar nog een pronkkamer aanwezig is en waar het gebruik nog overeenkomstig de vorige eeuw is.
Op andere dagen werd er vooral geleefd in de woonkeuken of achterkamer. Een dergelijk gebruik kwam voor in een groot deel van Nederland en België.
In de twintigste eeuw maakte de voorkamer vaak deel uit van kamers en suite.
In de Zaanstreek bevond de pronkkamer zich voor in het huis en was hij voorzien van een speciale dooddeur, die alleen geopend werd bij huwelijken (wanneer de huwelijkspartner van de bewoner het huis betrad) en begrafenissen (wanneer hij of zij afscheid nam). Varianten van dit gebruik treffen we ook aan in Friesland en Groningen. |
|
ca | https://ca.wikipedia.org/wiki/Giro_d%27It%C3%A0lia_de_2015 | Giro d'Itàlia de 2015 | Etapa 6 | Giro d'Itàlia de 2015 / Etapes / Etapa 6 | Perfil de la 6a etapa | Español: Perfil de la 6.ª etapa del Giro de Italia 2015 | null | image/png | 434 | 1,540 | true | true | true | El Giro d'Itàlia de 2015 va ser la noranta-vuitena edició del Giro d'Itàlia i es disputà entre el 9 i el 31 de maig de 2015, amb un recorregut de 3.481,8 km distribuïts en 21 etapes, una d'elles contrarellotge individual i una altra per equips. Aquesta era la quinzena prova de l'UCI World Tour 2015. La sortida es feia a San Lorenzo al Mare, a la província d'Imperia, Ligúria i finalitzà a Milà. Un total de 197 ciclistes pertanyents a 22 equips van prendre part en ell i el vencedor final fou l'espanyol Alberto Contador, del Team Tinkoff-Saxo. En segona i tercera posició finalitzaren dos ciclistes de l'equip Astana, l'italià Fabio Aru i l'espanyol Mikel Landa, respectivament.
Contador agafà el liderat a la fi de la cinquena etapa, la primera amb final en alt a Abetone. El seu liderat va perillar quan es va dislocar l'espatlla esquerra en una caiguda en els metres finals de la sisena etapa, però en no tenir cap fractura pogué continuar la cursa. Aconseguí mantenir el liderat en les següents etapes de mitja i alta muntanya, però una nova caiguda durant la 13a etapa va fer que perdés temps respecte a Aru i que aquest es fes amb el liderat el dia previ a la contrarellotge individual. | 14 de maig de 2015 — Montecatini Terme – Castiglione della Pescaia, 183 km
Després de dues etapes de mitja muntanya arriba una etapa plana, propícia pels esprintadors. L'etapa és majoritàriament plana i sols al tram central, entre el quilòmetre 80 i 140 presenta un tram ondulat, en què es passa dels 70 msnm als 624, i on hi ha l'única cota puntuable del dia, Pomarance, de quarta categoria. Els darrers 50 quilòmetres són totalment plans. Els dos esprints intermedis del dia es troben a Altopascio i Ribolla.
Amb tan sols dos quilòmetres d'etapa disputats es forma la primera escapada del dia, integrada per Marek Rutkiewicz (CCC Sprandi Polkowice) i Eduard-Michael Grosu (Nippo-Vini Fantini). Al quilòmetre 20 se'ls uniren Marco Bandiera (Androni Giocattoli), Alessandro Malaguti (Nippo-Vini Fantini) i Alan Marangoni (Cannondale-Garmin). L'avantatge dels escapats va ser com a molt de cinc minuts, baixant a tres minuts al pas pel segon esprint intermedi. En aquest punt entrà un fort vent lateral i de cara, baixant ràpidament l'avantatge dels escapats, fins a ser neutralitzats a manca de 14 quilòmetres. En l'esprint final hi va haver una caiguda provocada pel xoc de l'italià Daniele Colli (Nippo-Vini Fantini) amb un teleobjectiu d'un espectador i en què es van veure implicats diversos ciclistes, entre ells Alberto Contador (Team Tinkoff-Saxo). La victòria d'etapa fou per a André Greipel (Lotto-Soudal). Amb la victòria Greipel passa a liderar la classificació per punts. En ser la caiguda dins els darrers 3 quilòmetres no hi ha canvis en la classificació general. Colli hagué d'abandonar per una fractura d'húmer, mentre a Contador se li va dislocar l'espatlla esquerra, cosa que li va impedir posar-se el mallot rosa en l'entrega de premis. |
|
it | https://it.wikipedia.org/wiki/Palais_des_Beaux-Arts_de_Lille | Palais des Beaux-Arts de Lille | null | Palais des Beaux-Arts de Lille | null | English: The "Palais des Beaux-Arts de Lille", in September 2008. Image made assembling 2 photos with Hugin. The posters on the left were blurred for legal reasons. Français : Le Palais des Beaux-Arts de Lille, en septembre 2008. Image réalisée en assemblant 2 photos, grâce à Hugin. Les affiches sur la gauche ont été floutées pour des raisons légales. | null | image/jpeg | 1,475 | 3,500 | true | true | true | Il Palais des Beaux-Arts de Lille o Musée des Beaux-Arts di Lilla è uno dei più grandi musei d'arte francesi, il quarto maggiore del paese esclusi i musei parigini. | Il Palais des Beaux-Arts de Lille o Musée des Beaux-Arts di Lilla è uno dei più grandi musei d'arte francesi, il quarto maggiore del paese esclusi i musei parigini. |
|
en | https://en.wikipedia.org/wiki/Timex_Datalink | Timex Datalink | Wrist app examples | Timex Datalink / Timex Datalink USB / Wrist apps / Wrist app examples | null | English: Timex Datalink USB Paddle game | null | image/jpeg | 1,139 | 824 | true | true | true | Timex Datalink or Timex Data Link is a line of early smartwatches manufactured by Timex and is considered a wristwatch computer. It is the first watch capable of downloading information wirelessly from a computer. As the name implies, datalink watches are capable of data transfer through linking with a computer. The Datalink line was introduced in 1994 and it was co-developed with Microsoft as a wearable alternative to mainstream PDAs with additional attributes such as water resistance, that PDAs lacked, and easy programmability. The watch was demonstrated by Bill Gates on 21 June 1994 in a presentation where he downloaded information from a computer monitor using bars of light and then showed to the audience the downloaded appointments and other data. The early models included models 50, 70, 150 and model 150s. The model numbers indicated the approximate number of phone numbers that could be stored in the watch memory. These early models were, at the time of their introduction, the only watches to bear the Microsoft logo. The watches have been certified by NASA for space travel and have been used by astronauts and cosmonauts in space missions. | null |
|
war | https://war.wikipedia.org/wiki/Digitalis_trojana | Digitalis trojana | null | Digitalis trojana | null | Deutsch: Digitalis trojana | null | image/jpeg | 1,800 | 1,200 | true | true | true | An Digitalis trojana in uska species han Magnoliopsida nga ginhulagway ni Ivan.. An Digitalis trojana in nahilalakip ha genus nga Digitalis, ngan familia nga Plantaginaceae. Waray hini subspecies nga nakalista. | An Digitalis trojana in uska species han Magnoliopsida nga ginhulagway ni Ivan.. An Digitalis trojana in nahilalakip ha genus nga Digitalis, ngan familia nga Plantaginaceae. Waray hini subspecies nga nakalista. |
|
en | https://en.wikipedia.org/wiki/Blechhammer | Blechhammer | null | Blechhammer | Blechhammer map of Bahnhofslager/Judenlager[clarification needed] | English: Map of the former Auschwitz sub-camp Judenlager of Blechhammer in Blachownia (High-Silesia, Poland). This map depicts the actual topology of the remaining camp. Français : Carte du sous-camp d'Auschwitz Judenlager de Blechhammer à Blachownia (Haute-Silésie, Pologne). Cette carte présente la topologie du camp tel qu'il est aujourd'hui visible. | null | image/jpeg | 927 | 1,200 | true | true | true | The Blechhammer area was the location of Nazi Germany chemical plants, prisoner of war camps, and forced labor camps. Labor camp prisoners began arriving as early as June 17, 1942, and in July 1944, 400–500 men were transferred from the Terezin family camp to Blechhammer. The mobile "pocket furnace" crematorium was at Sławięcice. and Bau und Arbeits Battalion 21 was a mile from the Blechhammer oil plants and was not far from Kattowitz and Breslau. Blechhammer synthetic oil production began April 1, 1944 with 4000 prisoners, with the slave labor camp holding these prisoners during April 1944, becoming a satellite camp of the dreaded Auschwitz extermination camp, as Arbeitslager Blechhammer. | The Blechhammer (English: sheet metal hammer) area was the location of Nazi Germany chemical plants, prisoner of war (POW) camps, and forced labor camps (German: Arbeitslager Blechhammer; also Nummernbücher). Labor camp prisoners began arriving as early as June 17, 1942, and in July 1944, 400–500 men were transferred from the Terezin family camp to Blechhammer. The mobile "pocket furnace" (German: Taschenofen) crematorium was at Sławięcice.) and Bau und Arbeits Battalion (BAB, English: Construction Battalion) 21 was a mile from the Blechhammer oil plants and was not far from Kattowitz and Breslau. Blechhammer synthetic oil production began April 1, 1944 with 4000 prisoners, with the slave labor camp holding these prisoners during April 1944, becoming a satellite camp of the dreaded Auschwitz extermination camp, as Arbeitslager Blechhammer. |
|
fr | https://fr.wikipedia.org/wiki/Egeln | Egeln | null | Egeln | null | Deutsch: Wappen von Egeln English: Coat of arms of Egeln | Blason de Egeln | image/jpeg | 1,312 | 1,096 | true | true | true | Egeln est une ville allemande d'environ 4 000 habitants dans le land de Saxe-Anhalt. Elle est située sur la rivière Bode à environ 15 km au nord-ouest de Staßfurt et 25 km au sud-ouest de Magdebourg. | Egeln est une ville allemande d'environ 4 000 habitants dans le land de Saxe-Anhalt. Elle est située sur la rivière Bode à environ 15 km au nord-ouest de Staßfurt et 25 km au sud-ouest de Magdebourg. |
|
an | https://an.wikipedia.org/wiki/Lawrence_O%27Donnell | Lawrence O'Donnell | null | Lawrence O'Donnell | null | English: Lawrence O'Donnell at the NYC Women's March on 5th Ave. Jan 21st, 2017 | L'actor estatounitense Lawrence O'Donnell, en una imachen de 2017 | image/jpeg | 3,605 | 3,115 | true | true | true | Lawrence O'Donnell, naixito de Boston o 7 de noviembre de 1951, ye un actor estatounitense. | Lawrence O'Donnell (Lawrence Francis O'Donnell, Jr.), naixito de Boston (Massachusetts) o 7 de noviembre de 1951, ye un actor estatounitense. |
|
en | https://en.wikipedia.org/wiki/Patriots_(novel_series) | Patriots (novel series) | null | Patriots (novel series) | Cover of the most recent edition of Patriots | English: Cover of Patriots. | null | image/jpeg | 2,700 | 1,800 | true | true | true | The Patriots novel series is a five-novel series by survivalist novelist and former U.S. Army officer and blogger, James Wesley Rawles. It is followed by his Counter-Caliphate Chronicles novel series.
Patriots: A Novel of Survival in the Coming Collapse, the first book in the series, was first distributed as shareware in 1995 and first published in paperback in 1998. It was updated and re-published in paperback 2009, and then in hardback in 2012. In one week of April 2009, shortly after its release, it was ranked #6 in Amazon.com's overall book sales rankings, which was attributed by the Library Journal to the book's appeal to "a small but vociferous group of people concerned with survivalism".
Set in the near future midst hyperinflation and a catastrophic global economic collapse, Patriots tells the story of a group of survivalists that flee riots and chaos in metropolitan Chicago to a survivalist retreat that they have prepared near Bovill, Idaho. | The Patriots novel series is a five-novel series by survivalist novelist and former U.S. Army officer and blogger, James Wesley Rawles. It is followed by his Counter-Caliphate Chronicles novel series.
Patriots: A Novel of Survival in the Coming Collapse, the first book in the series, was first distributed as shareware in 1995 and first published in paperback in 1998. It was updated and re-published in paperback 2009, and then in hardback in 2012. In one week of April 2009, shortly after its release, it was ranked #6 in Amazon.com's overall book sales rankings, which was attributed by the Library Journal to the book's appeal to "a small but vociferous group of people concerned with survivalism".
Set in the near future midst hyperinflation and a catastrophic global economic collapse, Patriots tells the story of a group of survivalists that flee riots and chaos in metropolitan Chicago to a survivalist retreat that they have prepared near Bovill, Idaho. |
|
fa | https://fa.wikipedia.org/wiki/%D8%B3%D8%A7%D8%B1%D8%A7_%D8%AC%DB%8C%D9%86_%D8%AF%D9%88%D9%86 | سارا جین دون | null | سارا جین دون | null | English: Sarah Jayne Dunn outside the Manchester Opera House for a performance of the 9 to 5 musical. | null | image/jpeg | 2,384 | 1,792 | true | true | true | سارا جین دون یک هنرپیشه است. | سارا جین دون (انگلیسی: Sarah Jayne Dunn؛ زادهٔ ۲۵ سپتامبر ۱۹۸۱) یک هنرپیشه است. |
|
de | https://de.wikipedia.org/wiki/Berson | Berson | Sehenswürdigkeiten | Berson / Sehenswürdigkeiten | null | Français : Maison forte de Boisset, Berson, Gironde, France | null | image/jpeg | 1,200 | 1,600 | true | true | true | Berson ist eine französische Gemeinde mit 1.791 Einwohnern im Département Gironde in der Region Nouvelle-Aquitaine. Die Gemeinde gehört zum Arrondissement Blaye und zum Kanton L’Estuaire. Die Einwohner werden Bersonnais genannt. | Kirche Saint-Saturnin, ursprünglich aus dem 12. Jahrhundert, wesentliche Teile aus dem 16. Jahrhundert, seit 1909 Monument historique
Festes Haus von Boisset aus dem 15., mit Anbauten aus dem 17. Jahrhundert, seit 2002 Monument historique
Schloss Poton
Schloss Puynard |
|
nan | https://zh-min-nan.wikipedia.org/wiki/San_Esteban_de_Nogales | http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/fc/00010207.jpeg | San Esteban de Nogales | null | San Esteban de Nogales | null | Iglesia de San Esteban de Nogales, León, España | San Esteban de Nogales ê kéng-sek | image/jpeg | 415 | 621 | true | true | true | San Esteban de Nogales sī tī Se-pan-gâ Castilla kap León chū-tī siā-lí León séng ê chi̍t ê municipio. | San Esteban de Nogales sī tī Se-pan-gâ Castilla kap León chū-tī siā-lí León séng ê chi̍t ê municipio. |
ja | https://ja.wikipedia.org/wiki/%E3%82%A6%E3%82%A3%E3%83%AB%E3%82%BD%E3%83%B3%E3%83%BB%E3%83%96%E3%83%A9%E3%82%A6%E3%83%B3 | ウィルソン・ブラウン | 生涯 | ウィルソン・ブラウン / 生涯 | ルーズベルト大をサポートするブラウン。演説するのはカナダ首相キング(1943年8月25日・オタワ) | (L-R): The Earl of Athlone, Governor General of Canada; Franklin D. Roosevelt; Rear Admiral Brown; Rt. Hon. William Lyon Mackenzie King, Prime Minister of Canada (at podium). | null | image/jpeg | 480 | 626 | true | true | true | ウィルソン・ブラウン・ジュニアはアメリカ海軍の軍人、最終階級は中将。
第二次世界大戦に参戦したアメリカ海軍軍人の古株の一人で、太平洋戦争初期にアメリカ海軍の空母任務部隊を率いた提督の一人。ある程度の戦果を収めたものの、やがて前線から退き、戦争の大半の期間を「裏方」として過ごした。 | ウィルソン・ブラウン・ジュニアは1882年4月27日にペンシルベニア州フィラデルフィアに生まれる。海軍兵学校(アナポリス)に進み、1902年に卒業。卒業年次から「アナポリス1902年組」と呼称されたこの世代の同期にはジェームズ・リチャードソンがいる。成績はリチャードソンが5位で、ブラウンは44位だった。アナポリス卒業後、各種勤務を経たブラウンは、第一次世界大戦に派遣されたウィリアム・シムス大将のスタッフとなり、1918年には駆逐艦「パーカー」 (USS Parker, DD-48) の艦長を務める。
1920年から1921年にかけて、ブラウンは海軍大学校で学び、中佐に昇進する。カルビン・クーリッジ、ハーバート・フーヴァー両大統領の補佐官や戦艦「コロラド」 (USS Colorado, BB-45) の副官を経て1929年にはニューロンドン潜水艦基地司令に任命され、1932年に大佐に昇進したあとは戦艦「カリフォルニア」 (USS California, BB-44) 艦長に就任する。1934年に海軍大学校にスタッフとして加わり、2年後の1936年には少将に昇進して偵察艦隊訓練航空隊司令官を務める。1938年2月1日からはアナポリスの校長を務め、1941年2月1日に平時の名誉進級で中将に昇進して偵察艦隊司令官となった。
1941年12月8日の真珠湾攻撃のあと、ブラウンは空母「レキシントン」(USS Lexington, CV-2) を基幹とする第11任務部隊の司令官となる。真珠湾攻撃で戦艦は壊滅したものの空母が無傷だったため、当面は空母を使って反撃に打って出ることとなった。太平洋艦隊司令長官代理ウィリアム・パイ中将(アナポリス1901年組)はブラウンの第11任務部隊に当初、ジャルート環礁あるいはギルバート諸島奇襲の任務を与えていたが、ウェーク島の戦いの状況が厳しくなってきたので、 フランク・J・フレッチャー少将(アナポリス1906年組)率いる第14任務部隊の支援にまわった。第11任務部隊と第14任務部隊はウェーク島近海に急行したが、12月23日にウェーク島守備隊が降伏したことにより真珠湾に引き返した。1942年1月下旬、空母任務部隊による奇襲作戦が再び行われることとなり、ブラウンは1月23日に第11任務部隊を率いて真珠湾を出撃。マーシャル・ギルバート諸島機動空襲に呼応してウェーク島を攻撃することになっていたが、随伴の給油艦「ナチェス」 (USS Neches, AO-5) が日本潜水艦伊号第七二潜水艦(伊72)の雷撃で失われ、代替のタンカーも用意できなかったため攻撃は中止された。
日本軍の進撃は1月23日にラバウルに到達し、進撃を阻止するためブラウンの第11任務部隊がANZAC部隊(ハーバート・リアリー中将)に編入された。ブラウンは即座にラバウル攻撃を進言し、リアリーがこれを承認して第11任務部隊によるラバウル攻撃が行われることになった。第11任務部隊はラバウルの北東海域に向けて進撃していたが、2月20日にブーゲンビル島近海で日本軍の九七式飛行艇に発見されたのに続き、一式陸攻17機による空襲を受けたが、対空砲火と「レキシントン」の戦闘機により15機を撃墜し、損害を受けた艦はなかった(ニューギニア沖海戦)。しかし、回避運動により燃料を大幅に消費したため、ラバウル空襲は断念せざるを得なかった。ブラウンはラバウル攻撃を一度は断念したが、「ラバウルを攻撃するには空母は2隻以上必要」と進言し、この進言に基づいて、フレッチャー率いる、空母「ヨークタウン」 (USS Yorktown, CV-5) を基幹とする第17任務部隊が派遣されることになった。ブラウンは2つの任務部隊を率いて再度ラバウル攻撃を試みることになったが、戦況によって計画は突然変更される。3月8日、日本軍はニューギニア島のラエおよびサラモアに上陸し、ブラウンは目標をラエとサラモアに変更した。3月10日早朝、2つの任務部隊からの攻撃隊はオーエンスタンレー山脈を越えてラエとサラモアを奇襲し、特設巡洋艦「金剛丸」(国際汽船、8,624トン)などの日本軍艦船を撃沈および撃破した(ラエ・サラモアへの空襲)。
合衆国艦隊司令長官兼海軍作戦部長アーネスト・キング大将(アナポリス1901年組)のブラウン評は「かなり良い」とも「攻撃精神に欠ける」ともされるが、キングによる評価以前にブラウンの健康状態はよくなく、その身を案じた太平洋艦隊司令長官チェスター・ニミッツ大将(アナポリス1905年組)の計らいによって前線から去ることとなった。ブラウンは4月10日付で第11任務部隊司令官の職をオーブリー・フィッチ少将(アナポリス1906年組)に譲り、太平洋水陸両用軍司令官に転じた。次いで7月15日には少将の位置に戻ってボストンの第1海軍区司令官として東海岸に移り、1943年2月9日からはフランクリン・ルーズベルト大統領の海軍補佐官を務める。ホワイトハウス内にはルーズベルトのために「作戦地図室」なるものが作られ、ブラウンの任務はその作戦地図室の管理だった。1944年12月1日、ブラウンは中将の位で退役したが、人事局付として引き続きルーズベルトの補佐官を務め、ルーズベルトの死後に大統領に就任したハリー・S・トルーマンの下でも海軍顧問として仕えた。
ブラウンは1957年1月2日にニューヘイブン海軍病院で亡くなった。74歳没。第一次世界大戦の戦功で海軍十字章を、第11任務部隊司令官としての戦功で海軍殊勲章を受章した。
ブラウンの訃報に接したエレノア・ルーズベルトは次のような追悼文を寄せた。
私はウィルソン・ブラウン提督の訃報を聞いて悲しみにくれています。彼は長い間私の夫とともにありましたが、夫は彼のことを気に入っていました。彼は1945年に退役し、私は何年か前にコネチカット州のウォーターフォードに住んでいた提督夫妻のもとを訪問したことがあります。彼はとても興味深い経歴の持ち主であり、誰彼なく彼を評価したものでした。私は提督のウォーターフォードの家に夜まで呼ばれた数少ない友人の一人として、彼の業績に対して感謝の言葉をかけました。家族や友人、彼の下に仕えた人間からの敬意と賞賛を保ちながら、彼は人生の幕を閉じてあの世へと旅立ったのです。 — エレノア・ルーズベルト |
|
ca | https://ca.wikipedia.org/wiki/Llista_de_monuments_del_Baix_Empord%C3%A0 | Llista de monuments del Baix Empordà | Ultramort | Llista de monuments del Baix Empordà / Ultramort | null | Català: Can Pagès (Ultramort) This is a photo of a building indexed in the Catalan heritage register as Bé Cultural d'Interès Local (BCIL) under the reference IPA-7522. | Can Pagès (Ultramort) | image/jpeg | 2,176 | 3,264 | true | true | true | Llista de monuments del Baix Empordà inclosos en l'Inventari del Patrimoni Arquitectònic de Catalunya. Inclou els inscrits en el Registre de Béns Culturals d'Interès Nacional amb la classificació de monuments històrics, els Béns Culturals d'Interès Local de caràcter immoble i la resta de béns arquitectònics integrants del patrimoni cultural català. | null |
|
bg | https://bg.wikipedia.org/wiki/%D0%92%D0%B0%D0%BB%D1%80%D0%B0%D0%BC_V_(%D0%9B%D0%B8%D0%BC%D0%B1%D1%83%D1%80%D0%B3) | http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/58/Walram_V._%28Limburg%29.jpg | Валрам V (Лимбург) | null | Валрам V (Лимбург) | Печат на Валрам V фон Лимбург | Deutsch: Walram V. (Limburg) - 1254 | null | image/jpeg | 616 | 617 | true | true | true | Валрам V от Дом Лимбург-Арлон е от 1247 до 1279 г. херцог на Лимбург
Той е син на херцог Хайнрих IV от Лимбург и Ирмгард фон Берг, наследничката на графство Берг, дъщеря на граф Адолф III фон Берг.
След смъртта на баща му той поема херцогство Лимбург, а по-големият му брат Адолф IV става граф на Берг.
Валрам се жени първо пр. 24 юли 1251 г. за Ютта фон Клеве, дъщеря на Дитрих IV/VI, граф на Клеве, и Хедвиг фон Майсен. С нея той има един син, който умира преди или с майка си, и една дъщеря Ерменгард, която се омъжва 1276 г. за Райналд I, граф на Гелдерн.
След смъртта на Ютта той се жени на 10 януари 1278 г. за Кунигунда фон Бранденбург, дъщеря на маркграф Ото III фон Бранденбург от род Аскани и съпругата му Беатриса Бохемска, дъщеря на крал Венцеслав I от Бохемия. Тя е вдовица на херцог Бела от Славония, син на крал Бела IV. Бракът е уреден от Зигфрид фон Вестербург, архиепископът на Кьолн. Те нямат деца.
След смъртта му избухва Лимбургската наследствена война. | Валрам V (на немски: Walram V; на нидерландски: Walram IV van Limburg; † 14 октомври 1279) от Дом Лимбург-Арлон е от 1247 до 1279 г. херцог на Лимбург
Той е син на херцог Хайнрих IV от Лимбург (1200 – 1246) и Ирмгард фон Берг (1204 – 1248), наследничката на графство Берг, дъщеря на граф Адолф III фон Берг († 1218).
След смъртта на баща му той поема херцогство Лимбург, а по-големият му брат Адолф IV († 1259) става граф на Берг.
Валрам се жени първо пр. 24 юли 1251 г. за Ютта фон Клеве († ок. 1275), дъщеря на Дитрих IV/VI, граф на Клеве, и Хедвиг фон Майсен († 1249). С нея той има един син, който умира преди или с майка си, и една дъщеря Ерменгард (Ирмгард) (1250 – 1283), която се омъжва 1276 г. за Райналд I, граф на Гелдерн († 1326).
След смъртта на Ютта той се жени на 10 януари 1278 г. за Кунигунда фон Бранденбург († 1292), дъщеря на маркграф Ото III фон Бранденбург от род Аскани и съпругата му Беатриса Бохемска, дъщеря на крал Венцеслав I от Бохемия. Тя е вдовица на херцог Бела от Славония (ок. 1245 – 1269), син на крал Бела IV. Бракът е уреден от Зигфрид фон Вестербург, архиепископът на Кьолн. Те нямат деца.
След смъртта му избухва Лимбургската наследствена война (1283 – 1289). |
fr | https://fr.wikipedia.org/wiki/Faith_No_More | Faith No More | null | Faith No More | null | English: Faith No More at Festival Sudoeste, 2009 | Description de cette image, également commentée ci-après | image/jpeg | 460 | 1,024 | true | true | true | Faith No More est un groupe de rock américain, originaire de San Francisco, en Californie. Formé en 1979, le groupe joue initialement sous les noms de Sharp Young Men, puis Faith No Man. Le bassiste Billy Gould, le claviériste Roddy Bottum et le batteur Mike Bordin sont les seuls membres à long terme du groupe, impliqués depuis la création de Faith No More. Le groupe fait face à plusieurs changements de formation au fil des années. La formation actuelle du groupe se compose de Gould, Bottum, Bordin, du guitariste Jon Hudson, et du chanteur Mike Patton.
Après six albums, Faith No More annonce officiellement sa séparation le 20 avril 1998. Ils se reforment par la suite et se lancent dans une tournée The Second Coming Tour entre 2009 et 2012, et publient un septième album, Sol Invictus, en mai 2015.
Leur style musical combine des éléments variés : heavy metal, funk, punk hardcore, rock progressif, soul, hip-hop et jazz. | Faith No More est un groupe de rock américain, originaire de San Francisco, en Californie. Formé en 1979, le groupe joue initialement sous les noms de Sharp Young Men, puis Faith No Man. Le bassiste Billy Gould, le claviériste Roddy Bottum et le batteur Mike Bordin sont les seuls membres à long terme du groupe, impliqués depuis la création de Faith No More. Le groupe fait face à plusieurs changements de formation au fil des années. La formation actuelle du groupe se compose de Gould, Bottum, Bordin, du guitariste Jon Hudson, et du chanteur Mike Patton.
Après six albums, Faith No More annonce officiellement sa séparation le 20 avril 1998. Ils se reforment par la suite et se lancent dans une tournée The Second Coming Tour entre 2009 et 2012, et publient un septième album, Sol Invictus, en mai 2015.
Leur style musical combine des éléments variés : heavy metal, funk, punk hardcore, rock progressif, soul, hip-hop et jazz. |
|
eo | https://eo.wikipedia.org/wiki/Pre%C4%9Dejo_Sankta_Triunuo_(Szolnok) | Preĝejo Sankta Triunuo (Szolnok) | null | Preĝejo Sankta Triunuo (Szolnok) | Preĝejo de Sankta Triunuo en Szolnok | Magyar: A szolnoki katolikus templom. English: The Catholic Church in Szolnok, Hungary. | Preĝejo de Sankta Triunuo en Szolnok | image/jpeg | 1,024 | 768 | true | true | true | La Franciskana preĝejo Sankta Triunuo estas romkatolika historia monumento en Hungario, en urbo Szolnok, en la urbocentro. | La Franciskana preĝejo Sankta Triunuo estas romkatolika historia monumento en Hungario, en urbo Szolnok, en la urbocentro. |
|
ja | https://ja.wikipedia.org/wiki/%E5%85%B1%E5%92%8C%E5%9B%BD%E5%A4%A7%E7%B5%B1%E9%A0%98_(%E3%83%95%E3%83%A9%E3%83%B3%E3%82%B9) | 共和国大統領 (フランス) | null | 共和国大統領 (フランス) | エリゼ宮殿(大統領府) | the entrance to the Élysée Palace photo by myself, March 19, 2005 | null | image/jpeg | 2,592 | 1,944 | true | true | true | 共和国大統領は、フランスの大統領で、国家元首。
また歴史的経緯から、フランスの大統領は隣国であるアンドラ公国の国家元首である共同公をウルヘル司教とともに務める。 | 共和国大統領(きょうわこくだいとうりょう、フランス語: Président de la République)は、フランスの大統領で、国家元首。
また歴史的経緯から、フランスの大統領は隣国であるアンドラ公国の国家元首である共同公をウルヘル司教とともに務める。 |
|
mk | https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%91%D1%83%D0%BA%D0%BE%D0%B2%D1%81%D0%BA%D0%B0_%D0%BF%D0%B0%D1%80%D0%BE%D1%85%D0%B8%D1%98%D0%B0 | Буковска парохија | Цркви | Буковска парохија / Цркви | null | English: View of the Saint Athanasius Church in the village Bukovo Македонски: Поглед на црквата „Св. Атанасиј“ во селото Буково | null | image/jpeg | 2,592 | 4,608 | true | true | true | Буковска парохија — православна парохија на Македонската православна црква - Охридска архиепископија, дел од Битолското архијерејско намесништво на Преспанско-пелагониската епархија. Нејзиното седиште е во црквата „Св. Троица“ во битолската населба Буковски Ливади. Парохиски свештеник е протоереј Цветко Тасески.
Парохијата ги опфаќа населбата Буковски Ливади и селата Буково и Орехово. | Ова е список на црквите во парохијата. Можно е списокот да е нецелосен. |
|
de | https://de.wikipedia.org/wiki/Liste_der_Naturdenkmale_in_Driedorf | Liste der Naturdenkmale in Driedorf | null | Liste der Naturdenkmale in Driedorf | null | Deutsch: Basaltanhäufungen Mademühlen | Basaltanhäufungen Mademühlen | image/jpeg | 3,840 | 5,760 | true | true | true | Die Liste der Naturdenkmale in Driedorf nennt die auf dem Gebiet der Gemeinde Driedorf gelegenen Naturdenkmale. Sie sind bei der unteren Naturschutzbehörde des Lahn-Dill-Kreises eingetragen. | Die Liste der Naturdenkmale in Driedorf nennt die auf dem Gebiet der Gemeinde Driedorf gelegenen Naturdenkmale. Sie sind bei der unteren Naturschutzbehörde des Lahn-Dill-Kreises (Abteil Umwelt, Natur und Wasser) eingetragen. |
|
de | https://de.wikipedia.org/wiki/Karl_Morgenstern | http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/5f/Karl_Morgenstern.jpg | Karl Morgenstern | null | Karl Morgenstern | Lithographie von Josef Kriehuber, 1828 | Deutsch: Karl Simon Morgenstern, Lithographie von Josef Kriehuber, 1828 | null | image/jpeg | 2,004 | 1,337 | true | true | true | Johann Karl Simon Morgenstern auch Karl von Morgenstern war ein deutscher Philologe und Bibliothekar. Auf ihn geht der Begriff „Bildungsroman“ zurück. | Johann Karl Simon Morgenstern auch Karl von Morgenstern (* 28. August 1770 in Magdeburg; † 3. September/ 15. September 1852 in Dorpat) war ein deutscher Philologe und Bibliothekar. Auf ihn geht der Begriff „Bildungsroman“ zurück. |
ja | https://ja.wikipedia.org/wiki/%E6%9C%89%E9%A6%AC%E7%8E%A9%E5%85%B7%E5%8D%9A%E7%89%A9%E9%A4%A8 | 有馬玩具博物館 | 施設 | 有馬玩具博物館 / 施設 | 10・20年代のブリキ製玩具。サイフォンの原理で噴水を起こす『ノンキナトウサン』の福助水出しなど | English: The tinplate toys in 1920s Japan on display at the Arima Toys & Automata Museum. | null | image/jpeg | 800 | 800 | true | true | true | 有馬玩具博物館は六甲山北麓の有馬温泉郷にある博物館。金の湯の直ぐ近くに2003年開館した。 | 6F 展示室・ドイツの伝統的おもちゃ - ドイツ、エルツ地方では、ライフェンドレーンと呼ばれる轆轤(ろくろ)技術で製作される精密な木製の人形。この地方は元々鉱山の町。鉱夫達が鉱山から出て来た時、入り口にカンテラを掛けた事から作られた、木製のクリスマス飾り、シュヴィップボォーゲン。「搾取する役人に、固い物を食べさせよう!」という皮肉から出来た、クルミ割り人形等を展示。
5F 展示室・現代のおもちゃ、プレイスペース - 西田明夫館長の視点で選んだ、アーティスティックなおもちゃ。生産開始から5年以上経っても作られているという条件がつけられている。博物館のスタッフが、これらのおもちゃを使って手品のようにパフォーマンスを一定時間ごとに、おもちゃの説明を行っている。
4F 展示室・現代のからくり、オートマタ - からくり人形作家はアート的な感性と、理数的な技術の両方が要求される為、世界でも30人程度しかいないと言われている。イギリス人の作品はユーモアがあり、ドイツ人は緻密な動き、ラテン系の作家は陽気な動きと明るい色彩というように、国民性が現れて面白い。ほとんどの人は初めて見るおもちゃに驚きを覚えるという。またイギリスでは紙製のからくり人形を学校教材に取り入れ、モノづくりを教ている。
3F 展示室・世界のブリキのおもちゃ - 第二次世界大戦後の日本の復興は、進駐軍の捨てられた空き缶から、おもちゃを作り輸出する事で始まった。日本人の作るブリキ製のおもちゃは精密で人気を博したが、製造工程が複雑でだんだんプラスティック整形のおもちゃへと変わっていった。そのブリキのおもちゃの製造工程などが展示されている。また同じ敗戦国のドイツ、メルクリン社製の精密な鉄道模型のジオラマ設置され定期的に動かされている。
2F おもちゃレストラン 有馬食堂、バー「ニュルンベルグ」 - 2階は家族連れが楽しめる食堂になっている。玄関を出た1階はショットバーになっていて、金の湯を楽しんだ人達で賑わっている。
1F アトリエ、ミュージアムショップ「アリマリ」 - 工房があり、おもちゃ教室もこの工房で開かれる。 |
|
es | https://es.wikipedia.org/wiki/Ramal_ferroviario_Victoria-Capilla_del_Se%C3%B1or-Pergamino | http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/9b/San_Antonio_de_Areco.jpg | Ramal ferroviario Victoria-Capilla del Señor-Pergamino | Imágenes | Ramal ferroviario Victoria-Capilla del Señor-Pergamino / Imágenes | null | Español: San Antonio de Areco | null | image/jpeg | 480 | 640 | true | true | true | Ramal Victoria - Capilla del Señor - Pergamino pertenece al Ferrocarril General Bartolomé Mitre, Argentina. | null |
fr | https://fr.wikipedia.org/wiki/%C3%89glise_Saint-Martin_d%27Aujargues | Église Saint-Martin d'Aujargues | null | Église Saint-Martin d'Aujargues | null | Parish church of Aujargues, , Gard , France. | Image illustrative de l’article Église Saint-Martin d'Aujargues | image/jpeg | 4,272 | 2,848 | true | true | true | L'église Saint-Martin est une église située à Aujargues dans le département français du Gard. L'église est inscrite au titre des monuments historiques, depuis le 28 décembre 1984. | L'église Saint-Martin est une église située à Aujargues dans le département français du Gard. L'église est inscrite au titre des monuments historiques, depuis le 28 décembre 1984. |
|
tr | https://tr.wikipedia.org/wiki/%C3%87evreci | Çevreci | null | Çevreci | Dünyanın en tanınmış çevreci örgütü Greenpeace'in L'oreal şirketine karşı bir eylemi | lolilolio | null | image/jpeg | 1,600 | 1,200 | true | true | true | Çevreci, çevre hareketini destekleyen veya çevreci hareketlere katılanları tanımlamak için kullanılan sözcük. Çevrecilik hareketine mensup olan kişi.
Doğal kaynakları ve ekosistemleri korumak için lobi faaliyeti yapan, çevre eğitimi, çevreci eylemler ve örnekler geliştirerek, merkezi ve yerel yönetimlerdeki karar alma süreçlerini etkileme arayışında olan kişi.
Batı'da, en tanınmış çevreci örgütlerden bazıları Greenpeace ve Robin Wood'tur. Türkiye'de en çok bilinen çevreci sivil toplum kuruluşları ise; ÇEKÜD, ÇEKÜL, ÇEVKO, Doğal Hayatı Koruma Derneği, TEMA'dır.
Dünyada en tanınmış çevrecilerin bazıları ise:
David McTaggart, Greenpeace'in kurucusu.
Monika Griefahn, denizlerin kirlenmesine karşı savasmış olan bir eski Greenpeace mensubu. Bugün almanyanın çevre bakanı.
Wangari Muta Maathai, ormanları tekrar yeşillendirme projesi Green Belt Movement'i kurduğu için 2004 yılında Nobel barış ödülünü elde etti. | Çevreci, çevre hareketini destekleyen veya çevreci hareketlere katılanları tanımlamak için kullanılan sözcük. Çevrecilik hareketine mensup olan kişi.
Doğal kaynakları ve ekosistemleri korumak için lobi faaliyeti yapan, çevre eğitimi, çevreci eylemler ve örnekler geliştirerek, merkezi ve yerel yönetimlerdeki karar alma süreçlerini etkileme arayışında olan kişi.
Batı'da, en tanınmış çevreci örgütlerden bazıları Greenpeace ve Robin Wood'tur. Türkiye'de en çok bilinen çevreci sivil toplum kuruluşları ise; ÇEKÜD (Çevre ve Kültür Kuruluşları Dayanışma Derneği), ÇEKÜL (Çevre ve Kültür Vakfı), ÇEVKO, Doğal Hayatı Koruma Derneği,TEMA (Türkiye Erozyonla Mücadele Vakfı)'dır.
Dünyada en tanınmış çevrecilerin bazıları ise:
David McTaggart, Greenpeace'in kurucusu.
Monika Griefahn, denizlerin kirlenmesine karşı savasmış olan bir eski Greenpeace mensubu. Bugün almanyanın çevre bakanı.
Wangari Muta Maathai, ormanları tekrar yeşillendirme projesi Green Belt Movement'i kurduğu için 2004 yılında Nobel barış ödülünü elde etti. |
|
en | https://en.wikipedia.org/wiki/Truppenamt | Truppenamt | Chiefs of Troop Office (1919–1935) | Truppenamt / Chiefs of Troop Office (1919–1935) | null | English: Cropped portrait of General Hans von Seeckt | Hans von Seeckt | image/jpeg | 279 | 211 | true | true | true | The Truppenamt or 'Troop Office' was the cover organisation for the German General Staff from 1919 through until 1935 when the General Staff of the German Army was re-created. This subterfuge was deemed necessary in order for Germany to be seen to meet the requirements of the Versailles Treaty. It completely revised German tactical and strategic doctrine and thereby conserved, re-energised and unified the military thinking and capability of the Reichswehr, later to become the Wehrmacht. | null |
|
en | https://simple.wikipedia.org/wiki/Maggie_Hassan | Maggie Hassan | null | Maggie Hassan | null | Official portrait of U.S. Senator Maggie Hassan (D-NH) | null | image/jpeg | 4,624 | 3,699 | true | true | true | Margaret "Maggie" Hassan is an American politician from New Hampshire. She is the U.S. Senator from New Hampshire. She previously served as the 81st governor of New Hampshire from 2013 to 2017. She was elected governor in November 2012 and reelected in November 2014.
In 2016, she ran for the U.S. Senate and unseated Kelly Ayotte, the Republican incumbent in New Hampshire. She narrowly won the election by less than 720 votes.
Hassan was born in Boston, Massachusetts. | Margaret "Maggie" Hassan (before that: Margaret Wood; born February 27, 1958) is an American politician from New Hampshire. She is the U.S. Senator from New Hampshire. She previously served as the 81st governor of New Hampshire from 2013 to 2017. She was elected governor in November 2012 and reelected in November 2014.
In 2016, she ran for the U.S. Senate and unseated Kelly Ayotte, the Republican incumbent in New Hampshire. She narrowly won the election by less than 720 votes.
Hassan was born in Boston, Massachusetts. |
|
es | https://es.wikipedia.org/wiki/Cigarro_explosivo | Cigarro explosivo | null | Cigarro explosivo | Anuncio de perdigones para cigarros explosivos de la edición de 1917 de Popular Mechanics[1] | English: Advertisement for exploding cigar pellets, meant to be inserted into a cigar to purposes of giving the butt of a joke, a butt with a bang Français : Publicité de janvier 1917 dans le magazine Popular Mechanics pour un simili-cigare à amorces explosives, dans le but de faire des farces qui feront du bruit. | null | image/png | 136 | 565 | true | true | true | Un cigarro explosivo es una variedad de cigarro que explota poco después de ser encendido. Tales cigarros son empacados normalmente con una mínima carga química explosiva cerca del extremo de encendido o con un dispositivo no químico que rasga el cigarro cuando se expone al calor. El propósito buscado con los cigarros explosivos es el de ser una broma hostil, más que el causar un daño físico duradero al receptor. Sin embargo, el alto riesgo de heridas accidentales debido a su uso causó una declinación en su fabricación y venta.
Aunque de manera más rara que los cigarros utilizados para bromas, se ha hablado sobre cigarros explosivos usados como medios para asesinar o intentar asesinar objetivos en la vida real, y están bien representados como un dispositivo de conspiración en la ficción. El caso más resonante concerniente a la variedad intencionalmente mortal fue una supuesta conspiración de la Agencia Central de Inteligencia de Estados Unidos en los años 1960 para asesinar a Fidel Castro. Entre algunos notables incidentes de la vida real que involucraron a la clase no letal de ellos, está un cigarro explosivo presuntamente dado por Ulysses S. | Un cigarro explosivo es una variedad de cigarro que explota poco después de ser encendido. Tales cigarros son empacados normalmente con una mínima carga química explosiva cerca del extremo de encendido o con un dispositivo no químico que rasga el cigarro cuando se expone al calor. El propósito buscado con los cigarros explosivos es el de ser una broma hostil, más que el causar un daño físico duradero al receptor. Sin embargo, el alto riesgo de heridas accidentales debido a su uso causó una declinación en su fabricación y venta.
Aunque de manera más rara que los cigarros utilizados para bromas, se ha hablado sobre cigarros explosivos usados como medios para asesinar o intentar asesinar objetivos en la vida real, y están bien representados como un dispositivo de conspiración en la ficción. El caso más resonante concerniente a la variedad intencionalmente mortal fue una supuesta conspiración de la Agencia Central de Inteligencia de Estados Unidos en los años 1960 para asesinar a Fidel Castro. Entre algunos notables incidentes de la vida real que involucraron a la clase no letal de ellos, está un cigarro explosivo presuntamente dado por Ulysses S. Grant a un conocido, y una disputa entre oficiales militares turcos y Ernest Hemingway después de que él hiciera la broma a uno de ellos. |
|
eu | https://eu.wikipedia.org/wiki/Kry%C5%A1tofovy_Hamry | Kryštofovy Hamry | null | Kryštofovy Hamry | null | Čeština: Vlajka obce Kryštofovy Hamry | null | image/jpeg | 948 | 1,416 | true | true | true | Kryštofovy Hamry Txekiar Errepublikako udalerri bat da. 119 biztanle ditu eta 68,42 kilometro koadroko azalera. Chomutoveko barrutian dago. | Kryštofovy Hamry Txekiar Errepublikako udalerri bat da. 119 biztanle ditu eta 68,42 kilometro koadroko azalera. Chomutoveko barrutian dago. |
|
de | https://de.wikipedia.org/wiki/Flugrettung_in_%C3%96sterreich | Flugrettung in Österreich | null | Flugrettung in Österreich | Christophorus bei einer Taubergung | Deutsch: Flugretter am Tau; | null | image/jpeg | 600 | 450 | true | true | true | Die Luftrettung oder Flugrettung in Österreich wird größtenteils vom ÖAMTC bzw. dem Christophorus Flugrettungsverein, der Martin Flugrettung und dem Roten Kreuz betrieben. Aber auch andere Organisationen bzw. Unternehmen nehmen an der Flugrettung teil. So ist in Vorarlberg die Vorarlberger Bergrettung für die Organisation und den Betrieb der Flugrettung verantwortlich. Sie werden sowohl bei Verkehrsunfällen als auch bei Akuterkrankungen und bei Alpinunfällen eingesetzt. Alarmiert werden sie jeweils über die jeweiligen Rettungsleitstellen.
Zudem gibt es noch mehrere private Betreiberfirmen von Rettungshubschraubern. Manche Standorte in Skigebieten sind wegen des hohen Einsatzaufkommens nur im Winter besetzt. Allein in Tirol mit 687.000 Einwohnern sind im Winter 2005/2006 13 Rettungshubschrauber stationiert. Der ÖAMTC reagiert darauf, indem er seinerseits in Zusammenarbeit mit privaten Betreibern eine Reihe von Winter-Standorten errichtet hat. | Die Luftrettung oder Flugrettung in Österreich wird größtenteils vom ÖAMTC bzw. dem Christophorus Flugrettungsverein, der Martin Flugrettung und dem Roten Kreuz betrieben. Aber auch andere Organisationen bzw. Unternehmen nehmen an der Flugrettung teil. So ist in Vorarlberg die Vorarlberger Bergrettung für die Organisation und den Betrieb der Flugrettung verantwortlich. Sie werden sowohl bei Verkehrsunfällen als auch bei Akuterkrankungen und bei Alpinunfällen eingesetzt. Alarmiert werden sie jeweils über die jeweiligen Rettungsleitstellen.
Zudem gibt es noch mehrere private Betreiberfirmen von Rettungshubschraubern. Manche Standorte in Skigebieten sind wegen des hohen Einsatzaufkommens nur im Winter besetzt. Allein in Tirol mit 687.000 Einwohnern sind im Winter 2005/2006 13 Rettungshubschrauber stationiert. Der ÖAMTC reagiert darauf, indem er seinerseits in Zusammenarbeit mit privaten Betreibern eine Reihe von Winter-Standorten errichtet hat. |
|
fr | https://fr.wikipedia.org/wiki/Rep%C3%AAchage_d%27entr%C3%A9e_dans_la_LNH_1996 | Repêchage d'entrée dans la LNH 1996 | null | Repêchage d'entrée dans la LNH 1996 | null | English: Ottawa Senators defenseman Chris Phillips in a November 26, 2010 game against the Pittsburgh Penguins at Consol Energy Center in Pittsburgh, PA. | Description de cette image, également commentée ci-après | image/jpeg | 762 | 643 | true | true | true | Le repêchage d'entrée dans la Ligue nationale de hockey 1996 eut lieu au Scottrade Center à Saint-Louis dans le Missouri le 22 juin. | Le repêchage d'entrée dans la Ligue nationale de hockey 1996 eut lieu au Scottrade Center à Saint-Louis dans le Missouri le 22 juin. |
|
no | https://no.wikipedia.org/wiki/Asyls%C3%B8ker | Asylsøker | Barn som søker asyl | Asylsøker / Barn som søker asyl | Asylbarn nå, kurdisk skolegutt i Irak (illustrasjonsfoto) | A kurdish schoolboy, Dohuk, Iraqi Kurdistan | null | image/jpeg | 1,024 | 683 | true | true | true | En asylsøker er en person som ankommer et annet land uten på forhånd å være anerkjent som flyktning og søker politisk asyl. Bakgrunnen for søknaden om asyl begrunnes oftest med politiske, etniske og religiøse årsaker. Dersom søknaden innvilges i mottakerlandet, får personen en av flere former for oppholdstillatelse, og unntaksvis politisk asyl. En vanlig form er oppholdstillatelse på humanitært grunnlag, vedkommende har da ikke fylt kravene til asyl. Personer med slik tillatelse kan også tilstås arbeidstillatelse. Humanitærtillatelser gis gjerne i tilknytning til krig eller krigslignende tilstander på hjemstedet, og kan trekkes tilbake når situasjonen er bedret.
Personer som har en velgrunnet frykt for forfølgelse har, ifølge Flyktningkonvensjonen av 1951, krav på status som flyktning, og kan ikke returneres til opprinnelseslandet mot sin vilje. Internasjonalt er det FNs flyktningekommissær som overvåker flyktningers rettigheter. | Asylsøkerbarn er en betegnelse på barn som på egen hånd / med foreldre og uanmeldt ber myndighetene i Norge om beskyttelse og anerkjennelse som flyktning. Barnet kalles asylsøkerbarn inntil deres, eller familiens søknad er behandlet ferdig. Barn er mennesker som ikke har nådd myndighetsalderen som i Norge er 18 år.
«Asylbarn» brukes som regel om de barna som har fått avslag. Begrepet er et nytt ord som brukes i en debatt om hvordan man skal håndtere de barna som får avslag på søknaden om flyktningsstatus.
Asylbarn er i norsk politisk debatt barn som enten selv eller sammen med sine foreldre har søkt om asyl i Norge og som ikke har fått asyl eller opphold på annet grunnlag i Norge. Barn som har fått asyl er ikke omfattet av begrepet. Begrepet er mye brukt i norsk debatt i dag og er for nytt til å komme inn i ordbøkene. Organisasjoner og aktivister som arbeider for asylbarns rettigheter mener at asylbarna burde få opphold i Norge.
Tidsskriftet Kommunal Rapport omtaler asylbarn slik:
«Flere enn tusen asylbarn i Norge. Det bor over 1.000 barn og ungdommer med endelig avslag på asylsøknaden i norske mottak. 459 av barna har bodd i landet i mer enn tre år.». Asylbarn er barn som har søkt om asyl i Norge, men det er først når et barn har fått endelig avslag på anerkjennelse som flyktning i Norge at det kalles asylbarn.
Barn som har fått innvilget asyl i medhold av FNs Flyktningkonvensjon eller har fått opphold på annet grunnlag kalles ikke asylbarn. |
|
en | https://en.wikipedia.org/wiki/Sheikh_Hamdullah | Sheikh Hamdullah | Life and work | Sheikh Hamdullah / Life and work | null | English: This folio from Walters manuscript W.672 is a sheet of pen exercises (karalama). Such pen exercises were commonly collected in albums. In their technique and design pattern, the borders of this page are comparable to ebru (marbled paper) made by Hatib Mehmed Efendi (died 1187 AH/AD 1773), a celebrated Ottoman artist. | null | image/jpeg | 1,800 | 1,356 | true | true | true | Sheikh Hamdullah, born in Amasya, Ottoman Empire, was a master of Islamic calligraphy. | Sheikh Hamdullah was born in Amasya, a north-central town in Anatolia. His father, Mustafa Dede, was the Sheik of the Suhreverdi, a group that had migrated to Amasya from Central Asia.
In Amasya, he studied the six scripts under the tutelage of Hayreddin Mar'asi. He learned the traditional method of the old masters, but struggled to reproduce it. While studying, he met Bâyezïd, the son of Sultan Mehmed, the Conqueror who was a fellow student, and the pair became friends. When Bâyezïd assumed the throne in 1481, following his father's death, he invited his friend, Sheikh Hamdullah, to the capital, Istanbul. Hamdullah went on to become a master calligrapher at the Imperial Palace.
In 1485, Bâyezïd II acquired seven works by the great calligrapher, Yaqut al-Musta'simi. Bâyezïd then encouraged his court calligrapher, Hamdullah, to devise a new script, inspired by the acquisition. Hamdullah regarded al-Musta'simi's work as unsurpassable, but at Bâyezïd's insistence, Hamdullah reluctantly agreed. Scholars have suggested that Bâyezïd's enthusiasm for a new script was symbolic of his desire to establish a new empire and a new dynasty.
Hamdullah underwent a period of reclusion during which time he claimed that a prophet taught him the new scripts in a vision. He ultimately recodified and refined the nashk style of calligraphy, originally developed by Yaqut al-Musta'simi. Hamdullah's scripts were more elegant, balanced and legible. From 1500, the majority of Q'rans adopted Hamdallah's new style, which became known as the Ottoman style or "Seyh's manner'. For this, he is often considered to be the "father of Ottoman calligraphy". His many students spread his style throughout the Ottoman Empire. His style endured for 150 years, making him one of the greatest Ottoman calligraphers of all time. As much as two centuries later, students of calligraphy such as Hâfiz Osman continued to copy his works assiduously as part of their training.
He devoted his whole life to the art of calligraphy, continuing to produce works well into his 80s. He produced 47 Mus'hafs, book of Quran, and innumerable En'ams, Evrads and Juz', a number of which are held in the collection of the Topkapi Palace. His inscriptions also decorate the Bâyezïd, Firuzaga and Davud Mosques in Istanbul and the Bâyezïd Mosque in Erdine.
His son, Mawlana Dede Chalabi, became a calligrapher after studying with Hamdallah (his father) and Hamdallah's daughter, whose name is unknown, married a calligrapher by the name of Shukrullah Halife of Amasya, who had also been one of her father's pupils. Hamdullah's grandsons also became calligraphers; Pir Muhammad Dede (d. 986/1580, son of Hamdallah's daughter) and Dervish Muhammad (d. 888/1483, son of Mawlana Dede).
As his reputation grew, many myths to his abilities outside calligraphy sprang up. It was said that he was a great archer, falconer, swimmer and even an extraordinary tailor.
He died in Istanbul in 1520 and was buried at Karacaahmet Cemetery in the district of Üsküdar at Istanbul. Surviving examples of his works are held in the Topkapi Collection. |
|
en | https://simple.wikipedia.org/wiki/Schinznach-Dorf | http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/35/Schinznach-Dorf_8527.JPG | Schinznach-Dorf | null | Schinznach-Dorf | Schinznach-Dorf | Schinznach Dorf | null | image/jpeg | 2,592 | 3,888 | true | true | true | Schinznach-Dorf is a former municipality of the district of Brugg in canton of Aargau in Switzerland.
On 1 January 2014 the former municipalities of Schinznach-Dorf and Oberflachs merged into the new municipality of Schinznach. | Schinznach-Dorf is a former municipality of the district of Brugg in canton of Aargau in Switzerland.
On 1 January 2014 the former municipalities of Schinznach-Dorf and Oberflachs merged into the new municipality of Schinznach. |
en | https://en.wikipedia.org/wiki/Wapping_Tunnel | Wapping Tunnel | null | Wapping Tunnel | 1833 view of the tunnel, lit by gas-lights | English: The Wapping tunnel connecting the Liverpool and Manchester Railway with the Wapping dock in Liverpool, as it was in the 1830s. | null | image/jpeg | 823 | 1,024 | true | true | true | Wapping or Edge Hill Tunnel in Liverpool, England, is a tunnel route from the Edge Hill junction in the east of the city to the Liverpool south end docks formerly used by trains on Liverpool-Manchester line railway. The tunnel alignment is roughly east to west. The tunnel was designed by George Stephenson with construction between 1826 and 1829 to enable goods services to operate between Liverpool docks and all locations up to Manchester, as part of the Liverpool and Manchester Railway. It was the first tunnel in the world to be bored under a city. The tunnel is 2,030 metres long, running downhill from the western end of the 262 metres long Cavendish cutting at Edge Hill in the east of the city, to Park Lane Goods Station near Wapping Dock in the west. The Edge Hill portal is near the former Crown Street Station goods yard. The tunnel passes beneath the Merseyrail Northern Line tunnel approximately a quarter of a mile south of Liverpool Central underground station. | Wapping or Edge Hill Tunnel in Liverpool, England, is a tunnel route from the Edge Hill junction in the east of the city to the Liverpool south end docks formerly used by trains on Liverpool-Manchester line railway. The tunnel alignment is roughly east to west. The tunnel was designed by George Stephenson with construction between 1826 and 1829 to enable goods services to operate between Liverpool docks and all locations up to Manchester, as part of the Liverpool and Manchester Railway. It was the first tunnel in the world to be bored under a city. The tunnel is 2,030 metres (1.26 mi) long, running downhill from the western end of the 262 metres (0.163 mi) long Cavendish cutting at Edge Hill in the east of the city, to Park Lane Goods Station near Wapping Dock in the west. The Edge Hill portal is near the former Crown Street Station goods yard. The tunnel passes beneath the Merseyrail Northern Line tunnel approximately a quarter of a mile south of Liverpool Central underground station. |
|
fr | https://fr.wikipedia.org/wiki/Coelatura | Coelatura | null | Coelatura | null | Coelatura gabonensis (Küster, 1862) | Description de cette image, également commentée ci-après | image/jpeg | 1,278 | 1,920 | true | true | true | Coelatura est un genre de mollusques bivalves de la famille des Unionidae. | Coelatura est un genre de mollusques bivalves de la famille des Unionidae. |
|
en | https://en.wikipedia.org/wiki/California_State_Route_480 | California State Route 480 | Gallery | California State Route 480 / Gallery | null | Junctions and ramps connecting I-80 and I-480 in San Francisco from 1959-1989 | null | image/jpeg | 487 | 738 | true | true | true | State Route 480 was a state highway in San Francisco, California, United States, consisting of the elevated double-decker Embarcadero Freeway, the partly elevated Doyle Drive approach to the Golden Gate Bridge and the proposed and unbuilt section in between. The unbuilt section from Doyle Drive to Van Ness Avenue was to have been called the Golden Gate Freeway and the Embarcadero Freeway as originally planned would have extended from Van Ness along the north side of Bay Street and then along the Embarcadero to the San Francisco-Oakland Bay Bridge.
The Embarcadero Freeway, which had only been constructed from Broadway along the Embarcadero to the Bay Bridge, was demolished after the 1989 Loma Prieta earthquake, and Doyle Drive is now part of U.S. Route 101. SR 480 was Interstate 480, an auxiliary route of the Interstate Highway System, from 1955 to 1965. The entire route was removed in 1991, approximately two years after the earthquake. | null |
|
pt | https://pt.wikipedia.org/wiki/Ollie_(Iowa) | Ollie (Iowa) | null | Ollie (Iowa) | null | English: Ollie | null | image/jpeg | 2,253 | 3,458 | true | true | true | Ollie é uma cidade localizada no estado americano de Iowa, no Condado de Keokuk. | Ollie é uma cidade localizada no estado americano de Iowa, no Condado de Keokuk. |
|
de | https://de.wikipedia.org/wiki/Du%C5%A1an_Petrovi%C4%87 | Dušan Petrović | null | Dušan Petrović | Dušan Petrović | Српски / srpski: Dušan Petrović 2014 | null | image/jpeg | 1,783 | 2,685 | true | true | true | Dušan Petrović ist ein serbischer Politiker und war von 2007 bis 2008 Justizminister. | Dušan Petrović (* 8. September 1966 in Šabac, Jugoslawien) ist ein serbischer Politiker und war von 2007 bis 2008 Justizminister. |
|
de | https://de.wikipedia.org/wiki/Pazifik-Klapperschlange | Pazifik-Klapperschlange | null | Pazifik-Klapperschlange | null | English: Rattlesnake Dance, Portola Valley, Windy Hill Open Space Preserve, San Mateo County, California. – "It seemed like part dance, part wrestling match. I thought they might be courting, but it's a combat ritual between two male Northern Pacific Rattlenakes (Crotalus oreganus oreganus)." | Männliche Pazifik-Klapperschlangen (Crotalus oreganus) beim Kommentkampf zur Paarungszeit | image/jpeg | 572 | 762 | true | true | true | Die Pazifik-Klapperschlange, auch Oregon-Klapperschlange, ist eine Art der Klapperschlangen innerhalb der Vipern, die über ein sehr großes Verbreitungsgebiet in den westlichen USA bis nach Kanada verfügt. Diese Art wird häufig als Unterart der Westlichen Klapperschlange geführt. | Die Pazifik-Klapperschlange (Crotalus oreganus), auch Oregon-Klapperschlange, ist eine Art der Klapperschlangen (Crotalus) innerhalb der Vipern (Viperidae), die über ein sehr großes Verbreitungsgebiet in den westlichen USA bis nach Kanada verfügt. Diese Art wird häufig als Unterart der Westlichen Klapperschlange (Crotalus viridis) geführt. |
|
sl | https://sl.wikipedia.org/wiki/Ba%C5%A1ka_Voda | Baška Voda | null | Baška Voda | Baška Voda | Deutsch: Marina in BaÅ¡ka Voda, Makarska Riviera, Kroatien; im Hintergrund das Biokovo-Gebirge | Baška Voda | image/jpeg | 1,920 | 2,560 | true | true | true | Baška Voda je manjše mesto in pristanišče v Splitsko-dalmatinski županiji. | Baška Voda je manjše mesto in pristanišče v Splitsko-dalmatinski županiji (Hrvaška). |
|
sl | https://sl.wikipedia.org/wiki/Razgojna | Razgojna | null | Razgojna | null | Srpski (latinica): Razgojna, Leskovac | null | image/jpeg | 2,432 | 4,320 | true | true | true | Razgojna je naselje v Srbiji, ki upravno spada pod Mesto Leskovac; slednja pa je del Jablaniškega upravnega okraja. | Razgojna (izvirno srbsko Разгојна) je naselje v Srbiji, ki upravno spada pod Mesto Leskovac; slednja pa je del Jablaniškega upravnega okraja. |
|
ja | https://ja.wikipedia.org/wiki/%E9%8F%A1%E3%81%AE%E3%83%B4%E3%82%A3%E3%83%BC%E3%83%8A%E3%82%B9 | 鏡のヴィーナス | 17世紀のスペイン裸婦画 | 鏡のヴィーナス / 17世紀のスペイン裸婦画 | 『レダと白鳥 Leda and the Swan』 レオナルド・ダ・ヴィンチ 1515年 - 1520年(Cesare da Sesto による模写 ) | null | null | image/jpeg | 1,055 | 805 | true | true | true | 『鏡のヴィーナス』は、スペイン黄金世紀の巨匠であるスペイン人画家のディエゴ・ベラスケスが描いた絵画。『鏡を見るヴィーナス』とも。ロンドン・ナショナル・ギャラリーの所蔵で、英語圏では『ロークビーのヴィーナス 』と呼ばれることが多く、諸外国では他にThe Toilet of Venus、Venus and Cupid、La Venus del espejoor、La Venus del espejo などと呼ばれている。1647年から1651年にかけて、ベラスケスがイタリアに滞在していたときに描かれたものといわれ、ローマ神話の女神であるヴィーナスが裸体でベッドに横たわり、彼女の息子である愛の神キューピッドが支える鏡に見入っているという構図の絵画である。
古代からバロック期にいたるまでの数多くの絵画が、ベラスケスのこの作品に影響を与えたといわれる。イタリアの画家たちが描いた裸体のヴィーナス、たとえばジョルジョーネの『眠れるヴィーナス 』、ティツィアーノの『ウルビーノのヴィーナス 』などである。ベラスケスはこの絵画にそれまでのヴィーナスの作品でよく描かれた、ベッドや長椅子に横たわるヴィーナス、鏡に映った自分自身を見つめるヴィーナスという二つのポーズを取り入れている。この作品は以降のさまざまな絵画表現における出発点となった。それは中央に鏡を配置することにより、鑑賞者に背を向けているヴィーナスの向こうむきの表情まで表現していることなどである 。
『鏡のヴィーナス』はベラスケスが描いた裸婦画で唯一現存している作品で、厳格なカトリック教国であった当時のスペインにおいて17世紀に異端審問によって徹底的に弾圧の的となった裸婦を描いたスペイン絵画で残っている非常に数少ないものの一つである。こういった弾圧にもかかわらず、外国の画家たちによって描かれた裸婦画はスペイン貴族階級の間で熱心に収集されており、『鏡のヴィーナス』も、イングランドのヨークシャーにあるカントリーハウスのロークビー・パーク へ持ち込まれる1813年まではスペイン宮廷人の家に飾られていた。
この絵画は1906年にナショナル・アート・コレクション・ファンド によってロンドン・ナショナル・ギャラリーのために購入された。1914年には婦人参政権論者のカナダ人メアリ・リチャードソンによって切り付けられひどく損傷したが、すぐに修復され、ロンドン・ナショナル・ギャラリーに元通り展示されている。 | 17世紀のスペインでは裸婦画は公式に禁じられていた。裸婦画は異端審問所によって没収、塗りつぶされ、わいせつ、不道徳な絵を描いたとみなされた画家は破門されるか、罰金あるいは一年間のスペイン追放といった処罰を受けた。しかしながら知識階級、貴族階級層では芸術の追求は道徳の問題にとらわれるものではないと考えられ、プライベート・コレクションには主に神話を題材にした多くの裸婦画が存在していた。芸術を愛し、ベラスケスのパトロンでもあったスペイン王フェリペ4世はティツィアーノやルーベンスが描いた裸婦像を多く所有しており、ベラスケスもフェリペ4世お気に入りの画家として、裸婦画を描くことを問題視する必要はなかった。当時の主要な絵画コレクターは、自身の個室に神話を主題とした裸婦画を飾っており、フェリペ4世の場合は「国王陛下が食後にくつろぐ部屋」に、先々代のスペイン王フェリペ2世から受け継いだティツィアーノの『ポエジア (poesies)』や、王自らルーベンスに描かせた裸婦画があった。『鏡のヴィーナス』もスペインにあった当時はこのような部屋に飾られていたのかも知れない。芸術を愛したフェリペ4世の宮廷では「絵画は多くの人々に歓迎され、裸婦画は特定の限られた人々に歓迎された。しかし同時に、裸婦画を描かないように画家たちは非常に大きな圧力をかけられた」
裸婦画に対する当時のスペインの姿勢は、他のヨーロッパ諸国に比べて独特のものだった。裸婦画はスペイン国内の鑑定家、知識階級たちに評価されていたが、懐疑的に見られることが多かった。胸元を見せる低いネックラインの服が当時の女性の間で着用されていたが、美術史家のザイーラ・ヴェリス は「著名な女性がこのように胸元をあらわにした姿は、礼節上絵に描かれることは難しいだろう」と述べている。17世紀のスペインにおいて芸術における裸体は、道徳、権力、芸術観などに束縛されていた。このような傾向はスペイン黄金世紀の文学にも影響しており、スペイン人劇作家ロペ・デ・ベガの戯曲である『La quinta de Florencia』では、神話を題材にしたミケランジェロが描いた半裸の人物の絵を見て女性を暴行する貴族が登場する。
対照的に当時のフランスでは、胸元があらわで、細いコルセットを身につけた女性の絵画がしばしば描かれた。しかしながらフランス王室による、裸婦が描かれたレオナルド・ダ・ヴィンチの有名な『レダと白鳥 』やミケランジェロの作品破棄、コレッジョの作品に対する裸婦画部分の切断など、フランスでも裸婦画が論争の的になっていたことは明らかである。北欧では巧みに布で肌を隠した裸婦像は認められていた。胸があらわに描かれたルーベンスの『ミネルヴァに扮したマリー・ド・メディシス(Minerva Victrix, 1622年 - 1625年)』や、ヴァン・ダイクの『ヴィーナスとアドニスに扮したバッキンガム公爵夫妻(The Duke and Duchess of Buckingham as Venus and Adonis, 1620年)』などがある。
17世紀のスペイン美術では、神話上のシビュラ (en:sibyls)、ニンフ、女神などの描写であっても女性の身体は完全に隠された。1630年代から1640年代には風俗画、肖像画、歴史画からも胸をあらわにした女性はもちろん、腕を露出した女性すらも全くといえるほど描かれていない。1997年に美術史家のピーター・チェリーは、ベラスケスがこういった当時の風潮を克服しようとして、背中を向けたヴィーナスを描いたのではないかと推測している。18世紀半ばになっても、アルバ公爵のコレクションに加えられた裸体のヴィーナスを描いたイギリス人画家自ら「題材に問題があるため壁に掛けてはならない」としている。 |
|
pl | https://pl.wikipedia.org/wiki/%C5%81o%C5%BAnica_(wojew%C3%B3dztwo_zachodniopomorskie) | Łoźnica (województwo zachodniopomorskie) | null | Łoźnica (województwo zachodniopomorskie) | null | Polski: Łoźnica, kościół ewangelicki, ob. fil.-rzym.-kat. pw. Matki Boskiej Królowej Polski, 1709-1722 This is a photo of a monument in Poland identified by the ID 657974 | Ilustracja | image/jpeg | 2,968 | 4,452 | true | true | true | Łoźnica – wieś w województwie zachodniopomorskim, w powiecie goleniowskim, w gminie Przybiernów.
W latach 1945-54 siedziba gminy Łożnica. Położona na skrzyżowaniu linii kolejowej Szczecin-Świnoujście z drogą Babigoszcz-Trzechel w odległości 5 km na wschód od Babigoszczy. Otoczona lasami Puszczy Goleniowskiej i przecięta rzeczką Gowienicą.
W miejscowości znajduje się przystanek kolejowy Łożnica leżący na linii kolejowej nr 401 Szczecin Dąbie – Świnoujście Port. | Łoźnica (do 1945 niem. Kantreck, daw. Kantrek, Marianowo, Łożnica) – wieś w województwie zachodniopomorskim, w powiecie goleniowskim, w gminie Przybiernów.
W latach 1945-54 siedziba gminy Łożnica. Położona na skrzyżowaniu linii kolejowej Szczecin-Świnoujście z drogą Babigoszcz-Trzechel w odległości 5 km na wschód od Babigoszczy. Otoczona lasami Puszczy Goleniowskiej i przecięta rzeczką Gowienicą.
W miejscowości znajduje się przystanek kolejowy Łożnica leżący na linii kolejowej nr 401 Szczecin Dąbie – Świnoujście Port. |
|
it | https://it.wikipedia.org/wiki/Pieve_di_San_Martino_(Langhirano) | Pieve di San Martino (Langhirano) | Descrizione | Pieve di San Martino (Langhirano) / Descrizione | Facciata | Italiano: Pieve di San Martino (Arola, Langhirano) - facciata | null | image/jpeg | 3,000 | 4,000 | true | true | true | La pieve di San Martino, nota anche come pieve di Arola, è un luogo di culto cattolico sconsacrato dalle forme romaniche, situato in adiacenza al piccolo cimitero di Arola, frazione di Langhirano, in provincia di Parma; è considerata una delle più antiche chiese di tutto il Parmense. | Della pieve originaria, sviluppata su un impianto a navata unica con ingresso a ovest e presbiterio a est, con torre campanaria e sagrestia, l'edificio odierno conserva alcune porzioni di muri esterni in pietra e altre strutture di reimpiego.
Il fabbricato è suddiviso in due ambienti rettangolari affiancati, di cui quello meridionale, adiacente al cimitero, privo di copertura.
La facciata principale in pietra è sostenuta da due ampie arcate a tutto sesto in conci di arenaria, separate da un pilastro centrale coronato da un semplice capitello; più in alto si apre nel mezzo una finestra quadrata, mentre sul margine destro si eleva una massiccia lesena, che tradisce l'antica presenza di un nartece, la cui impronta è ancora distinguibile sul terreno; in sommità si trova il tetto a falda unica. |
|
it | https://it.wikipedia.org/wiki/Telefon_Tel_Aviv | http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/87/Telefon_Tel_Aviv.jpg | Telefon Tel Aviv | Morte di Cooper e collaborazioni soliste | Telefon Tel Aviv / Storia / Morte di Cooper e collaborazioni soliste | Joshua Eustis, in esibizione al Chicago's Wicker Park Arts. | Joshua Eustis of Telefon Tel Aviv performing at Chicago's Wicker Park Arts and Music festival | null | image/jpeg | 376 | 328 | true | true | true | Telefon Tel Aviv è un gruppo di musica elettronica formato da Charles W. Cooper e Joshua Eustis, che diventerà l'unico membro effettivo dopo la morte di Cooper nel 2009.
Conosciuto già in precedenza per lavori che si possono definire idm, viene conosciuto principalmente per il suo terzo album Immolate Yourself, e per vari Remix o collaborazioni con Nine Inch Nails, Apparat e Barbara Morgenstern. | Il 22 gennaio 2009, Joshua Eustis annuncia su MySpace la morte del compagno Charles W. Cooper avvenuta per cause misteriose. Charles risultò disperso dal 21 gennaio, e il suo corpo venne ritrovato il giorno dopo.
Il 27 di gennaio, Eustis annuncerà l'intenzione di bloccare, sino a data da destinarsi, il progetto Telefon tel Aviv, una volta concluso il tour promozionale di Immolate Yourself.
Il 22 luglio del 2009, Eustis posterà, nella pagina ufficiale MySpace del gruppo, delle precisazioni riguardo alle voci sulla morte di Charles, precisando che dopo i risultati di tre autopsie sono state escluse le ipotesi di suicidio, a favore di una possibile causa di intossicazione da mix di farmaci e alcool.
In sostituzione di Cooper, verrà scelto Fredo Nogueira, amico di lunga data dei Telefon Tel Aviv e coautore di alcuni pezzi, che accompagnerà Erustis sino alla conclusione del Tour.
Dal 2011 in poi, Eustis si dedica alla vari progetti solisti e collaborazioni. Nel marzo 2012, menziona nel suo account Twitter lo sviluppo di nuovo materiale per i Telefon Tel Aviv che verrà rilasciato in futuro, mentre nel frattempo si dedicherà a varie collaborazioni, tra cui quella con i Nine Inch Nails stimata per il 2013 e 2014, ma in seguito conclusasi il 5 dicembre 2013, con un annuncio ufficiale di Trent Reznor, che citerà solo Alessandro Cortini, Ilan Rubin, Robin Finck, e se stesso come unici e effettivi membri della banda.
In seguito lo stesso Eustis confermerà la notizia sul sito ufficiale dei Telefon Tel Aviv. |
ca | https://ca.wikipedia.org/wiki/Gastronomia_d%27Alv%C3%A8rnia | http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/71/Aligot.jpg | Gastronomia d'Alvèrnia | Plats | Gastronomia d'Alvèrnia / Plats | Un aligot | Français : Assiette d'aligot (cuisine française) | null | image/jpeg | 518 | 391 | true | true | true | La cuina alvernesa és la cuina tradicional d'Alvèrnia, que està emmarcada dins de la cuina occitana i és molt propera a la cuina llemosina. Potser la diferència més important entre les dues és que la cuina alvernesa utilitza molt més el formatge que la llemosina, que en aquest sentit se sembla més a la catalana, i que en canvi se serveix menys dels embotits i dels ànecs i oques. Pot considerar-se pertanyent a la cuina continental i, en els gustos i manera de fer, s'apropa a la cuina mediterrània pròpia del pobles d'interior, amb la diferència que tradicionalment no utilitza oli d'oliva sinó greixos animals.
La cuina del Llemosí i d'Alvèrnia, ambdues pertanyents a l'occitana, comparteixen el fet que són cuines camperoles, de paisatges de camp, muntanya i rius abondants, de poblacions allunyades de grans capitals i d'estar tancades al mar o l'oceà. Tampoc les comunicacions dins d'aquestes regions han estat tan fluides com en altres llocs. Molts plats i receptes tenen noms diferents a les dues regions, i també, i més sovint, al contrari, un mateix nom correspon a receptes diferents a les dues regions o fins i tot en províncies o municipis propers. | Els plats tradicionals solien coure's al cantou o ximeneia, que estava sempre encesa -calia revifar les brasses al matí- a la sala principal de les cases alverneses i llemosines, (i d'altres llocs a Occitània), que feia de cuina i sala d'estar. En aquestes zones encara es parla del cantou, inclús en francès, per a referir-se a aquesta peça de la casa o, si no es té com a tal, de la cuina. Són, doncs, plats cuinats a foc suau durant un temps bastant llarg, les coccions en aigua solen començar amb l'aigua freda, en compte d'afegir els ingredients quan aquesta ja bull. Els plats solen ser fàcils de reescalfar, en origen, a la ximeneia. La verdura es troba sovint integrada en els plats de carn o de peix, a més de sopes i cremes. Les entrades (primer plat, més petit que el segon) solen ser a base de sopa en hivern o amanida a l'estiu. Els acompanyaments solen ser sencills, a base de patata, formatge, bolets, fruita o verdura. Es poden pescar peixos al riu, però es valora molt més la carn, que es cuina si es pot primer amb el fi de conservar-la (confitada, en salaó, en guisats i civets que es puguin reescalfar quan calgui, etc.). De fet gran part de la cuina alvernesa es basa en la idea de voler conservar els productes, com per exemple en embotits, compotes i codonyats de fruites, etc. Cal afegir que dos pilars en els que es basa aquesta cuina, la tècnica del confitat i l'ús de la patata, daten del segle xix. Abans les carns es cuinaven en civets o guisats amb salses, o es feien assecar, i els plats que ara tenen patata es feien amb pa. Va ser també en aquesta època que l'ús del vi es va generalitzar a tothom i durant tot l'any, i quan es començaren a fer més sovint alguns guisats que abans eren extraordinaris, ja que usaven un o dos gots de vi per persona, i que avui en dia ja no són gaire preuats.
Aligot, una mena de puré elàstic de patata i formatge de Cantal. L'aligot es menja per a acompanyar carn i botifarra. Tradicionalment cal tallar un mos de carn i introduir-la amb la forquilla dins de l'aligot, mentre que amb l'altra mà, amb ajuda del ganivet o d'una navalla, cal entortollar la banda elàstica d'aligot al voltant del mos. En temps de vaques magres, però, era un plat únic.
Carns estofades en una gran quantitat de vi o, de vegades, per canviar, altres licors. A Alvèrnia i Llemosí aquest plat es feia típicament amb pollastre, i, amb el nom en francès, coq au vin, ha estat posteriorment nacionalitzat com a un dels plats més típics francesos. Aquesta manera general de cuinar, també altres carns i fins i tot peixos, de fet és tradicional d'Occitània, i la trobem igualment a Gascunya i Llenguadoc.
Farcellets de col amb carn, típics també a la resta d'Occitània i que a la Vall d'Aran es coneixen com a caulets.
Mesclum (fulles verdes diverses) i altres amanides verdes.
Pastís de patata, una mena de coca tapada amb rodanxes de patata.
Potée auvergnate, o guisat alvernès. Com les altres grans escudelles occitanes, està feta amb col, patata i les altres verdures (pastanaga, ceba, etc.) i carn (cansalada, etc.) que es tinguin a l'abast.
Patranca, és una trufada feta amb pa en compte de patata. És anterior a la trufada, ja que aquesta va aparèixer amb la introducció del cultiu de patata a Alvèrnia, simplement substituint un ingredient per l'altre al plat. Ambdós eren plats quotidianis a pagès. Avui solen ser acompanyaments i, tot i que ambdues versions encara conviuen, la de patata és més habitual.
Pontin (s'ha afrancesat com a pounti) és el nom occità d'un pa de pessic salat amb ou, farina, llet, llevat, botifarra, bledes, all i julivert i que al mig té algunes prunes seques. Es serveix calent o tebi. Amb el que queda, quan està fred, es talla a llesques que es fregeixen i se serveixen calentes, típicament amb un mesclum. És originari de Cantal.
Sopes de col, que solen tenir una mica de cansalada, amb llesques de pa o patata.
Tripons, en francès, tripoux. Els tripons són farcellets d'estómac de vaca que solen estar farcits de xai i vedella i es cuinen estofats. Es tracta d'un plat molt apreciat al centre d'Occitània, on les tripo |
ru | https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%9A%D0%BE%D0%BA-%D1%81%D0%B0%D0%B3%D1%8B%D0%B7 | Кок-сагыз | Описание | Кок-сагыз / Описание | Семена. | English: Taraxacum kok-saghyz Pollen | null | image/jpeg | 220 | 330 | true | true | true | Кок-сагы́з — многолетнее травянистое растение рода Одуванчик семейства Астровые, каучуконос.
В естественных условиях растение произрастает в Средней Азии, на территории Казахстана, Киргизии и Узбекистана, распространено в межгорных долинах Восточного Тянь-Шаня, натурализовано в Австралии на острове Тасмания. | Произрастает на высоте от 1 800 до 2 100 метров над уровнем моря, преимущественно на более-менее засоленных почвах. Корни содержат до 14 % каучуковых веществ в сухом весе. Максимальное количество каучука в кок-сагызе доходит до 27,55 %
.
Кок-сагыз — один из лучших естественных каучуконосов флоры СССР. В 1931 году Сталин дал указание найти свой каучуконос, чтобы не зависеть от бразильской гевеи. Учёные ВАСХНИЛ нашли в юго-восточном Казахстане горный одуванчик көк-сагыз (зелёная жвачка на казахском). С 1933 года был введён в культуру. Культивировался наряду с крым-сагызом (Taraxacum hybernum) и тау-сагызом (Scorzonera tau-saghyz), преимущественно в европейской части СССР. В том числе возделывался в Белорусской ССР. Урожайность кок-сагыза повышали сульфатом цинка.
С 1954 года, в связи с развитием производства изопренового синтетического каучука, плантации кок-сагыза более не культивировались.
В настоящее время в США компания Ford Motor совместно с университетом штата Огайо изучают возможность применения альтернативных источников каучука для автомобильной промышленности. Одним из продуцентов латекса рассматривается Taraxacum kok-saghyz (TKS), известный под названием «Русский одуванчик» (англ. Russian dandelion). Также работы ведутся по проектам EU-PEARLS, затем KZ-PEARLS и Drive4EU совместно с учёными Казахстана. |
|
it | https://it.wikipedia.org/wiki/Lars_Peter_Hansen | http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/1a/Lars_Peter_Hansen_photo_in_2007.jpg | Lars Peter Hansen | null | Lars Peter Hansen | Lars Peter Hansen (2007)Medaglia del Premio Nobel Premio Nobel per l'economia 2013 | English: Taken originally for LPH's website at the University of Chicago. In Wikipedia this file should appear on LPH's biographical entry. | null | image/jpeg | 2,114 | 1,518 | true | true | true | Lars Peter Hansen è un economista teorico e noto econometrista statunitense.
Attualmente lavora presso il dipartimento di Economia dell'università di Chicago, dove è l'Homer J. Livingston Distinguished Service Professor. | Lars Peter Hansen (Champaign, 26 ottobre 1952) è un economista teorico e noto econometrista statunitense.
Attualmente lavora presso il dipartimento di Economia dell'università di Chicago, dove è l'Homer J. Livingston Distinguished Service Professor. |
oc | https://oc.wikipedia.org/wiki/Acrop%C3%B2li | Acropòli | null | Acropòli | Barris de l'Acrocorint. | Castle of Acrocorinth | null | image/jpeg | 1,536 | 2,048 | true | true | true | .
Un acropòli designa, durant lo periòde grèc antic, l'endrech pus fortificat d'una vila. Èra generalament situat sus leis autors de la vila e enviroutat per de barris. | .
Un acropòli designa, durant lo periòde grèc antic, l'endrech pus fortificat d'una vila. Èra generalament situat sus leis autors de la vila e enviroutat per de barris. |
|
pt | https://pt.wikipedia.org/wiki/New_York_City_Fire_Department | New York City Fire Department | null | New York City Fire Department | Bandeira | English: Flag of the New York City Fire Department | null | image/gif | 216 | 360 | true | true | true | O New York City Fire Department ou Fire Department City of New York é o corpo de bombeiros da cidade estadunidense de Nova York e tem a responsabilidade de proteger os cidadãos e as propriedades dos cinco burgos da cidade de incêndios e riscos de incêndio, prestação de serviços médicos de emergência, resgate técnico, bem como dando a primeiro resposta aos riscos biológicos, químicos e radioativos. O departamento tem a sua sede em 9 MetroTech Center, no centro do Brooklyn e sua academia de formação na Ilha Randall.
O FDNY é o maior departamento de incêndio municipal dos Estados Unidos e o segundo maior do mundo depois do Corpo de Bombeiro de Tóquio, no Japão. Tem aproximadamente 11.033 bombeiros uniformizados, 4.301 paramédicos, e 1.894 funcionários civis. O FDNY atende a mais de 8,5 milhões de residentes em uma área de 302 milhas quadradas. | O New York City Fire Department ou Fire Department City of New York (FDNY) (em português: Corpo de Bombeiros da Cidade de Nova Iorque) é o corpo de bombeiros da cidade estadunidense de Nova York e tem a responsabilidade de proteger os cidadãos e as propriedades dos cinco burgos da cidade de incêndios e riscos de incêndio, prestação de serviços médicos de emergência, resgate técnico, bem como dando a primeiro resposta aos riscos biológicos, químicos e radioativos. O departamento tem a sua sede em 9 MetroTech Center, no centro do Brooklyn e sua academia de formação (a FDNY Fire Academy) na Ilha Randall.
O FDNY é o maior departamento de incêndio municipal dos Estados Unidos e o segundo maior do mundo depois do Corpo de Bombeiro de Tóquio, no Japão. Tem aproximadamente 11.033 bombeiros uniformizados, 4.301 paramédicos , e 1.894 funcionários civis. O FDNY atende a mais de 8,5 milhões de residentes em uma área de 302 milhas quadradas. |
|
de | https://de.wikipedia.org/wiki/Samuel_Holm%C3%A9n | Samuel Holmén | null | Samuel Holmén | Samuel Holmén im Trikot von Fenerbahçe (2013) | English: Samuel Holmén | null | image/jpeg | 2,440 | 1,875 | true | true | true | Samuel Tobias Holmén ist ein schwedischer Fußballspieler. Der Mittelfeldspieler, der 2006 in der schwedischen Nationalmannschaft debütierte, gewann in seiner bisherigen Karriere einmal die schwedische Meisterschaft und zudem sowohl den schwedischen als auch den dänischen Pokalwettbewerb. | Samuel Tobias Holmén (* 28. Juni 1984 in Annelund) ist ein schwedischer Fußballspieler. Der Mittelfeldspieler, der 2006 in der schwedischen Nationalmannschaft debütierte, gewann in seiner bisherigen Karriere einmal die schwedische Meisterschaft und zudem sowohl den schwedischen als auch den dänischen Pokalwettbewerb. |
|
pl | https://pl.wikipedia.org/wiki/%C5%9Alaz_dziki | Ślaz dziki | null | Ślaz dziki | Owoce | English: Mature seeds of Malva sylvestris var. mauritania Deutsch: Reife Samen von Malva sylvestris var. mauritania | null | image/jpeg | 3,264 | 4,352 | true | true | true | Ślaz dziki, czasami nazywany także ślazem leśnym – gatunek rośliny należący do rodziny ślazowatych. W gwarach ludowych ślaz dziki nazywany jest: ślazik, ślazówka, malwa dzika, guziczkowe ziele, ślaz zajęczy, kędzierzawiec. | Ślaz dziki (Malva sylvestris L.), czasami nazywany także ślazem leśnym – gatunek rośliny należący do rodziny ślazowatych (Malvaceae). W gwarach ludowych ślaz dziki nazywany jest: ślazik, ślazówka, malwa dzika, guziczkowe ziele, ślaz zajęczy, kędzierzawiec. |
|
ru | https://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%A3%D1%82%D0%B8%D0%BA%D0%B0 | Утика | Галерея | Утика / Галерея | null | Français : Fontaine romaine sous forme de tortue, Utique | null | image/jpeg | 2,161 | 3,072 | true | true | true | У́тика — древний город к северо-западу от Карфагена, традиционно считающийся одной из первых колоний, основанных финикийцами в Северной Африке. Располагалась в устье реки Баграда на мысу, выступающем в море. | null |
|
it | https://it.wikipedia.org/wiki/Cono_(nome) | Cono (nome) | Variante Conone | Cono (nome) / Persone / Variante Conone | Conone, l'ateniese | English: Conon was an Athenian general at the end of the Peloponnesian War, in charge during the decisive loss of the navy at the Battle of Aegospotami. | null | image/jpeg | 399 | 391 | true | true | true | Cono è un nome proprio di persona italiano maschile. | Conone, papa della Chiesa cattolica
Conone, grammatico e mitografo greco antico
Conone, generale ateniese
Conone di Béthune, crociato e troviero francese
Conone di Palestrina, cardinale tedesco
Conone di Samo, matematico e astronomo greco antico
Conone l'ortolano, santo israeliano |
|
nl | https://nl.wikipedia.org/wiki/Ramanspectroscopie | Ramanspectroscopie | null | Ramanspectroscopie | Ramanspectrometer | Nederlands: Raman Spectrometer Anton Paar | null | image/jpeg | 4,724 | 3,150 | true | true | true | Ramanspectroscopie is een spectroscopische techniek die gebruikt wordt in vele domeinen, waaronder de vastestoffysica en de scheikunde, om vibraties en rotaties in een systeem te bestuderen. Een alternatief voor ramanspectroscopie wordt geboden door infraroodspectroscopie. Beide spectroscopische technieken geven een signaal waarmee de verschillen in energieniveaus van de vibraties en rotaties gemeten worden. Echter, daar waar IR-spectroscopie gebaseerd is op de absorptie van infraroodlicht, is ramanspectroscopie gebaseerd op inelastische verstrooiing ofwel ramanverstrooiing van monochromatisch licht. Doordat raman- en infraroodspectroscopie gebaseerd zijn op verschillende effecten is de informatie complementair: sommige trillingen waarvoor de infraroodspectroscopie geen informatie kan geven vanwege symmetrie, kunnen in ramanspectroscopie wel worden gezien, en andersom. Om de trillingswijzen van een ingewikkeld molecuul goed te begrijpen is het dus aan te bevelen beide technieken toe te passen en te vergelijken. Bij ramanspectroscopie wordt een laser als lichtbron gebruikt in het zichtbaar licht, ultraviolet of nabij-infrarood. | Ramanspectroscopie is een spectroscopische techniek die gebruikt wordt in vele domeinen, waaronder de vastestoffysica en de scheikunde, om vibraties en rotaties in een systeem te bestuderen. Een alternatief voor ramanspectroscopie wordt geboden door infraroodspectroscopie (IR). Beide spectroscopische technieken geven een signaal waarmee de verschillen in energieniveaus van de vibraties en rotaties gemeten worden. Echter, daar waar IR-spectroscopie gebaseerd is op de absorptie van infraroodlicht, is ramanspectroscopie gebaseerd op inelastische verstrooiing ofwel ramanverstrooiing van monochromatisch licht. Doordat raman- en infraroodspectroscopie gebaseerd zijn op verschillende effecten is de informatie complementair: sommige trillingen waarvoor de infraroodspectroscopie geen informatie kan geven vanwege symmetrie, kunnen in ramanspectroscopie wel worden gezien, en andersom. Om de trillingswijzen van een ingewikkeld molecuul goed te begrijpen is het dus aan te bevelen beide technieken toe te passen en te vergelijken. Bij ramanspectroscopie wordt een laser als lichtbron gebruikt in het zichtbaar licht, ultraviolet of nabij-infrarood.
Inelastische verstrooiing van licht vormt de basis van ramanspectroscopie. Deze inelastische verstrooiing is een fysisch effect waarbij het licht een energieverschuiving ondergaat tijdens het strooien. Dit effect noemt men het ramaneffect, naar de ontdekker, de Indische wetenschapper Sir Chandrasekhara Venkata Raman. Raman ontdekte het effect in 1928 en won hiervoor in 1930 de Nobelprijs voor Natuurkunde. Pas na de ontwikkeling van de laser werd ramanspectroscopie populair.
De grootteorde van de energieën die voor ramanspectroscopie een rol spelen zijn gelijk aan die in de infraroodspectroscopie. Ook de eenheid reciproke centimeters of golfgetallen wordt in beide velden gebruikt om de energie aan te geven. Deze eenheid geeft het aantal golven weer en loopt van ongeveer 150 cm⁻¹ tot 4000 cm⁻¹, hoewel het gebied onder 1850 cm⁻¹ het meest gebruikt wordt. De effectief gebruikte energieën verschillen van toestel tot toestel en soms zelfs van experiment tot experiment. |
|
fi | https://fi.wikipedia.org/wiki/Petrus_Nordmann | http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/3d/Petrus_Nordmann.jpg | Petrus Nordmann | null | Petrus Nordmann | Petrus Nordmann | English: Petrus Nordmann. | null | image/jpeg | 833 | 721 | true | true | true | Gottfrid Petrus Bernhard Nordmann oli suomenruotsalainen kirjailija, lehtori ja kansanvalistaja. Hän käytti nimimerkkejä Peder Nord ja Ptr.
Nordmannin vanhemmat olivat kollegineuvos Petter Niklas Nordmann ja tämän 2. vaimo Sigrid Virginia Hoffrèn. Hän pääsi ylioppilaaksi Porvoon lyseosta 1879 ja valmistui filosofian kandidaatiksi 1882, lisensiaatiksi 1888 ja tohtoriksi 1890. Nordmann vieraili Värmlannin suomalaisalueilla 1885 ja 1887 sekä teki arkistotutkimuksia Tukholmassa, Karlstadissa ja Uppsalassa. Näiden pohjalta hän laati tohtorinväitöskirjansa joka käsitteli Keski-Skandinavian suomalaisasutusta.
Nordmann toimi Helsingin ruotsalaisen tyttökoulun historian kollegana 1883–1909 ja Malmin ruotsalaisen kansanopiston johtajana 1908–1913. Nordmann sai 1912 sydänkohtauksen ja joutui sen vuoksi eroamaan virastaan.
Nordmann oli Svenska Folkskolans Vänner -yhdistyksen sihteerinä 1884–1917 ja yhdistyksen kunniajäsen vuodesta 1918. Hän oli Svenska Litteratursällskapet -seuran johtokunnan jäsen 1893–1913 ja Helsingin kaupungin kansakoulujohtokunnan jäsen 1895–1902. Hän toimitti Land och stad -lehteä 1890–1892 ja Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan -lehteä 1894–1897. | Gottfrid Petrus Bernhard Nordmann (30. tammikuuta 1858 Helsinki – 27. lokakuuta 1923 Porvoo) oli suomenruotsalainen kirjailija, lehtori ja kansanvalistaja. Hän käytti nimimerkkejä Peder Nord ja Ptr.
Nordmannin vanhemmat olivat kollegineuvos Petter Niklas Nordmann ja tämän 2. vaimo Sigrid Virginia Hoffrèn. Hän pääsi ylioppilaaksi Porvoon lyseosta 1879 ja valmistui filosofian kandidaatiksi 1882, lisensiaatiksi 1888 ja tohtoriksi 1890. Nordmann vieraili Värmlannin suomalaisalueilla 1885 ja 1887 sekä teki arkistotutkimuksia Tukholmassa, Karlstadissa ja Uppsalassa. Näiden pohjalta hän laati tohtorinväitöskirjansa joka käsitteli Keski-Skandinavian suomalaisasutusta.
Nordmann toimi Helsingin ruotsalaisen tyttökoulun (Svenska fruntimmersskolan i Helsingfors) historian kollegana 1883–1909 ja Malmin ruotsalaisen kansanopiston (Svenska folkakademin) johtajana 1908–1913. Nordmann sai 1912 sydänkohtauksen ja joutui sen vuoksi eroamaan virastaan.
Nordmann oli Svenska Folkskolans Vänner -yhdistyksen sihteerinä 1884–1917 ja yhdistyksen kunniajäsen vuodesta 1918. Hän oli Svenska Litteratursällskapet -seuran johtokunnan jäsen 1893–1913 ja Helsingin kaupungin kansakoulujohtokunnan jäsen 1895–1902. Hän toimitti Land och stad -lehteä 1890–1892 ja Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan -lehteä 1894–1897.
Nordmannin laajaan kirjalliseen tuotantoon kuului kaunokirjallisten tekstien ohella muun muassa maantieteen ja historian oppikirjoja ja elämäkertoja.
Nordmannin setä oli eläintieteilijä Alexander von Nordmann. |
arz | https://arz.wikipedia.org/wiki/%D8%A7%D8%A8%D9%8A%D9%84_%D8%A7%D9%88%D8%A8%D9%8A%D8%B1%D8%AA_%D8%AF%D9%88%D9%BE%D9%8A%D8%AA%D9%8A%D8%AA_%D8%AB%D9%88%D8%A7%D8%B1%D8%B3 | http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/0d/DupetitThouarsAA.jpg | ابيل اوبيرت دوپيتيت ثوارس | null | ابيل اوبيرت دوپيتيت ثوارس | null | English: Abel Aubert du Petit Thouars, circa 1864. | null | image/jpeg | 274 | 170 | true | true | true | ابيل اوبيرت دوپيتيت ثوارس كان عسكرى برتبه ڤيس ادميرال من فرنسا. | ابيل اوبيرت دوپيتيت ثوارس كان عسكرى برتبه ڤيس ادميرال من فرنسا. |
en | https://simple.wikipedia.org/wiki/Rice | Rice | null | Rice | Cooked rice and vegetable | English: Rice and green pumpkin and fried fish This is an image of food from Nigeria | null | image/jpeg | 1,280 | 960 | true | true | true | Rice is a type of [vegetables] and food. In origin, it is a swamp grass. It is eaten as staple food in many parts of Asia. It is grown in warm parts of the world, mainly Asia, Africa, northern Italy, and the west coast of North America.
Rice accounts for 80% of the calories eaten in Asia, or one-fifth of the calories eaten worldwide by humans. It is the agricultural commodity with the third-highest worldwide production, after sugarcane and maize. However, judged by value, the world trade in wheat is greater than all other crops combined. All these cereals are grasses.
Rice used to be the main diet in many countries. Various kinds of food processing prepare rice for eating. It is usually cooked. In some areas, such as Spain, rice is first fried in olive oil or butter, then cooked with water or soup. In other areas, such as India, rice is eaten with sauce, curry, or soup. Rice can also be used to make alcohol, such as Japanese sake rice wine.
Rice is believed to have been first grown in ancient southern China and India around 2500 BC. Rice-growing was brought to Japan possibly in the 1st century BC, and became popular during the 2nd century and the 3rd century. | Rice (Oryza sativa) is a type of [vegetables] and food. In origin, it is a swamp grass. It is eaten as staple food in many parts of Asia. It is grown in warm parts of the world, mainly Asia, Africa, northern Italy, and the west coast of North America.
Rice accounts for 80% of the calories eaten in Asia, or one-fifth of the calories eaten worldwide by humans. It is the agricultural commodity with the third-highest worldwide production (rice, 741.5 million tonnes in 2014), after sugarcane (1.9 billion tonnes) and maize (1.0 billion tonnes). However, judged by value, the world trade in wheat is greater than all other crops combined. All these cereals are grasses.
Rice used to be the main diet in many countries. Various kinds of food processing prepare rice for eating. It is usually cooked. In some areas, such as Spain, rice is first fried in olive oil or butter, then cooked with water or soup. In other areas, such as India, rice is eaten with sauce, curry, or soup. Rice can also be used to make alcohol, such as Japanese sake rice wine.
Rice is believed to have been first grown in ancient southern China and India around 2500 BC. Rice-growing was brought to Japan possibly in the 1st century BC, and became popular during the 2nd century and the 3rd century. From India, rice spread to southern Europe and Africa.
Alluvial loamy and clayey soil is ideal for growing rice. The rice crop needs about 24°C or above with minor variations during sowing, growing and harvesting seasons. It grows well in the areas where rainfall is above 100cm. Deltas, river valleys, coastal plains and terraced fields in mountainous regions are ideal for its cultivation.
Rice is usually planted in a flat field filled with water. Before cropping, the water is drained from the field. Before farmers developed a good farming system and fertilizers, they used to let lands rest for 1 to 2 years while farming in other lands.
In some hot areas, close to the equator, farmers do double-cropping which means raising two crops one year.
Rice contains a lot of carbohydrates. There are different ways of milling rice. Brown rice has only had the outer layer removed. It contains more fibre than the completely milled white rice. |
|
mk | https://mk.wikipedia.org/wiki/%D0%95%D1%81%D0%B1%D1%98%D0%B5%D1%80%D0%B3 | Есбјерг | Галерија | Есбјерг / Галерија | null | Esbjerg, pedestrian area in town centre (Kongensgade). Photo by Cnyborg, May 2005. | null | image/jpeg | 1,536 | 2,304 | true | true | true | Есбјерг е петтиот град по големина во Данска и најголем град во југозападниот дел на земјата. Градот се наоѓа во кругот на покрајната Јужна Данска, каде со околнитe населени места претставува една од општините, Општина Есбјерг. Денес градот Есбјерг има 71.579 жители.
Во Eсберг најважно е градското пристаниште на западниот брег на Јитланд. | null |
|
en | https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_European_cuisines | http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/6d/Pub_grub.jpg | List of European cuisines | Northern European cuisine | List of European cuisines / Northern European cuisine | null | Picture of a pie and pint taken for enwiki-p's Pub grub. | null | image/jpeg | 1,728 | 2,304 | true | true | true | This is a list of European cuisines. A cuisine is a characteristic style of cooking practices and traditions, often associated with a specific culture. European cuisine refers collectively to the cuisines of Europe and other Western countries. European cuisine includes cuisines of Europe, including that of Russia, as well as non-indigenous cuisines of North America, Australasia, Oceania, and Latin America, which derive substantial influence from European settlers in those regions. The term is used by East Asians to contrast with Asian styles of cooking. This is analogous to Westerners referring collectively to the cuisines of Asian countries as Asian cuisine. When used by Westerners, the term may refer more specifically to cuisine in Europe; in this context, a synonym is Continental cuisine, especially in British English.
The cuisines of Western countries are diverse by themselves, although there are common characteristics that distinguishes Western cooking from cuisines of Asian countries and others. Compared with traditional cooking of Asian countries, for example, meat is more prominent and substantial in serving-size. | Baltic cuisines
Estonian cuisine
Latvian cuisine
Lithuanian cuisine
Cuisines of the Islands of the North Atlantic (IONA)
Irish cuisine
British cuisine is the specific set of cooking traditions and practices associated with the United Kingdom. British cuisine has been described as "unfussy dishes made with quality local ingredients, matched with simple sauces to accentuate flavour, rather than disguise it." However, British cuisine has absorbed the cultural influence of those that have settled in Britain, producing hybrid dishes, such as the Anglo-Indian chicken tikka masala."
English cuisine
Scottish cuisine is the specific set of cooking traditions and practices associated with Scotland. It has distinctive attributes and recipes of its own, but shares much with wider European cuisine as a result of foreign and local influences both ancient and modern. Scotland's natural larder of game, dairy, fish, fruit, and vegetables is the integral factor in traditional Scottish cooking. Scotland, with its temperate climate and abundance of indigenous game species, has provided a cornucopia of food for its inhabitants for millennia. The wealth of seafood available on and off the coasts provided the earliest settlers with their sustenance. Agriculture was introduced, with primitive oats quickly becoming the staple.
Welsh cuisine
Cuisine of Saint Helena
Anglo-Indian cuisine
Balti cuisine
Wine from the United Kingdom
Regional foods
British Sunday roast
Fish and chips
Scandinavian cuisines
Danish cuisine
Danish wine
Faroese cuisine
Greenlandic cuisine is traditionally based on meat from marine mammals, game, birds, and fish, and normally contains high levels of protein. Since colonization and the arrival of international trade, the cuisine has been increasingly influenced by Danish and Canadian cuisine. Since the majority of Greenland is covered by permanent glaciers, the sea is the source of most domestically sourced food. Seafood dishes include various fishes (often smoked), mussels, and shrimp. Ammassat or capelin, a fish in the salmon family is commonly consumed. The national dish of Greenland is suaasat, a traditional Greenlandic soup. It is often made from seal meat, or from whale, reindeer, or sea birds. The soup often includes onions and potatoes, and is simply seasoned with salt and pepper, or bay leaf. The soup is often thickened with rice, or by soaking barley in the water overnight so that the starches leach into the water. During the summer, meals are often eaten outdoors.
Finnish cuisine
Icelandic cuisine
Lappish cuisine
Norwegian cuisine
Swedish cuisine
Swedish wine |
nl | https://nl.wikipedia.org/wiki/Arkia_Israeli_Airlines | Arkia Israeli Airlines | Vloot | Arkia Israeli Airlines / Vloot | Arkia de Havilland Canada DHC-7, Sde Dov 2005 | English: 4X-AHH at Sde Dov Ait Port | null | image/jpeg | 1,599 | 2,071 | true | true | true | Arkia Israeli Airlines is een luchtvaartmaatschappij met als thuishaven Tel Aviv in Israël. Het is de op een na grootste luchtvaartmaatschappij in Israël die binnenlandse diensten verleent en ook charters naar west Europa en het Middellandse Zeegebied. Arkia is gestationeerd op Ben Gurion International Airport vlak bij Tel Aviv en heeft een hub op Sde Dov Airport in Tel Aviv. | De luchtvloot van Arkia Israeli Airlines bestond per 14 juni 2019 uit volgende toestellen:
Arkia Airlines vlootType
Aantal in dienst
Orders
Options
Passagiers
Opmerkingen
J
YTotaal
Boeing 757-3001
-
-
265
265
Airbus A321 NEO3
-
-
220
220
Airbus A330-900 NEO-
4
-
44
310
354
Boeing 787-9-
4
-
Embraer 190-ER2
-
-
12
98
110
Embraer E-1953
-
-
12
110
122
Embraer E-195-E2-
6
-
88
88
Embraer Phenom 100
1
-
-
4X-CMN
Totalt
8
14
- |
|
es | https://es.wikipedia.org/wiki/Antoni_Palau_Vila | Antoni Palau Vila | null | Antoni Palau Vila | Antonio Palau Vila | Español: Antoni Palau Vila fué un destacado y emblemático futbolista de la U.E. Lleida. | null | image/jpeg | 500 | 372 | true | true | true | Antoni Palau Vila fue un futbolista español que se desempeñaba como centrocampista.
Antoni Palau falleció el 27 de junio de 2017 a los 53 años de edad. | Antoni Palau Vila (Torrefarrera, Lérida, España; 4 de septiembre de 1963-Ib., 27 de junio de 2017) fue un futbolista español que se desempeñaba como centrocampista.
Antoni Palau falleció el 27 de junio de 2017 a los 53 años de edad. |
|
es | https://es.wikipedia.org/wiki/Joseon_Baekja | Joseon Baekja | Galería | Joseon Baekja / Galería | null | English: Korean porcelain jar produced during the Joseon dynasty, 18th century AD, Korea | null | image/jpeg | 320 | 240 | true | true | true | La porcelana blanca de Joseon o Joseon Baekja indica porcelanas blancas producidas durante la dinastía Joseon, representando la belleza de las cerámicas coreanas durante esta época. | null |
|
no | https://no.wikipedia.org/wiki/Jugurtha | Jugurtha | null | Jugurtha | null | Jugurtha's capture. Drawing from : [D.n Gabriel de Borbon, Infante de España], La conjuracion de Catilina y la Guerra de Jugurta por Cayo Salustio Crispo, Madrid, Joachin Ibarra, impresor de Camara del Rei Nuestro Señor, M.DCC.LXXII. The picture is in front of page 97 | null | image/jpeg | 1,720 | 1,403 | true | true | true | Jugurtha var en berbersk konge i Numidia. Han ble født i byen Cirta og hans far Mastanabal var bror til kong Micipsa. Etter at faren døde ble Jugurtha adoptert av kongen og ble ved Micipsas død konge sammen Micipsas to andre sønner i 118 f.Kr. Jugurtha drepte sine to brødre og styrte etter det Numidia alene. Han ledet fra 112 til 104 f.Kr. Numidias krig mot romerne om provinsen. | Jugurtha (født 160 f.Kr. eller 158 f.Kr, død 104 f.Kr.) var en berbersk konge i Numidia. Han ble født i byen Cirta og hans far Mastanabal var bror til kong Micipsa. Etter at faren døde ble Jugurtha adoptert av kongen og ble ved Micipsas død konge sammen Micipsas to andre sønner i 118 f.Kr. Jugurtha drepte sine to brødre og styrte etter det Numidia alene. Han ledet fra 112 til 104 f.Kr. Numidias krig mot romerne om provinsen (Jugurthakrigen). |
Subsets and Splits